Helsingfors universitets betydelse för samhället och kulturen i Finland

Undervisningen, forskningen och den internationella samverkan vid Helsingfors universitet har anor sedan flera hundra år tillbaka. Universitetet, studenterna och professorerna har byggt upp den nationella identiteten och bidragit till bildning och innovationer. Universitetet har också varit en synlig del av stadskulturen. Det har format stadsbilden och skapat traditioner som är karakteristiska för staden idag.

Universitetet grundades som Kungliga Akademien i Åbo den 26 mars 1640. Akademin, som dåförtiden ännu var liten och oansenlig, var förlagd till Katedralskolan i Åbo, men under den senare delen av 1700-talet höll den redan en internationell vetenskaplig nivå. År 1809 fick universitetet namnet Kejserliga Akademien i Åbo, och 1815 stod det nya akademihuset mittemot domkyrkan färdigt.

När universitetet flyttades till Helsingfors 1828, bytte det namn till Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland. Kejsar Alexander I gynnade universitetet med nya tjänster och fördubblade anslag. Vetenskapsområdena specialiserade sig, det uppstod nya discipliner och framför allt naturvetenskaperna utvecklades. Länge fanns det cirka 400 inskrivna studenter, men från och med 1880-talet började de bli fler, och efter 1900 var studenterna över ettusen till antalet.

Efter Finlands självständighet 1917 spelade universitetet en viktig roll när den finländska nationalstaten och det finländska välfärdssamhället byggdes upp. Universitetet bytte namn till Helsingfors universitet. Många akademiska ledare vid universitetet hade också ledande positioner inom staten och näringslivet. Som tack för de universitetsutbildade officerarnas insats i vinterkriget fick Helsingfors universitet som enda civila inrättning motta Frihetskorset på sitt 300-årsjubileum.

Helsingfors universitet hade en central roll i den unga staten, men det grundades även andra högskolor: Tekniska högskolan 1908, Åbo Akademi 1919 och Åbo universitet 1921. Utvidgningen av det finländska högskolenätverket som började i mitten av 1900-talet har inte minskat Helsingfors universitets dragningskraft. Helsingfors universitet har även vuxit kontinuerligt: numera finns det elva fakulteter och närmare 40 000 studenter på fyra olika campus.

Studenterna har alltid varit en viktig tillgång för universitetet, och nationerna vid universitetet är tvärvetenskapliga studentorganisationer som sammanfört studenter från olika utbildningsområden.  För att bygga Gamla studenthuset samlade man in medel över hela landet, och som påminnelse ristades följande text in på väggen ovanför ingången: Spei suae Patria dedit, ”av fosterlandet till dess framtidshopp”.

På 2000-talet bidrar Helsingfors universitet med sin toppforskning till lösningar på globala problem. Universitetet är medlem i LERU (League of European Research Universities), en sammanslutning som består av de 22 bästa universiteten i Europa. Vid universitetet bedrivs forskning i världsklass, som bland annat söker botemedel mot cancer och sätt att anpassa sig till miljöförändringen.