Framgång i universitetsrankningar
Helsingfors universitet placerar sig bland de 50–100 bästa universiteten i de flesta universitetsrankningarna. Vi tillhör alltså den främsta 0,5 procenten av alla universitet i världen.
På den här sidan hittar du information om universitetets framgång i allmänna rankningar och jämförelser av olika vetenskapsområden. Sist på sidan berättar vi hur man räknar ut placeringarna.
Bland de bästa i världen

Beroende på hur man räknar finns det mellan 18 000 och 23 000 vetenskapliga högskolor i världen. I globala universitetsrankningar placerar sig Helsingfors universitet i genomsnitt bland de hundra främsta universiteten, dvs. inom den bästa halva procenten.

Placering i Europa

Det finns cirka 4 000 universitet i Europa. På europeisk nivå placerar sig Helsingfors universitet i genomsnitt bland de trettio främsta universiteten, dvs. inom den bästa procenten.

Placering i Norden

Endast några få av de nordiska universiteten ryms med bland de hundra bästa i världen. Helsingfors universitet placerar sig i medeltal bland de fyra bästa universiteten i Norden.

Bäst i Finland

I Finland finns det 14 universitet. I alla de viktigaste allmänna rankningarna placerar sig Helsingfors universitet på första plats bland de finländska universiteten.

Påverkare inom hållbar utveckling

Times Higher Educations rankning THE University Impact Rankings jämför hur väl universiteten med sin verksamhet främjar hållbar utveckling och förverkligar sin tredje uppgift, samverkan med samhället. Jämförelsen grundar sig på målen för hållbar utveckling som FN lanserade 2016.

År 2020 placerade sig Helsingfors universitet bland de 80 bästa universiteten i världen i jämförelsen THE University Impact Rankings. Helsingfors universitet placerade sig bäst på följande områden:

  • Bekämpande av klimatförändringen: 6
  • Hållbara städer och samhällen: 35

Helsingfors universitets placeringar i THE University Impact Rankings

Områdesspecifika rankningar

Områdesspecifika rankningar är en jämförelse av universitetens verksamhet och rykte inom specifika vetenskapsområden. Om man vill jämföra kvaliteten på olika universitets forskning inom ett vetenskapsområde, till exempel atmosfärvetenskaper eller kemi, kan en områdesspecifik rankning vara ett nyttigt hjälpmedel.

Vad kan områdesspecifika rankningar berätta och vad kan de inte berätta?

Områdesuppdelningen i rankningarna grundar sig på uppdelningen i vetenskapliga publikationer.

Antalet hänvisningar räknas utgående från vilken vetenskaplig publikation artikeln har publicerats i. Vilken fakultet eller enhet vid universitetet forskaren arbetar vid har ingen betydelse för rankningen.

Man kan inte använda områdesspecifika rankningar för att rangordna vetenskapsområdena inom ett universitet, eftersom olika områden har olika antal forskare, och det finns inte lika omfattande forskning inom alla områden. Universitetens egna fakulteter och områdesuppdelningar motsvarar inte heller nödvändigtvis rankningarnas uppdelning.

Helsingfors universitets placeringar i områdesspecifika rankningar

Vad universitetsrankningarna mäter: Shanghai, QS, THE, Taiwan och US News

Det finns ett tiotal olika globala allmänna rankningar. Dessutom finns det ett flertal globala specialrankningar. Alla rankningar använder olika material och sätt att räkna ut placeringarna. Här beskriver vi de mätare som fem av de rankningar vi följer närmare använder.

Alla rankningar mäter i hur stor grad andra forskare citerar universitetets forskningspublikationer. Hänvisningar till forskning samlas in i olika forskningsdatabaser.

Humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och forskning på andra språk än engelska är underrepresenterade i databaserna. Ändå är hänvisningarna Helsingfors universitets starkaste mätare i alla rankningar.

Shanghairankningen betonar de mest framgångsrika forskarna och de bäst kända publikationerna.

Shanghairankningen är rätt stabil och universitetens placeringar ändrar inte särskilt snabbt. Helsingfors universitet klarar sig bäst i fråga om citeringsindex och mest citerade forskare, och sämst i fråga om Nobelpris- och Fieldspristagare.

Det finns också regionala och vetenskapsspecifika versioner av Shanghairankningen.

Shanghairankningen publiceras av Jiao Tong-universitetet i Shanghai. Rankningen har publicerats sedan 2003.

Mätarna och hur de påverkar universitetens helhetsplacering

Nobel- och Fieldspristagare, vikt 30 %

Shanghairankningens poängsättning gällande pris är indelad i två delar:

  • Universitetet där den prisbelönta forskaren arbetade när hen fick priset, 20 %
  • De universitet där den prisbelönta forskaren har studerat, vikt 10 %

Helsingfors universitet får prispoäng för

  • A.I. Virtanens nobelpris
  • Lars Ahlfors Fieldsmedalj
  • Bengt Holmströms examen

Prismätaren beskriver universitetens historiska rykte och välkändhet. Prismätaren ska också fungera som kompensation för att Shanghairankningen inte har en separat ryktesundersökning.

Hänvisningar till forskning, vikt 20 %

Shanghairankningen använder Clarivate Analytics databas Web of Sciences citeringsindex vid poängsättningen.

Mest citerade forskare, vikt 20 %

Shanghairankningen använder Clarivate Analytics lista Highly Cited Researchers för att räkna ut vilka forskares forskning andra forskare oftast hänvisar till. Den mest citerade procenten av forskare från 22 olika vetenskapsgrenar kommer med på listan.

Listan över mest citerade forskare ändras varje år. Om en forskare byter universitet, går poängen till det nya hemuniversitetet.

Antal artiklar i Nature och Science, vikt 20 %

Nature och Science är världens mest prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter, särskilt inom naturvetenskap och medicin.

Alla ovan nämnda faktorer i förhållande till antalet forskare och lärare, vikt 10 %

Syftet med den här mätaren är att jämna ut effekten av skillnaderna i storlek mellan universiteten. Kriteriet har också den effekten, att alla lärare borde bedriva så högklassig forskning som möjligt.

Läs mer om Shanghairankningens metodologi

Du kan läsa mer om Shanghairankningens metodologi på Shanghairankningens webbplats.

QS-rankningen betonar universitetens rykte mer än andra betydande universitetsrankningar.

QS-rankningen publiceras av den kommersiella organisationen Quacquarelli Symonds. I sin nuvarande form publicerades rankningen första gången 2010.

Mätarna och hur de påverkar universitetens helhetsplacering

Universitetets rykte, vikt 50 %

I ryktesundersökningar frågar man forskare vid andra universitet och arbetsgivare om deras uppfattningar om universitetet.

QS-rankningens poängsättning gällande rykte är indelad i två delar:

  • Universitetets rykte i enkäter riktade till forskare, vikt 40 %
  • Universitetets rykte i enkäter riktade till arbetsgivare, vikt 10 %
Antal citeringar i relation till antalet forskare och lärare, vikt 20 %

QS-rankningen använder Elseviers databas Scopus som citeringsdatabas.

År 2015 ändrades metodologin och sättet att beräkna poäng på ett sätt som var ofördelaktigt för Helsingfors universitet.

Relationstalet lärare-studenter, vikt 20 %

Med den här mätaren strävar QS efter att mäta undervisningens kvalitet.

Helsingfors universitet har fler studenter än till exempel många amerikanska toppuniversitet, men klarar sig ändå ganska bra i fråga om den här mätaren.

Internationalisering, vikt 10 %

QS-rankningens poängsättning gällande internationalisering är indelad i två delar:

  • Andelen internationell personal, vikt 5 %
  • Andelen internationella studenter, vikt 5 %

Läs mer om QS-rankningens metodologi

Du kan läsa mer om QS-rankningens metodologi på QS-rankningens webbplats.

THE-rankningen använder ett mångsidigt urval mätare i sin poängsättning.

Rankningen publiceras av den kommersiella tidskriften Times Higher Education. Rankningen har publicerats i sin nuvarande form sedan 2010.

Mätarna och hur de påverkar universitetens helhetsplacering

Undervisningen, vikt 30 %

Poängsättningen gällande undervisning är indelad i fem delar:

  • Undervisningens rykte i enkäter riktade till forskare, vikt 15 %
  • Doktorsexamina i förhållande till antalet forskare och lärare, vikt 6 %
  • Akademisk personal i förhållande till antalet studenter, vikt 4,5 %
  • Doktorsexamina i förhållande till antalet lägre examina, vikt 2,25 %
  • Universitetets inkomster i förhållande till antalet forskare och lärare, vikt 2,25 %
Forskning, vikt 30 %

Poängsättningen gällande forskningen är indelad i tre delar:

  • Forskningens rykte i enkäter riktade till forskare, vikt 18 %
  • Antal publikationer i förhållande till antalet forskare och lärare, vikt 6 %
  • Forskningsfinansiering i förhållande till antalet forskare och lärare, vikt 6 %
Hänvisningar till forskning, vikt 30 %

THE-rankningen använder Elseviers databas Scopus som citeringsdatabas.

THE-rankningen bytte sin citeringsdatabas 2015, vilket hade en positiv effekt på Helsingfors universitets placering. I databasen Scopus syns humaniora och samhällsvetenskaper något bättre än i Clarivate Analytics databas Web of Science.

Internationalisering, vikt 7,5 %

Poängsättningen gällande internationalisering är indelad i tre delar:

  • Andelen internationella studenter, vikt 2,5 %
  • Andelen internationella forskare och lärare, vikt 2,5 %
  • Antal internationella sampublikationer, vikt 2,5 %
Inkomster från företag i förhållande till antalet forskare och lärare, vikt 2,5 %

Universitetets forskningsfinansiering från privata sektorn i förhållande till mängden akademisk personal. Universitet som specialiserar sig på tekniska vetenskaper, ekonomi och medicin har bättre framgång på denna mätare än mångvetenskapliga universitet som Helsingfors universitet.

Läs mer om THE-rankningens metodologi

Du kan läsa mer om THE-rankningens metodologi på THE-rankningens webbplats.

Taiwanrankningen baserar sig på enbart bibliometriska mätare gällande forskningen, dvs. olika sätt att räkna ut antalet vetenskapliga publikationer och deras genomslag.

Taiwanrankningens styrka är ett mångsidigt urval mätare. Därför lämpar den sig särskilt väl för jämförelse av forskningsinriktade universitet. Eftersom Taiwanrankningens mätare är mångsidiga och delvis sträcker sig över lång tid förändras placeringarna i rankningen ganska långsamt.

Helsingfors universitets starkaste mätare är antalet citeringar under de senaste 11 åren och H-index. Den svagaste mätaren är antalet citeringar i genomsnitt under de senaste 11 åren.

Taiwanrankningen publiceras av National Taiwan University (NTU). Rankningen har publicerats sedan 2007.

Mätarna och hur de påverkar universitetens helhetsplacering

Hänvisningar till forskning, vikt 45 %

I Taiwanrankningen är poängsättningen gällande citeringar indelad i fyra delar:

  • Antal citeringar under de senaste 11 åren, vikt 15 %
  • Antal citeringar under de senaste 2 åren, vikt 10 %
  • Antal citeringar i medeltal under de senaste 11 åren, vikt 10 %
  • H-indexet under de senaste 2 åren, vikt 10 %

H-indexet är en mätare man använder för att samtidigt försöka bedöma en forskares publiceringsaktivitet och publikationernas betydelse. H-indexet är databasspecifikt, dvs. en forskare kan ha olika H-index i olika databaser.

Antalet forskningsartiklar, vikt 25 %

Taiwanrankningens poängsättning gällande artiklar är indelad i två delar:

  • Antal artiklar under det senaste året, vikt 15 %
  • Antal artiklar under de senaste 11 åren, vikt 10 %
Mest citerade forskningsartiklar, vikt 15 %

Taiwanrankningen använder InCites databas Essential Science Indicators för att få fram de mest citerade artiklarna. Databasen innehåller cirka 11 500 viktiga tidskrifter inom olika vetenskapsområden.

Med på listan över mest citerade artiklar kommer den procent av alla artiklar som fått flest citeringar för varje år under de senaste 11 åren.

Antal artiklar i de mest inflytelserika tidskrifterna, vikt 15 %

Poängsättningen baserar sig på antalet artiklar som föregående år har publicerats i tidskrifter med betydande inflytande.

Tidskrifternas inflytande bedöms med hjälp av InCites verktyg Journal Citation Reports. Verktyget jämför antalet citeringar av artiklarna i tidskriften med det totala antalet artiklar i tidskriften.

De tidskrifter som placerar sig inom den bästa 5 procenten av alla tidskrifter inom vetenskapsområdet anses ha betydande inflytande.

Läs mer om Taiwanrankningens metodologi

Du kan läsa mer om Taiwanrankningens metodologi på Taiwanrankningens webbplats.

US News-rankningen betonar mätare som anknyter till antal vetenskapliga publikationer och deras genomslag, men den beaktar också universitetens rykte och internationalitet.

Tidskriften US News rankning är den nyaste av de centrala universitetsrankningarna. US News rankning Best Global Universities publicerades första gången 2014.

Mätarna och hur de påverkar universitetens helhetsplacering

Hänvisningar till forskning, vikt 50 %

US News-rankningens poängsättning gällande citeringar är indelad i sex delar:

  • Antal publikationer bland den 10 procenten mest citerade publikationer, vikt 12,5 %
  • Andel publikationer bland den 10 procenten mest citerade publikationer, vikt 10 %
  • Publikationernas citeringsindex normaliserat enligt vetenskapsområde, vikt 10 %
  • Det totala antalet citeringar normaliserat enligt vetenskapsområde, vikt 7,5 %
  • Antal mest citerade undersökningar bland den mest citerade procenten av alla undersökningar globalt inom det egna vetenskapsområdet, vikt 5 %
  • Andel mest citerade undersökningar bland den mest citerade procenten av alla undersökningar globalt inom det egna vetenskapsområdet, vikt 5 %
Rykte, vikt 25 %

US News-rankningens poängsättning gällande rykte är indelad i två delar:

  • Universitetets forsknings rykte globalt, vikt 12,5 %
  • Universitetets forsknings rykte regionalt, vikt 12,5 %
Antal publikationer, vikt 15 %

US News-rankningens poängsättning gällande antal publikationer är indelad i tre delar:

  • Artiklar, vikt 10 %
  • Böcker, vikt 2,5 %
  • Konferenspublikationer, vikt 2,5 %
Internationalisering, vikt 10 %

US News-rankningens poängsättning gällande internationalisering är indelad i två delar:

  • Andelen internationella sampublikationer av alla universitetets publikationer, vikt 5 %
  • Andelen internationella sampublikationer av alla internationella sampublikationer globalt, vikt 5 %

Läs mer om US News-rankningens metodologi

Du kan läsa mer om US News-rankningens metodologi på US News-rankningens webbplats.

Mer information om universitetsrankningar
  • Våra årsöversikter innehåller en hel del ytterligare information om Helsingfors universitets placeringar i olika rankningar.
  • Universitetets kontaktperson i rankningfrågor är Markku Javanainen.
Läs också om