Psykologi

Helsingfors universitet utbildar psykologie kandidater och psykologie magistrar. De som studerar i kandidatprogrammet i psykologi kan fortsätta sina studier direkt i magisterprogrammet i psykologi. Den som genomfört nödvändiga tidigare studier på annat håll kan också söka till magisterprogrammet i psykologi. Se kandidat- och magisterprogrammens beskrivningar på Studieinfo.

Utbildningsprogrammen i psykologi ger kunskap och färdigheter för ett framtida yrke som psykolog. Undervisningsspråket för programmen är finska, men en del av undervisningen sker på engelska.  Utbildningsprogrammet i psykologi är mångvetenskapligt och studierna innehåller beröringspunkter med exempelvis medicin, naturvetenskaper och samhällsvetenskaper. Studenterna kan också delta i gemensam undervisning med andra utbildningsprogram vid Medicinska fakulteten.  Studenter integreras i psykologiska forskargrupper senast när de arbetar på sin pro gradu-avhandling.

Utbildningsprogrammen i psykologi gör studenterna förtrogna med psykologens kliniska färdigheter i fråga om psykisk hälsa och neuropsykologiska frågor hos barn, ungdomar och vuxna. I magisterexamen ingår klinisk praktik under fem månader. Efter avlagd magisterexamen legitimeras studenten till yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (psykolog). 

Spe­ci­a­listpsy­ko­log­ut­bild­ning

Specialistpsykologutbildningen är specialiseringsutbildning på universitetsnivå som genomförs efter magisterexamen och ordnas av ett nätverk av samarbetande universitet. En närmare beskrivning av utbildningens olika former finns på Psykonets webbplats (på finska).

Specialistpsykologutbildning ordnas inom fem olika specialområden enligt följande (med det ansvariga universitetet inom parentes):

• Klinisk hälsopsykologi (Östra Finlands universitet)
• Barn och unga (Åbo universitet och Åbo Akademi)
• Neuropsykologi (Helsingfors universitet)
• Psykoterapi (Jyväskylä universitet)
• Arbets- och organisationspsykologi (Tammerfors universitet)

Specialistpsykologutbildningen i neuropsykologi, som Helsingfors universitet ansvarar för, ger kompetens för att utöva yrket som klinisk neuropsykolog inom hälso- och sjukvården.

Psykonet är ett universitetsnätverk inom utbildningsområdet psykologi, och består av enheterna och ämnesgrupperna för psykologi vid Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Jyväskylä universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet och Åbo akademi. Nätverket har varit utbildningsområdets takorganisation sedan 1989.

Psy­ko­te­ra­peut­ut­bild­ning

Psykoterapeututbildningen är en kompletterande utbildning som är jämförbar med påbyggnadsutbildning för yrkespersoner inom hälso- och sjukvården. Utbildningen förutsätter att den sökande har yrkeserfarenhet inom psykvården eller ett motsvarande område samt att hen har en lämplig utbildning inom hälso- och socialvård som grund. När en studerande utexamineras får hen yrkesbenämningen psykoterapeut av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).

Närmare information om ansökningen och utbildningens innehåll finns på psykoterapeututbildningens sidor (på finska).

Vid Medicinska fakulteten kan man avlägga doktorsexamen med psykologi som huvudämne om man har har genomfört de fördjupade studierna och praktiken som hör till psykologie magisterexamen samt avlagt en högre högskoleexamen vid en finländsk högskola (eller en motsvarande examen vid en utländsk högskola). En studerande med psykologi som huvudämne kan avlägga filosofie doktorsexamen i fall där ingen klinisk praktik genomförs. En ökande mängd doktorander i psykologi avlägger sin examen vid Forskarskolan i hälsoforskning.

Attention and Memory Networks of the Human Brain
Vi undersöker hjärnaktivitet som anknyter till perception, minne och uppmärksamhet med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi (functional magnetic resonance imaging, fMRI) samt elektroencefalografi (EEG) och magnetencefalografi (MEG).

Clinical Neuropsychology Research Group
Forskningsgruppen för klinisk neuropsykologi undersöker både förvärvade och utvecklingsbetingade kognitiva störningar hos barn och vuxna, kognitionens utveckling från barndom till vuxenålder, neuropsykologiska metoder för bedömning av kognition samt tvärvetenskapliga, multiprofessionella rehabiliteringsmetoder.

Clinical psychology and mental health interventions (CLIPI)
Vi fokuserar i vår forskning på bakgrundsfaktorer för mental hälsa och kognitiva förmågor, samt på sätt att stödja mental hälsa. Vi är särskilt intresserade av samspel mellan miljö- och biologiska faktorer som formar mental hälsa. Vi undersöker även effekterna av kortvariga interventioner för mental hälsa och psykoterapi. Vår vision är att genom att förstå de biologiska mekanismerna bakom mental hälsa kan vi förbättra effektiviteten hos psykosociala interventioner.

Cognitive Brain Research Unit (CBRU) / Enheten för kognitiv hjärnforskning
CBRU undersöker människans perceptionsprocesser och kognitiva processer samt deras utveckling, störningar och formbarhet i synnerhet i samband med språkliga och musikaliska funktioner.

Developmental Psychology Research Group (DEPSY)
Forskningsgruppen för utvecklingspsykologi undersöker teman som anknyter till människans utveckling genom hela livet. Vi är bland annat intresserade av programmering under fostertiden, välmående under graviditet, psykisk hälsa, utveckling av neurokognitiva färdigheter, riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, sömn och åldrande. Vi arbetar med flera olika uppföljningsmaterial, har flera samarbetspartner både i Finland och utomlands och använder oss av flera olika metoder för att reda ut hur människans psyke utvecklas.

Emotional Interaction and eHealth (EIeH) Research Group
Gruppen utforskar känslor, hälsa och välbefinnande i en tid av virtuell verklighet och digitala hälsoappar. Gruppens forskning kombinerar socialpsykologi, interaktion mellan människa och dator och kognitiv neurovetenskap.

Mind and Brain in the Systemic Context Research Group (MBSC Group)
Vi undersöker hur psykiska fenomen samverkar med människans fysiologi och utreder hur dessa fenomen kan regleras för att främja hälsan. I synnerhet undersöker vi systemiska regleringsmekanismer (mekanismer som gäller hela kroppen). Dessa är centrala för psykiska störningar som märkbart påverkar folkhälsan, till exempel depression. Vi vill använda data om sjukdomsmekanismer för att utveckla nya behandlingsmetoder och förbättra de metoder som redan existerar. Vi utreder också på vilka vis olika behandlingsmetoder påverkar de system i kroppen där det har skett förändringar under den psykiska sjukdomen som behandlas. Vi strävar efter att nå vårt mål genom att kombinera data från olika material och metoder; vi använder oss både av patient- och befolkningsmaterial och experimentell forskning.

The Neurogenomics Laboratory 
Vi undersöker den genetiska och neurobiologiska grunden för ångeststörningar.

O’BRAIN Lab
The O’BRAIN Lab is a group of researchers investigating the interplay between obesity and the brain.
Overweight and obesity rates have risen steadily in recent decades. Although many of us share similar environments, only a few people become obese. How come? In our search for the cause, we are confronted with a complex interplay of many factors: In addition to the environment, behaviour, brain function, and genetic influences determine the decisions we make and thus ultimately also our body weight.

Perception, Action and Cognition (PAC)
Vi undersöker informationsbehandling hos människan med avseende på perception, motoriska funktioner, lärande och minne. Som metoder använder vi oss av psykofysik, hjärnavbildning och beräkningsmodeller. Våra forskningsämnen är perception av ytstrukturer, färger och former, samordning av handrörelser och motorisk kontroll, perceptionsinlärning och arbetsminne, talperception, integration mellan sinnena samt perception av ansikten och hur man minns dem.

Population Mental Health

Psychological treatment, etiology, and mental health (PsyTEAM)
The group investigates psychotherapies, psychosocial treatments, mental health, and epidemiology and aetiology of psychopathology. The group uses a wide range of methods, including register-based research, statistical modelling, machine learning, and theoretical modelling, with members being occasionally involved in analysis of randomized trials too.

Sleep & Mind Research Group
Forskningsgruppen Sleep & Mind undersöker sömn, kognition, lärande och psykisk hälsa på ett mångvetenskapligt sätt som kombinerar metoder och forskningsgrupp från psykologi, medicin och hjärnforskning. Gruppen genomför både longitudinella uppföljningsundersökningar och experimentella undersökningar. Målgruppen är ofta barn och unga. Av särskilt intresse är reglering av dygnsrytmen samt sömnens mikrostruktur.

The Psychosocial Factors & Health Research Group
Gruppen undersöker psykiska, sociala, beteendemässiga och biologiska processer som verkar i bakgrunden för psykisk och fysisk hälsa. Dessa kan vara relaterade exempelvis till tidig barndomsmiljö, arbetsliv, sociala relationer under ålderdomen eller faktorer som nedärvts i generationer. 

Visual Cognition Research Group
Forskningsgruppen undersöker visuell kognition ur ett basforskningsperspektiv och ur teknologiforskningens perspektiv.