Logopedi

Från utbildningsprogrammet i logopedi utexamineras kandidater i humanistiska vetenskaper (HuK) och filosofie magistrar (FM). En kandidatexamen i humanistiska vetenskaper är en lägre högskoleexamen som inte ger behörighet att arbeta som talterapeut, men ger färdigheter att fortsätta med studier för att avlägga högre högskoleexamen. Kandidatprogrammet i logopedi är en förutsättning för att kunna genomföra magisterprogrammet i logopedi. Efter att ha utexaminerats som filosofie magister kan du ansöka om rätt att verka som legitimerad talterapeut hos Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira).

En kandidatexamen i humanistiska vetenskaper som avläggs vid kandidatprogrammet i logopedi omfattar 180 studiepoäng (sp). Examen avläggs på tre år. I kandidatprogrammet i logopedi ingår studier i kommunikation och språk, kliniska färdigheter i logopedi samt grund- och ämnesstudier. Dessutom genomför du studier i psykologi, medicin, lingvistik och fonetik som obligatoriska studier inom ett annat vetenskapsområde.

En filosofie magisterexamen som avläggs vid magisterprogrammet i logopedi omfattar 120 studiepoäng (sp). Examen avläggs på två år. I magisterprogrammet i logopedi ingår fördjupade studier i logopedi, fördjupade kliniska färdigheter i logopedi och valfria studier.

Utbildningen i logopedi förutsätter av studenterna självstyrning och att de aktivt förbereder sig på förhand och kan arbeta till exempel i smågrupper.

Specialiseringsutbildningen i logopedi erbjuder legitimerade talterapeuter yrkesinriktad vetenskaplig påbyggnadsutbildning inom området för neurologiska och utvecklingsneurologiska störningar i kommunikationen hos vuxna och barn.

Doktorander i logopedi studerar i huvudsak vid det mångvetenskapliga doktorandprogrammet i kognition, inlärning, undervisning och kommunikation (CLIC) eller vid Medicinska fakultetens doktorandprogram i mänskligt beteende (DpHuB) och doktorandprogram i klinisk forskning (KLTO). Doktorander i logopedi, handledare och post doc-forskare samlas varje månad till ett forskningsseminarium i logopedi som leds av professorn i logopedi. 

Logopedi är ett tvärvetenskapligt vetenskapsområde som bedriver både grundforskning och kontrollerad klinisk forskning. Forskarna deltar i multiprofessionella och internationella forskarnätverk.

Interaction and Intervention Group (PI Minna Laakso)
Forskningsgruppen för interaktion och interventioner undersöker språk, tal och multimodal verksamhet i växelverkan mellan människor samt interventioner som stöder personer med kommunikationsutmaningar. Pågående forskningsprojekt är COMPAIR, MULTILINGUA och VIRE. COMPAIR jämför reparationer i samtal i samband med olika kommunikationsstörningar, MULTILINGUA undersöker den språkliga utvecklingen hos flerspråkiga barn i åldern 4–9 år och VIRE undersöker hur ett spel med virtuell verklighet lämpar sig som bedömningsmetod för den sociala språkförståelsen hos barn i åldern 6–9 år.

Early Language Development (ELD) Group (PI Suvi Stolt)
Forskningsgruppen för tidig språkutveckling undersöker språkutvecklingens drag under barndomsåren, från de första levnadsåren till förskoleåldern. Forskningen fokuserar på olika typer av barngrupper, till exempel barn som fötts prematura. Bland ELD-gruppens forskningsobjekt finns även utvecklingen av metoder för bedömning av språkutveckling och bedömningen av deras användbarhet, samt interventioner i språkutvecklingen.

Den ekonomiska bördan av röstproblem (Projektets ansvariga forskare Sofia Holmqvist-Jämsén)
Forskningsprojektet undersöker den inverkan som röstproblem har på individers funktionsförmåga och livskvalitet samt den ekonomiska satsning som krävs av samhället för vården av dessa. Rösten är det mest använda kommunikationssättet i interaktionen mellan människor och ett väsentligt verktyg i många yrken. Röststörningar kan leda till begränsad funktionsförmåga, minskad delaktighet, frånvaro från arbetet och minskad effektivitet i arbetet. Detta projekt undersöker följderna av röstproblem med särskilt fokus på direkta och indirekta kostnader som de medför, välbefinnande i arbetet och arbetsprestationen. Målet är att identifiera strategier för att förebygga röstproblem och främja förändringar i lagstiftningen, till exempel i fråga om de akustiska kraven för lokaler avsedda för undervisning och talkommunikation eller de hjälpmedel som professionella talare erbjuds. 

Resultaten av detta forskningsprojekt kommuniceras till olika proffs och beslutsfattare inom hälsovården. Allteftersom förståelsen sprids i fråga om betydelsen och inverkningarna av röstens hälsa och funktionsduglighet samt behovet av omfattande förebyggande åtgärder kan vi åstadkomma positiva förändringar både för individer och på samhällelig nivå. 

Forskningsgruppen för afasi (PI Anu Klippi)
Forskningsgruppen för afasi undersöker vuxna människors språkstörningar som beror på skador eller funktionsstörningar i hjärnvävnaden. Gruppen forskar i hur afasi kommer till uttryck i språkanvändningen och interaktionen mellan människor, afasiterapins praxis och dess effektivitet samt följdverkningarna som afasi har i en människas liv.

Pragmatic Issues in Alternative Communication (PI Kaisa Launonen)
Forskningsgruppen för kommunikation som ersätter tal undersöker både icke-talande människor och deras talande partner som kan använda assisterade eller icke-assisterade kommunikationssätt för olika slags kommunikationsuppgifter, till exempel diskussion och berättande, eller interaktion som bygger på mycket tidig gestaltisk språkutveckling.

Tal-, språk- och kommunikationssvårigheter hos unga som begått brott (PI Seija Pekkala)
Forskningsgruppen utvecklar nya talterapeutiska lösningar till brottspåföljdsbranschen för att stöda aktörskapet och delaktigheten hos unga som begått brott och har språkliga svårigheter (en utvecklingsrelaterad språkstörning). Projektet producerar även ett nätutbildningsprogram på finska och svenska, vars syfte inom brottspåföljdsbranschen är att öka personalens medvetenhet om utvecklingsrelaterade språkstörningar och stöda personalens interaktionsfärdigheter. Därutöver görs en utredning om identifieringen, bedömningen och introduktionen av forskningsbaserade sociala innovationer som gäller projektets teman. 

Färdigheter i benämning, ordflöde och läsning i skolor (NISULUKO) (Projektets ansvariga forskare Paula Salmi) 
Språkliga färdigheter såsom benämning och ordflöde har konstaterats vara förknippade med läsförmåga och främja utvecklingen av läs- och skrivkunskaper. Det är viktigt att identifiera språkliga svårigheter och lässvårigheter så tidigt som möjligt, så att elever kan erbjudas ändamålsenligt stöd som riktas på rätt sätt. Det behövs mer information om finländska barns lässvårigheter och de språkliga färdigheter som påverkar dessa. Likaså behövs beprövade bedömningsverktyg.  Vårt mål är att öka förståelsen om identifieringen av språkliga störningar och utveckla forskningsbaserade bedömningsverktyg för barn i skolåldern.  

Rehabilitering i fråga om assisterad kommunikation (Projektets ansvariga forskare Irina Savolainen)
Projektet undersöker kommunikationsrehabiliteringen hos barn och unga som använder ett kommunikationshjälpmedel, som en del av den traditionella talterapin och grupphandledningen Reko.

Projektet MULAPAPU: Hur musikintervention och sång förbättrar talspråket hos hörselskadade barn (PI Ritva Torppa) 
Projektet undersöker inverkningarna av formell och icke-formell musikverksamhet och sång samt deras samband till det talade språket hos hörselskadade barn i åldern 0–6 år. Projektet undersöker även de bakomliggande mekanismerna och hur mödosamt det är för barnen att lyssna. Projektet innefattar en musikintervention (pdf) (finansierad av LapCI ry/STEA) och använder sig av moderna metoder, såsom en applikation för pekplattor och hjärnavbildning med hjälp av ljus (fNIRS). Eftersom talkommunikation och lätt lyssning är viktiga med tanke på utbildning och sociala relationer kan forskningsprojektet ha omfattande effekter på hörselskadade barns rehabilitering och livskvalitet.  

Studien Opi sanoja (ung. Lär dig ord) (Projektets ansvariga forskare Leena Tuomiranta)
Projektet undersöker förmågan till inlärning av nya ord och kognitiva språkliga färdigheter vid afasi som beror på en stroke, vid två olika tidpunkter: högst 3 månader efter stroken och på nytt 12 månader efter stroken. Inlärningsförmåga utgör grunden för effektiv afasirehabilitering. Inlärningen av nya ord har i viss mån undersökts i fråga om kronisk afasi, men inte hos människor vars afasisymptom inte ännu blivit kroniska. Målet med detta projekt är att undersöka inlärningen av ord vid akut, subakut och kronisk afasi med hjälp av en uppgift som påminner om naturliga språkinlärningskontexter, och undersöka sambandet mellan inlärningsförmåga, den kognitiva och språkliga profilen som mäts genom traditionella afasitest samt olika bakgrundsfaktorer.