Öppen vetenskap
Vetenskapen tillhör alla. På den här sidan finns information om hur Helsingfors universitet främjar öppen vetenskap.
Vad är öppen vetenskap?

Vetenskapen är av princip öppen. Forskningsresultat är avsedda att utvärderas offentligt och nyttiggöras – såväl inom vetenskapssamhället som överallt där forskningsbaserad kunskap används.

Med öppen vetenskap avses de mekanismer som används för att främja sökbarhet, tillgänglighet och användning av data i den digitala tidsåldern. Detta innebär öppna forskningsprodukter, bland annat

  • publikationer
  • forskningsdata
  • forskningsmetoder
  • öppen källkod.

Vid sidan av forskningsprodukter avser öppen forskning även

  • öppna forskningsinfrastrukturer
  • öppna läromaterial baserade på forskning
  • delaktiggörande forskningsprocesser, såsom medborgarforskning.

Öppen vetenskap främjar kreativitet och självreparerbarhet hos vetenskapen. Öppen tillgång till forskningsrön är även centralt för det samhälleliga och globala genomslaget av universitetens verksamhet.

Principer för öppen vetenskap

Helsingfors universitet har förbundit sig till principerna och praxis för öppen vetenskap.

Universitetets egna riktlinjer, enligt vilka forskningspublikationer och forskningsdata som producerats vid universitetet i princip är öppet tillgängliga, gäller alla vid universitetet. Dessutom har Helsingfors universitet förbundit sig till olika nationella och internationella principer för öppen vetenskap.

Universitetets mål för främjandet av öppen vetenskap beskrivs i universitetets strategi.

 

  1. Vid Helsingfors universitet publiceras forskningsresultat i högklassiga vetenskapliga publiceringskanaler.
  2. Vetenskapliga publikationer som produceras vid Helsingfors universitet är i regel fritt tillgängliga. Det betyder att de är fritt tillgängliga för alla på nätet. Open Access-publicering är ett krav som gäller alla vid universitet och de vetenskapliga publikationer som de producerar.
  3. Alla vetenskapliga publikationer som publiceras vid universitetet parallellpubliceras i universitetets publikationsarkiv HELDA. De förs in i arkivet via forskningsdatabasen Tuhat. Skyldigheten att parallellpublicera gäller också publikationer som publiceras direkt i en publiceringskanal enligt principen för öppen vetenskap. Universitetet sköter vid behov om parallellpubliceringen för författarens eller författarnas räkning. Arkiveringen av alla publikationer i HELDA garanterar att universitetets forskning dokumenteras, bevaras och kan användas.
  4. Helsingfors universitet rekommenderar inte hybridpublicering där samma utgivare får betalt för både en prenumeration på tidskriften och för att öppna artikeln. Hybridpublicering kan vara motiverat tills vidare, om det skyndar på övergången till Open Access-publicering. Universitetet följer utvecklingen och kostnaderna för publiceringen, och vidtar i tid åtgärder som säkerställer att forskningen är öppen.
  5. Examensarbeten för högre högskoleexamen och licentiatexamen samt doktorsavhandlingar publiceras i Helsingfors universitets öppna digitala arkiv HELDA.
  6. Helsingfors universitet erbjuder utbildning, stöd och anvisningar för Open Access-publicering och parallellpublicering. Utbildningen erbjuds både som en del av studierna och inom personalutbildningen.
  7. Helsingfors universitet förutsätter att forskarna skaffar en ORCID-kod och sätter in den i sin profil i Tuhat och börjar använda den i sina vetenskapliga och andra publikationer.
  8. Vetenskapliga publikationers fortsatta användning begränsas inte i onödan och villkoren som gäller användningen är tydliga. Universitetet rekommenderar en uppdaterad version av licensen CC BY som hör till den maskinläsbara standardlicensfamiljen Creative Commons. Licensrekommendationen gäller också examensarbeten.
  9. Enligt vetenskapsområdenas behov och i den mån det är möjligt enligt lagstiftningen om upphovsrätt digitaliseras universitetets vetenskapliga publikationer och examenarbeten retroaktivt. Universitetet bidrar också till att publikationer öppnas retroaktivt till exempel genom parallellarkivering eller retroaktiv arkivering av doktorsavhandlingar.

Med vetenskapliga publikationer avses artiklar i vetenskapstidskrifter, serier, böcker och konferenspublikationer, fristående verk samt examensarbeten för högre högskoleexamen och för licentiat- och doktorsexamen.

Universitetets riktlinjer följs även vid vetenskaplig publicering av monografier (enskilda verk) i den mån det är möjligt.

  1. Helsingfors universitet följer och lär ut god praxis för hantering av forskningsmaterial. Varje medlem av universitetssamfundet bär ansvar för att god praxis följs i hanteringen av forskningsmaterial.
  2. Alla vid universitetet ska följa de forskningsetiska anvisningarna om hantering och användning av forskningsmaterial och forskningsdata. Vidare måste var och en sörja för att konfidentiella data skyddas och att datasäkerhet och dataskydd iakttas i enlighet med lagstiftning, god forskningssed och universitetets anvisningar och bestämmelser.
  3. Vid Helsingfors universitet hör utbildning i hanteringen av forskningsmaterial till introduktionen för forskare. Kunskaperna betraktas som akademiskt meriterande. Fakulteterna och institutionerna och de ansvariga forskarna ansvarar för att studenter och forskare introduceras i god praxis i fråga om hantering av forskningsmaterial.
  4. Helsingfors universitet erbjuder utbildning och stöd för hur man gör upp en datahanteringsplan och för datahantering under forskningens hela livscykel. Utbildningen erbjuds både som en del av studierna och inom personalutbildningen.
  5. Helsingfors universitet erbjuder forskare och forskningsgrupper en forskningsinfrastruktur som omfattar verktyg som stöder hantering, användning, sökbarhet och distribution av forskningsdata samt olika tjänster och lagrings-, beräknings- och behandlingskapacitet. Datainfrastrukturen skapas och utvecklas i samarbete med nationella och internationella aktörer med beaktande av de tjänster och infrastrukturer som dessa kan erbjuda.
  6. Helsingfors universitet erbjuder stöd för identifiering och lösningar på juridiska frågor som gäller forskningsmaterial. De ansvariga forskarna ansvarar för att avtal som gäller ägande- och nyttjanderätt till de material som forskningen producerar görs upp i ett så tidigt skede som möjligt, i tillämpliga delar redan innan ett forskningsprojekt startas.
  7. Datahanteringsplanen som bifogas till finansieringsansökningar ska omfatta insamling, hantering, ägande och nyttjanderättigheter, (långtids)bevaring, återanvändning, publicering och planmässigt förstörande av material och data och särskilt de resurser som krävs. Forskningsmaterialets metadata ska ange vem som äger informationen och juridiska begränsningar för användning av materialet. Hantering och arkivering av personuppgifter och annat känsligt material ska beaktas i datahanteringsplanen.
  8. Forskningsdata som anknyter till forskningsrön som har producerats och publicerats vid Helsingfors universitet är i princip i gemensam användning och öppna. Materialet ska vara sökbart och förses med uppgifter som möjliggör referenser till det. I samband med användningen av forskningsmaterialet ska materialets upphovsmän nämnas på det sätt som god sed förutsätter och Helsingfors universitet ska nämnas som källa. Ersättning kan tas ut för datahelheter som bearbetats för att tjäna näringslivets och samhällets aktörer.

 

Forskningsdatapolicyn gäller digitala forskningsmaterial, dvs. forskningsdata, som produceras, används och behandlas i forskningsprojekt.

Forskningsdatapolicyn gäller varken de fysiska material som forskningsdata bygger på (t.ex. material som finns på papper) eller användningen av biologiskt forskningsmaterial.

Bevarandet av dokument och material som uppkommer inom forskningen styrs av anvisningen om arkivering av handlingar dvs.  arkivbildningsplanen (2013, länk till intranätet Flamma som kräver inloggning), och universitetens gemensamma arkiveringskriterier för forskningsmaterial (Tutkimustoiminta. Asiakirjat, aineistot, dokumentointi. Helsinki 1997).

Användningen av biologiskt material i forskning regleras i lag och genom tillståndsförfaranden.

Forskningsdatapolicyn godkändes 2015.

Öppenhet är ett genomgående tema i Helsingfors universitets strategi för 2021–2030.

Utgångspunkten för universitetets verksamhet är att uppfylla kunskapsbehovet i samhället och globalt. Öppet tillgängliga forskningsdata är ett viktigt redskap för att nå detta mål.

Öppen vetenskap ökar forskningens kvalitet och genomslagskraft samt erbjuder nya möjligheter för samarbete.

Öppna lärmiljöer och lärandeinnehåll skapar nya modeller för lärande och stöder kontinuerligt lärande.

Med hjälp av öppen vetenskap främjar universitetet FN:s mål för hållbar utveckling, i synnerhet demokrati, rättvisa, globalt ansvar och medborgarnas och samhällets förtroende för vetenskapen.

Läs strategin i sin helhet.

 

Helsingfors universitet har undertecknat den nationella deklarationen för öppen vetenskap och forskning.

Deklarationen för öppen vetenskap och forskning 2020–2025 främjar de gemensamt fastställda målen och rekommendationerna inom det finländska vetenskapsfältet för etableringen av öppen vetenskap. I det finländska vetenskapsfältet ingår

  • universitet
  • yrkeshögskolor
  • forskningsinstitut
  • finansiärer
  • bibliotek
  • arkiv.

Deklarationen innehåller fyra olika delområden, med egna policyer:

Genom att underteckna deklarationen har Helsingfors universitet förbundit sig till att främja målen i deklarationen som en del av sitt eget strategi- och styrarbete samt stödja förverkligandet av målen i vardagen vid universitetet.

 

Helsingfors universitet undertecknade den internationella DORA-deklarationen år 2020.

DORA-deklarationens (Declaration on Research Assessment, länkens innehåll på engelska) centrala innehåll är kravet på prioritering av kvalitativ utvärdering av forskning.

Kravet gäller såväl forskningsprodukter (utöver publikationer exempelvis forskningsdata och källkod) samt forskningens genomslag. Det primära kriteriet vid utvärdering av publikationer ska alltid vara deras vetenskapliga förtjänster.

Ett annat övergripande tema för deklarationen är att forskningsprodukterna och genomslaget av forskarens verksamhet ska bedömas som en helhet. På allmän nivå förutsätts att samtliga utvärderingsprocesser ska vara öppna och metoderna och kriterierna som används ska vara tydliga.

Genom att underteckna DORA-deklarationen vill Helsingfors universitet visa att vi förbinder oss till utveckling av forskningsutvärdering, ansvarsfull metrik och främjande av öppen vetenskap.

Pris för öppen vetenskap

Helsingfors universitet delar årligen ut ett pris för öppen vetenskap som ett erkännande för betydande arbete med att främja öppen vetenskap. Syftet med priset är att lyfta fram aktiva idkare av öppen vetenskap samt öka kännedomen om god praxis vid universitetet.

Mottagarna av priset har varit enskilda forskare och lärare, projekt och enheter vid universitetet.

Mottagare av priset

2020: forskardoktor Laura Riuttanen och den öppna undervisningen vid Avdelningen för datavetenskap.

2019: Naturhistoriska centralmuseet Luomus.

2018: professor Jaana Bäck.

2017: professor Tuuli Toivonen.

Bekanta dig också med