Psykologi
Psykologiassa harjoitetaan monialaista ja kansainvälisesti korkeatasoista inhimillisen käyttäytymisen perus- ja soveltavaa tutkimusta sekä annetaan tähän perustuvaa opetusta. Tutkimuksen kohteena on ihmisen koko elämänkulku yksilöllisestä ja yhteisöllisestä näkökulmasta. Tutkimuksen avulla pyritään ymmärtämään ihmisen kasvua, kehitystä ja oppimista sekä edistämään ihmisten hyvinvointia ja yhteisöjen kehittymistä erilaisin tutkimusperusteisin menetelmin ja välinein. HY:n psykologia on valtakunnallisesti profiloitunut Behavioral Life Science -tutkimukseen. Vahvoja tutkimusalueita ovat kehityspsykologia, terveyspsykologia ja kognitiivinen aivotutkimus. Lisäksi oppiaineessa tehdään mm. havaintopsykologian, kognitiivisen psykologian ja kliinisen neuropsykologian tutkimusta.

Perusopetuksen ohjelmiin kuuluvat psykologian kandidaatin ja maisterin koulutusohjelmat. Lisäksi koulutetaan tohtoreita. Osaston vastuulla ovat myös valtakunnalliset erikoispsykologikoulutukset neuropsykologian ja kliinisen mielenterveyspsykologian alalla.
Utbildning

Helsingin yliopistossa voi opiskella psykologian kandidaatin ja psykologian maisterin tutkinnot. Psykologian kandiohjelmaan valitut opiskelijat voivat jatkaa suoraan psykologian maisterin koulutusohjelmaan. Psykologian maisterin koulutusohjelmaan voi myös hakea jos on suorittanut vaadittavat edeltävät opinnot muualla. Kuvaukset kandi- ja maisteritutkinnoista löytyvät opintopolulta.

Psykologian koulutusohjelmissa rakennetaan tiedollisia ja taidollisia perusteita psykologin ammattia varten. Koulutusohjelmat ovat suomenkielisiä, mutta osa opetuksesta annetaan englanniksi.  Psykologian koulutusohjelma on monitieteinen ja opinnoissa on kosketuspintaa esimerkiksi lääketieteeseen, luonnontieteisiin ja yhteiskuntatieteisiin. Opiskelijoille tarjotaan myös yhteistä opetusta lääketieteellisen tiedekunnan muiden koulutusohjelmien kanssa.  Opiskelijat integroituvat psykologian tutkimusryhmiin viimeistään pro gradu –töitä tehdessään.

Psykologian koulutusohjelmissa harjaannutaan käyttämään psykologin kliinisiä taitoja, jotka liittyvät lasten, nuorten ja aikuisten mielenterveyteen ja neuropsykologisiin kysymyksiin. Maisterintutkinnossa suoritetaan myös viiden kuukauden mittainen kliininen harjoittelujakso. Valmistuttuaan maisteriohjelmasta opiskelija laillistetaan terveydenhuollon ammattihenkilöksi (psykologiksi). 

Spe­ci­a­listpsy­ko­log­ut­bild­ning

Specialistpsykologutbildningen är specialiseringsutbildning på universitetsnivå som genomförs efter magisterexamen och ordnas av ett nätverk av samarbetande universitet. En närmare beskrivning av utbildningens olika former finns på Psykonets webbplats (på finska).

Specialistpsykologutbildning ordnas inom fem olika specialområden enligt följande (med det ansvariga universitetet inom parentes):

  • Klinisk hälsopsykologi (Östra Finlands universitet)
  • Barn och unga (Åbo universitet och Åbo Akademi)
  • Neuropsykologi (Helsingfors universitet)
  • Psykoterapi (Jyväskylä universitet)
  • Arbets- och organisationspsykologi (Tammerfors universitet)

Specialistpsykologutbildningen i neuropsykologi, som Helsingfors universitet ansvarar för, ger kompetens för att utöva yrket som klinisk neuropsykolog inom hälso- och sjukvården.

Psykonet är ett universitetsnätverk inom utbildningsområdet psykologi, och består av enheterna och ämnesgrupperna för psykologi vid Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet och Åbo akademi. Nätverket har varit utbildningsområdets takorganisation sedan 1989.

Psy­ko­te­ra­peut­ut­bild­ning

Psykoterapeututbildningen är en kompletterande utbildning som är jämförbar med påbyggnadsutbildning för yrkespersoner inom hälso- och sjukvården. Utbildningen förutsätter att den sökande har yrkeserfarenhet inom psykvården eller ett motsvarande område samt att hen har en lämplig utbildning inom hälso- och socialvård som grund. När en studerande utexamineras får hen yrkesbenämningen psykoterapeut av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).

Närmare information om ansökningen och utbildningens innehåll finns på psykoterapeututbildningens sidor (på finska).

Vid Medicinska fakulteten kan man avlägga doktorsexamen med psykologi som huvudämne om man har har genomfört de fördjupade studierna och praktiken som hör till psykologie magisterexamen samt avlagt en högre högskoleexamen vid en finländsk högskola (eller en motsvarande examen vid en utländsk högskola). En studerande med psykologi som huvudämne kan avlägga filosofie doktorsexamen i fall där ingen klinisk praktik genomförs. En ökande mängd doktorander i psykologi avlägger sin examen vid Forskarskolan i hälsoforskning.

Forsk­ning

 

Attention and Memory Networks of the Human Brain
Vi undersöker hjärnaktivitet som anknyter till perception, minne och uppmärksamhet med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi (functional magnetic resonance imaging, fMRI) samt elektroencefalografi (EEG) och magnetencefalografi (MEG).

Clinical Neuropsychology Research Group
Forskningsgruppen för klinisk neuropsykologi undersöker både förvärvade och utvecklingsbetingade kognitiva störningar hos barn och vuxna, kognitionens utveckling från barndom till vuxenålder, neuropsykologiska metoder för bedömning av kognition samt tvärvetenskapliga, multiprofessionella rehabiliteringsmetoder.

Cognitive Brain Research Unit (CBRU) / Enheten för kognitiv hjärnforskning
CBRU undersöker människans perceptionsprocesser och kognitiva processer samt deras utveckling, störningar och formbarhet i synnerhet i samband med språkliga och musikaliska funktioner.

Developmental Psychology Research Group (DEPSY)
Forskningsgruppen för utvecklingspsykologi undersöker teman som anknyter till människans utveckling genom hela livet. Vi är bland annat intresserade av programmering under fostertiden, välmående under graviditet, psykisk hälsa, utveckling av neurokognitiva färdigheter, riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, sömn och åldrande. Vi arbetar med flera olika uppföljningsmaterial, har flera samarbetspartner både i Finland och utomlands och använder oss av flera olika metoder för att reda ut hur människans psyke utvecklas.

Mind and Brain in the Systemic Context Research Group (MBSC Group)
Vi undersöker hur psykiska fenomen samverkar med människans fysiologi och utreder hur dessa fenomen kan regleras för att främja hälsan. I synnerhet undersöker vi systemiska regleringsmekanismer (mekanismer som gäller hela kroppen). Dessa är centrala för psykiska störningar som märkbart påverkar folkhälsan, till exempel depression. Vi vill använda data om sjukdomsmekanismer för att utveckla nya behandlingsmetoder och förbättra de metoder som redan existerar. Vi utreder också på vilka vis olika behandlingsmetoder påverkar de system i kroppen där det har skett förändringar under den psykiska sjukdomen som behandlas. Vi strävar efter att nå vårt mål genom att kombinera data från olika material och metoder; vi använder oss både av patient- och befolkningsmaterial och experimentell forskning.

Perception, Action and Cognition (PAC)
Vi undersöker informationsbehandling hos människan med avseende på perception, motoriska funktioner, lärande och minne. Som metoder använder vi oss av psykofysik, hjärnavbildning och beräkningsmodeller. Våra forskningsämnen är perception av ytstrukturer, färger och former, samordning av handrörelser och motorisk kontroll, perceptionsinlärning och arbetsminne, talperception, integration mellan sinnena samt perception av ansikten och hur man minns dem.

Research on Everyday Thinking
Gruppen undersöker vardagstänkande, i synnerhet intuitivt, analytiskt, mentalistiskt och mekanistiskt tänkande samt vardagliga föreställningar och snedvridningar i slutledningar (bl.a. övernaturliga föreställningar samt föreställningar om mat och hälsa). Våra forskningsmetoder är enkätundersökningar (huvudsakligen bedömningsskalor och kognitiva uppgifter), experimentell forskning och hjärnforskning.

Sleep & Mind Research Group
Forskningsgruppen Sleep & Mind undersöker sömn, kognition, lärande och psykisk hälsa på ett mångvetenskapligt sätt som kombinerar metoder och forskningsgrupp från psykologi, medicin och hjärnforskning. Gruppen genomför både longitudinella uppföljningsundersökningar och experimentella undersökningar. Målgruppen är ofta barn och unga. Av särskilt intresse är reglering av dygnsrytmen samt sömnens mikrostruktur.

The Psychosocial Factors & Health Research Group
Gruppen undersöker psykiska, sociala, beteendemässiga och biologiska processer som verkar i bakgrunden för psykisk och fysisk hälsa. Dessa kan vara relaterade exempelvis till tidig barndomsmiljö, arbetsliv, sociala relationer under ålderdomen eller faktorer som nedärvts i generationer. 

Visual Cognition Research Group
Forskningsgruppen undersöker visuell kognition ur ett basforskningsperspektiv och ur teknologiforskningens perspektiv.

Länkar
  • Kompleksi
    Kompleksi r.y. är ämnesföreningen för psykologie studerande vid Helsingfors universitet. Syftet med föreningen är att vara en intresseorganisation för studenterna, främja psykologiundervisning, psykologisk forskning och psykologisk yrkespraxis samt att stödja studenternas sociala umgänge.
  • Psykologförbundet
  • Suomen Psykologinen Seura
Kontaktuppgifter

Chef

professor Laura Hokkanen
laura.hokkanen@helsinki.fi
PB 21 (Haartmansgatan 3)
00014 Helsingfors universitet

Le­der av ut­bild­nings­pro­gram

professor Anu-Katriina Pesonen
anukatriina.pesonen@helsinki.fi

Adress

PB 21 (Haartmansgatan 3)
00014 Helsingfors universitet

Per­so­nal

Kontaktuppgifter till Avdelningen för psykologi och logopedi
Undervisningspersonalens mottagningstider

Uni­ver­si­tets­ser­vicen och stu­dentser­vicen

Kontaktuppgifter till Medicinska fakultetens personal
Universitetets gemensamma studierådgivning
e-post: meilahti-student@helsinki.fi