Toppforskning

Fyra internationella utvärderingspaneler klassade år 2019 forskningen vid Helsingfors universitet som högklassig och ytterst genomslagskraftig. Med beaktande av befolkningsunderlaget och våra resurser är vi mycket framgångsrika både i jämförelse med andra universitet i Finland och internationellt. 

På den här sidan hittar du information om olika indikatorer som betecknar högklassig forskning och kan läsa om Helsingfors universitets mest framgångsrika forskare och forskningsgrupper.

Den senaste omfattande utvärderingen av forskningens kvalitet vid Helsingfors universitet genomfördes 2019. Utvärderingen genomfördes av paneler som bestod av internationella, oberoende experter. Panelerna ansåg att det bedrivs toppforskning på alla campus vid Helsingfors universitet.  

Inför utvärderingen uppdelades enheterna i paneler för humaniora, samhällsvetenskaper, naturvetenskaper och livsvetenskaper. Utvärderingens resultat visar att den vetenskapliga kvaliteten på forskningen vid Helsingfors universitet håller en hög internationell nivå. Panelerna utvärderade också enheternas samhälleliga genomslag och samhällssamverkan som huvudsakligen utmärkt eller mycket god.

Av de 12 spetsforskningsenheter som Finlands Akademi har utsett för perioden 2018–2025 leds sju från Helsingfors universitet.

Spetsenheterna som verkar vid Helsingfors universitet 2018–2025 forskar i cancer, stamceller, matematisk modellering, hållbar rymdvetenskap och rymdteknik, sjukdomars genetik, forna imperier samt europeisk rätt, historia och identitet.

Spetsenheterna hör till den internationella toppen inom sina vetenskapsområden. En spetsenhet har tydliga mål och en gemensam ledning. Den åttaåriga finansieringen möjliggör långsiktig forskning i komplicerade helheter.

Målet med Finlands Akademis spetsenhetsprogram är att sammanföra flera forskningsgrupper som forskar kring samma ämne och skapa omfattande forskningshelheter. Syftet är att förnya forskningen, utveckla forskningsmiljöerna och utbilda nya, begåvade forskare för det finländska samhällets behov.

Akademiprofessorerna är internationellt ansedda toppforskare inom sina områden. Finlands Akademi utnämner akademiprofessorerna utgående från deras uppvisade förmåga att utveckla forskningen och en kreativ forskningsmiljö.

Finlands Akademi utnämner årligen akademiprofessorer för en visstidsanställning på fem år. Just nu finns det 33 akademiprofessorer i Finland, och 16 av dem arbetar vid Helsingfors universitet.

En av de mest ansedda forskningsfinansiärerna är Europeiska forskningsrådet (ERC), ett finansieringsorgan inom Europeiska Unionen. Syftet med ERC är att främja mångvetenskaplig forskning med hjälp av långvariga forskningsanslag som forskare konkurrerar om.

Anslagen delas ut till tre huvudgrupper av forskare

  1. lovande unga forskare (Starting Grant)
  2. forskare som forskat i 7–12 år (Consolidator Grant)
  3. framstående forskare som är i världsklass inom sitt område (Advanced Grant)

Dessutom delar ERC ut anslag till ambitiösa projekt som är gemensamma för flera universitet (Synergy Grant) och för kommersialisering av forskning (Proof of Concept).

Helsingfors universitets forskare har sammanlagt fått finansiering från ERC över 70 gånger. Över 40 av de projekt som tilldelats finansiering pågår just nu.

Forskningens kvalitet och genomslagskraft bedöms allt oftare genom att räkna och analysera forskarnas hänvisningar till varandras arbeten, dvs. hur forskarna citeras. I synnerhet inom naturvetenskaperna och livsvetenskaperna dokumenteras hänvisningarna noggrant. 

Man kan inte mäta forskningens högklassighet enbart utgående från mängden hänvisningar, även om det är en mätare som lätt kan kvantifieras. De forskare som citeras mest inom sitt vetenskapsområde hör dock onekligen till områdets toppforskare.

Under strategiperioden 2017–2020 vill Helsingfors universitet profilera sig som ett universitet som kan ta sig an dessa fyra stora utmaningar: 

  • den digitala världen 
  • åldrande och hälsa 
  • globalisering 
  • hållbar utveckling

Avsikten med universitetets strategiska forskningsområden är att skärpa universitetets forskningsprofil och styra forskningen i en mer mångvetenskaplig och lösningsfokuserad riktning. De tre strategiska forskningsområdena för perioden 2017–2020 är 

  • livsvetenskaper 
  • människan i en värld av förändring 
  • materiens uppbyggnad

Det samhälleliga genomslaget för forskningen vid Helsingfors universitet bedömdes år 2019 vara ännu bättre än forskningens kvalitet. 

Forskningens genomslagskraft utvecklas ofta under en längre tid. Nya insikter och tillämpningar grundar sig på tidigare forskning av hög kvalitet.

Helsingfors universitet placerar sig bland de 50–100 bästa universiteten i de flesta universitetsrankningarna. Trots sin omtvistade karaktär säger även dessa rankningar något om forskningens kvalitet och nivå. 

Beroende på hur man räknar finns det mellan 18 000 och 23 000 högskolor i världen, så Helsingfors universitet bedöms ligga inom den främsta halvprocenten bland världens universitet.