Utexaminerade filosofie magistrar i logopedi kan ansöka om rätt att arbeta som talterapeut, dvs. utöva yrket som legitimerad yrkesutbildad person. Talterapeuter arbetar t.ex. vid hälsovårdscentraler, sjukhus, som självständig yrkesutövare eller med olika expertuppgifter.
Studerande i logopedi kan avlägga kandidatexamen i humanistiska vetenskaper (lägre högskoleexamen) och filosofie magisterexamen (högre högskoleexamen).
Målet med kandidatexamen i logopedi är att ge grundläggande kunskaper i logopedins olika delområden och de forskningsmetoder som används inom logopedin. Examen innehåller förutom grund- och ämnesstudier i logopedi också t.ex. språkvetenskapliga och medicinska studier. Psykologi är ett obligatoriskt biämne för huvudämnesstuderande i logopedi. Studenterna skriver en kandidatavhandling som hör till kandidatexamen under det tredje studieåret. Huvudämnesstuderande i logopedi genomför sammanlagt fyra praktikperioder under studierna som leder till magisterexamen. Tre av praktikperioderna ingår i kandidatexamen.
Målet med filosofie magisterexamen är att fördjupa kunskaperna från kandidatexamen och ge de färdigheter som behövs för vetenskaplig forskning. Examen innehåller fördjupade kurser i logopedi, en skriftlig tentamen och pro gradu-avhandlingen. Kliniska studier som ingår i examen är en kort praktikperiod och en fyra månaders praktik, s.k. lång praktik. Den långa praktiken genomförs under handledning av en legitimerad talterapeut vid en enhet inom social- eller hälsovården.
Doktorander i logopedi hör till något av doktorandprogrammen i Medicinska fakultetens forskarskola i hälsoforskning, t.ex.: Doktorandprogrammet för klinisk forskning, Doktorandprogrammet för hjärnforskning och medvetandeforskning och Doktorandprogrammet för folkhälsovetenskap. Doktorander i logopedi kan också höra till humanistisk-statsvetenskapliga forskarskolans Doktorandprogram för psykologi, lärande och kommunikation.
Doktoranderna i logopedi samlas årligen 2–4 gånger till ett gemensamt seminarium som leds av professorn i logopedi.
Forskningen i logopedi vid Helsingfors universitet fokuserar på följande teman:
Interaction and Intervention Group (PI Minna Laakso)
Early Language Development (ELD) Group (PI Suvi Stolt)
Forskningsgruppen för tidig språkutveckling undersöker den språkligt-kommunikativa utvecklingen under barnets två första levnadsår, hur man bedömer utvecklingen och den tidiga språkutvecklingens prognos i förhållande till den senare språkutvecklingen.
Voicing the Costs – The Economic Burden of Voice Problems (Sofia Holmqvist-Jämsén)
Afasia research group (PI Anu Klippi)
Forskningsgruppen för afasi undersöker språkliga störningar hos vuxna som beror på skador i hjärnvävnaden eller funktionsstörningar. Gruppen undersöker hur afasi manifesteras i språkanvändningen och i interaktionen människor emellan, praxis inom afasiterapin och terapins effektivitet och följdpåverkningar av afasi på människans liv.
Pragmatic Issues in Alternative Communication (PI Kaisa Launonen)
Speech, language and communication needs of young people who have committed a crime (på finska) (PI Seija Pekkala)
Naming, verbal fluency and reading in school-aged children (NISULUKO) (Paula Salmi)
Aided Communication in Rehabilitation (Researcher responsible for the project, Irina Savolainen)
MULAPAPU-project: How musical training and singing improve speech and language skills of children with hearing loss (PI Ritva Torppa)
New word learning in aphasia (Leena Tuomiranta)
professor Minna Laakso
minna.laakso@helsinki.fi
biträdande professor Suvi Stolt
suvi.stolt@helsinki.fi
PB 21 (Haartmansgatan 3)
00014 Helsingfors universitet
Kontaktuppgifter till Medicinska fakultetens personal
Universitetets gemensamma studierådgivning
Studentservicen i Mejlans: meilahti-student@helsinki.fi