Logopedi

Studerande i logopedi kan avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (lägre högskoleexamen) och filosofie magisterexamen (högre högskoleexamen).

Målet med kandidatexamen i logopedi är att ge grundläggande kunskaper i logopedins olika delområden och de forskningsmetoder som används inom logopedin. Examen innehåller förutom grund- och ämnesstudier i logopedi också t.ex. språkvetenskapliga och medicinska studier. Psykologi är ett obligatoriskt biämne för huvudämnesstuderande i logopedi. Studenterna skriver en kandidatavhandling som hör till kandidatexamen under det tredje studieåret. Huvudämnesstuderande i logopedi genomför sammanlagt fyra praktikperioder under studierna som leder till magisterexamen. Tre av praktikperioderna ingår i kandidatexamen.

Målet med filosofie magisterexamen är att fördjupa kunskaperna från kandidatexamen och ge de färdigheter som behövs för vetenskaplig forskning. Examen innehåller fördjupade kurser i logopedi, en skriftlig tentamen och pro gradu-avhandlingen. Kliniska studier som ingår i examen är en kort praktikperiod och en fyra månaders praktik, s.k. lång praktik. Den långa praktiken genomförs under handledning av en legitimerad talterapeut vid en enhet inom social- eller hälsovården.

Doktorander i logopedi hör till något av doktorandprogrammen i Medicinska fakultetens forskarskola i hälsoforskning, t.ex.: Doktorandprogrammet för klinisk forskning, Doktorandprogrammet för hjärnforskning och medvetandeforskning och Doktorandprogrammet för folkhälsovetenskap. Doktorander i logopedi kan också höra till humanistisk-statsvetenskapliga forskarskolans Doktorandprogram för psykologi, lärande och kommunikation. 

Doktoranderna i logopedi samlas årligen 2–4 gånger till ett gemensamt seminarium som leds av professorn i logopedi.

Forskningen i logopedi vid Helsingfors universitet fokuserar på följande teman:

• observation av talet hos olika patientgrupper (autismspektrumsyndrom, barn med kokleaimplantat) och hjärnmekanismerna för tal och språk
• interaktion med hjälp av bristfälligt språk och stödjande av interaktionen
• typisk och avvikande tidig språklig utveckling och prognos för den tidiga språkliga utvecklingen hos olika grupper (bl.a. friska barn och prematurer)
• språkliga specialsvårigheters symtombild och hur den inverkar på valet av skola och den upplevda livskvaliteten hos unga vuxna
• språkligt lärande hos personer med afasi och återställande av talförmågan och språket
• förändringar i tal, språk och kommunikation i samband med normalt åldrande och minnessjukdomar hos personer som kommunicerar med talat språk och teckenspråk

Interaction and Intervention Group (PI Minna Laakso) 

Early Language Development (ELD) Group (PI Suvi Stolt) 
Forskningsgruppen för tidig språkutveckling undersöker den språkligt-kommunikativa utvecklingen under barnets två första levnadsår, hur man bedömer utvecklingen och den tidiga språkutvecklingens prognos i förhållande till den senare språkutvecklingen.

Voicing the Costs – The Economic Burden of Voice Problems (Sofia Holmqvist-Jämsén)

Afasia research group (PI Anu Klippi) 
Forskningsgruppen för afasi undersöker språkliga störningar hos vuxna som beror på skador i hjärnvävnaden eller funktionsstörningar. Gruppen undersöker hur afasi manifesteras i språkanvändningen och i interaktionen människor emellan, praxis inom afasiterapin och terapins effektivitet och följdpåverkningar av afasi på människans liv.

Pragmatic Issues in Alternative Communication (PI Kaisa Launonen)

Speech, language and communication needs of young people who have committed a crime (på finska) (PI Seija Pekkala) 

Naming, verbal fluency and reading in school-aged children (NISULUKO) (Paula Salmi) 

Aided Communication in Rehabilitation (Researcher responsible for the project, Irina Savolainen)

MULAPAPU-project: How musical training and singing improve speech and language skills of children with hearing loss (PI Ritva Torppa) 

New word learning in aphasia (Leena Tuomiranta)

Professorer

• Professor Minna Laakso 
• Professor Suvi Stolt
• Professor (emerita) Anu Klippi
• Dosent Kaisa Launonen

Lärare

• Universitetslärare Terhi Evakoski (1.9.2024-31.12.2024)
• Universitetslektor Sofia Holmqvist-Jämsén 
• Universiterslektor Kirsi Neuvonen (50%, 1.1.-31.12.2024)
• Universiteslärare Satu Paavola (50%, 1.1.2024-31.12.2025)
• Universitetslektor Kati Pajo (25%, 1.1.2024-31.12.2025)
• Äldre Universitetslektor Seija Pekkala
• Universitetslektor Katri Saaristo-Helin (50%)
• Universitetslektor Inkeri Salmenlinna
• Univetsitetslektor Paula Salmi (50%)
• Universitetslektor Irina Savolainen
• Universitetslektor Eva Ståhlberg-Forsén (50%, 1.1.-31.12.2024)
• Universitetslektor Ritva Torppa
• Universitetslektor Leena Tuomiranta (50%)
• Universitetslärare Asta Tuomenoksa (50%, 1.1.2024-31.12.2025)

Forskare

• Doktorand Henna Ahola
• Doktorand Eveliina Joensuu
• Doktorand Lotta Keitilä
• Doktorand Laura Lehtiniemi
• Doktorand Anna Markkula
• Doktorand Riikka Mustonen
• Dokrorand Niina Nylander
• Doktorand Satu Paavola
• Doktorand Anu Saari
• Doktorand Susanna Surakka
• Doktorand Minea Tikkanen