Helsingfors universitet i korthet

Helsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet, en internationell akademisk gemenskap med 40 000 studerande och forskare. På de internationella rankinglistorna placerar sig Helsingfors universitet i regel bland de 100 bästa universiteten. Helsingfors universitet söker lösningar på globala utmaningar och skapar nya sätt att tänka som gynnar mänskligheten. Med vetenskapens kraft har universitetet byggt samhället, bildningen och välfärden sedan 1640.

Helsingfors universitet har upprepade gånger placerat sig bland de hundra bästa på rankinglistorna över världens bästa universitet – som det enda universitetet i Finland. Det finns cirka 18 000 universitet i världen.

2017 var Helsingfors universitet nummer 56 på Shanghai-listan, 90 på Times Higher Education-listan, 102 på QS-listan och 81 på Taiwan (NTU)-listan.

Läs mer: Vad är universitetsranking?

Universitetets uppgifter är forskning, undervisning och samverkan med samhället som stöder undervisningen.

Forsk­ning

Målet för forskningen vid Helsingfors universitet är hög kvalitet och god internationell nivå inom alla områden. Forskningen ger också en gedigen sakkunskap, som experterna vid universitetet utnyttjar för att stöda samhällsutvecklingen och näringslivet såväl nationellt som regionalt inom ramen för olika samarbetsprojekt. Helsingfors universitet medverkar i mer än hälften av de nationella och nordiska spetsforskningsenheterna och har som enda finländska universitet kallats till medlem i den sammanslutning som består av de högst rankade europeiska forskningsuniversiteten (League of European Research Universities, LERU).

Universitetet anvisar resurser till forskningen utgående från konkurrens och utvärdering. Särskild vikt ges åt mångvetenskapliga initiativ i grundforskningen. Ungefär hälften av forskningen som bedrivs vid Helsingfors universitet finansieras med verksamhetsanslag och hälften med extern finansiering.

Un­der­vis­ning

Undervisningen vid Helsingfors universitet baserar sig på forskning. Principen är att alla lärare forskar och alla forskare undervisar. Enligt internationella utvärderingar håller undervisningen vid Helsingfors universitet hög europeisk nivå. Helsingfors universitet har profilerat sig som ett forskningsuniversitet och anser därför att det är viktigt att utbilda majoriteten av studenterna för en högre högskoleexamen. Mångsidiga biämnesstudier är fortfarande en kvalitetsfaktor i de examina som avläggs vid Helsingfors universitet. Öppna universitetet ger universitetsundervisning som följer Helsingfors universitets examensfordringar och som är öppen för alla. Utbildnings- och utvecklingscentret HY+ erbjuder fortbildning inom universitetets vetenskapsområden.

Sam­ver­kan med samhället

Helsingfors universitet axlar sitt samhällsansvar, för vetenskapens talan och är en uppskattad samarbetspartner. Vårt partnernätverk är omfattande och i det ingår bland annat universitetets alumner och vänner, donatorer och finansiärer, näringslivet, fonder och stiftelser, medier, medborgarorganisationer samt den offentliga sektorn, politiska beslutsfattare och ämbetsmannakåren.

Universitetets samverkan med samhället sker genom universitetets grundläggande uppgifter forskning och undervisning, och universitetet påverkar med sina anställda och studenter också det omgivande samhället på många olika sätt.

Samverkan med universitetet stärker också det omgivande samhällets, näringslivets och universitetets partners verksamhetsförutsättningar. Universitetets största gåva till samhället är dess utexaminerade studenter, vars expertis bygger på examina av hög kvalitet. Universitetets representanter anlitas som sakkunniga i beslutsfattandet, de deltar i den offentliga diskussionen och ställer vetenskapliga forskningsrön till samhällets förfogande. Resultatrika och fungerande partnerskap skapar både lokala och globala lösningar på de stora utmaningarna samhället ställs inför.

Vid Helsingfors Universitet fanns 2017 sammanlagt på alla utbildningsnivåer 31 312 studerande. Av dem var 19 826 eller 63,3 procent kvinnor. Antalet internationalla studenter var 1872 (6%).

Lägre högskoleexamen (kandidat): 16 861 studerande, 10 455 (62%) kvinnor och 6 406 (38%) män

Högre högskoleexamen (magister): 9 783 studerande, 6 478 (66,2%) kvinnor och 3 305 (33,8% män

Licentiatexamen: 175 studerande, 128 (73,1 %) kvinnor och 47 (26,9%) män

Doktorsexamen: 4 323 studerande, 2 605 (60,3%) kvinnor och 1 718 (39,7%) män

Annan utbildningsnivå: 170 studerande, 160  (94,1%) kvinnor och 10 (5,9%) män

Antalet examina vid helsingfors universitet var 2017 sammanlagt 6 055. Av dessa examina hade 4171 eller 68,9 procent avlagts av kvinnor.

Lägre högskoleexamen – kandidatexamen: 2 910 kandidatexamina, 2 027 (69,7%) kvinnor och 883 (30,3%) män.

Högre högskoleexamen – magisterexamen: 2 603 kandidatexamina, 1 792 (68,8%) kvinnor och 811 (31,2%) män.

Licentiatexamen: 44 licentiatexamina, 33 (75%) kvinnor och 11 (25%) män.

Doktorsexamen: 475 doktorsexamina, 298 (62,7%) kvinnor och 177 (37,3%) män.

Andra examina: 23 examina, 21 (91,3%) kvinnor och 2 (8,7%) män.

Helsingfors universitet är cirka 7 783 personers arbetsplats. 56 procent av de anställda är undervisnings- och forskningspersonal. Av dem är hälften (50%) kvinnor.

Det sammanlagda antalet årsverken var 7 205, av dem var 3 953 årsverken inom undervisning och forskning.

De anställdas medelålder är 42,5 år och pensionsålder 65,4 år.

Undervisnings- och forskningspersonal:

4 nivån

581 professor, forskningsledare och förste intendent

3 nivån

1 342 universitetslektor och klinisk lärare universitetsforskare,
äldre forskare forskningskoordinator och intendent biträdande professor (tenure track)

2 nivån

981 forskardoktor och universitetslärare

1 nivån

1 292 doktorand läkare/tandläkare/veterinär under specialisering
forskningsassistent och undervisningsassistent

  187 andra undervisnings- och forskningspersonal
Andra anställda
 
279 IT personal
279 biblioteks personal
306 teknisk personal
1 174 förvaltnings personal
1 049 stödspersonal for undervisning och forskning
169 andra
 
144 Övningskolornas personel
 

Helsingfors universitets forskare publicerade 11 446 artiklar och motsvarande 2017. Av de referentgranskade vetenskapliga publikationerna var hälften skrivna på engelska.

Publikationer (antal och %-andel av alla)

7 000 Referentgranskade vetenskapliga artiklar (61%)
1 247  Icke-referentgranskade vetenskapliga skrifter(11%)
  239 Vetenskapliga böcker (monografier, redigerade verk) (2%)
1 983 Publikationer avsedda för en yrkesgrupp (17%)
977 Publikationer för allmänheten (9%)

Mer om Helsingfors universitets publikationer

 

Helsingfors universitetet finansiering 2017 (miljoner euro och %)

Statens basfinansiering 403  57%
Extern finansiering 258  37%
Egna intäkter (placeringsverksamhet,
intäkter från Helsingfors universitets fonder och medelsanskaffning)
  43   6%
Totalt 704 100%

Läs mera:

Universitetets ekonomi i siffror

Universtitetets boksluten (på finska)

 

Helsingfors universitet hör som enda universitet från Finland till The League of European Research Universities LERU, ett nätverk av 23 europeiska toppuniversitet som främjar grundforskningens förutsättningar och möjligheter i Europa.

Vid Helsingfors universitet kommer 24 procent av lärarna och forskarna från andra länder. Antalet internationella magisterstuderande och doktorander är cirka 1 900.

Årligen deltar runt 700 studerande i studentutbyte. Samtidigt kommer cirka 1 250 utbytesstudenter från andra länder till Helsingfors.

Helsingfors universitet grundades 1640 i Åbo och universitetets årsdag firas fortfarande den 26 mars som är den dag då fundationsbrevet för Kungliga Akademien i Åbo undertecknades. Till Helsingfors flyttade universitetet 1828 under den ryska tiden och när Finland blev självständigt fick det namnet Helsingfors universitet.

Kungliga Akademien i Åbo var ett av fyra svenska universitet under stormaktstiden. Vid akademin fanns 11 professorer och 250 studerande. Undervisningen och forskningen var knutna till den lutherska teologin och europeiska humanismen. Vid universitetet sysselsatte man sig bland annat med frågor som gällde världsalltets uppbyggnad, materiens natur, mekanikens lagar och jordens resurser.

När Finland blev en del av det ryska kejsardömet 1809 växte universitetet snabbt.

Kejserliga Alexanders universitet blev ett universitet för vetenskap och bildning enligt de humboldtska idealen där människan och den omgivande naturen var föremål för forskning med vetenskapliga metoder.

Efter att Finland blivit självständigt 1917 hade universitetet en central roll i byggandet av nationalstaten och välfärdssamhället. Universitetssamfundets medlemmar främjade statens internationella samverkan och näringslivets utveckling.