Väl övervakade djurförsök som regleras av lagstiftning har varit, och är fortfarande, nödvändiga i forskningen om och utvecklingen av behandlingar av flera allvarliga sjukdomar hos människor och djur.
Helsingfors universitet har förbundit sig till öppen och transparent kommunikation om de försöksdjur som används i forskning och undervisning och deras välbefinnande och skötsel.
Helsingfors universitet har till exempel som första i Finland tagit i bruk nya sätt att hantera möss, som har bevisats vara bättre för mössens välbefinnande.
Vid Helsingfors universitet används försöksdjur för att
Projekt där forskarna har använt försöksdjur har varit till nytta för både människor och djur. Forskningsresultaten har gett upphov till lösningar som har räddat miljontals liv.
Med hjälp av försöksdjur forskar man också för tillfället bland annat i
Helsingfors universitet använder inte försöksdjur för
År 2022 användes sammanlagt 63 153 försöksdjur vid Helsingfors universitet.
24 568 försöksdjur användes i egentliga djurförsök. Som djurförsök klassificeras sådana undersökningar där djuren orsakas olägenhet motsvarande minst ett nålstick. Som olägenhet räknas allt som kan orsaka djuret obehag, som smärta, stress eller en bestående skada.
28 585 djur var i annan användning alltså i undersökningar där djuren endast föddes upp och slutligen avlivades, utan att de orsakades några skador eller olägenheter. Det är till exempel fråga om upprätthållande av befintliga genetiskt modifierade stammar, undersökningar där man endast använder djurets vävnader och undersökningar med produktionsdjur, där de inte orsakas andra olägenheter än vad som förekommer vid normal skötsel.
År 2022 var 87 procent av alla försöksdjur som användes möss.
Katter och hundar användes i genforskning och som patienter i kliniska försök. Alla katter och hundar som användes var husdjur till ägare som frivilligt deltog i undersökningarna.
| Djurart | Djurförsök | Annan användning |
|---|---|---|
| Möss | 18 571 | 36 447 |
| Råttor | 1 230 | 1 207 |
|
Gnagare, |
1 338 | 12 |
| Hundar (husdjur) |
744 | |
| Zebrafiskar | 555 | 411 |
| Lax, öring röding och harr |
1 215 | |
| Katter (husdjur) |
182 | |
| Guldhamstrar | 177 | 1 |
| Grodor | 157 | |
| Höns | 83 | |
| Nötkreatur | 75 | |
| Däggdjur, olika |
75 | |
| Fåglar, olika |
74 | 34 |
| Hästar | 45 | |
| Får | 27 | |
| Svin | 20 | 1 |
| Fiskar, olika | 390 | |
|
Kräldjur |
78 | |
| Marsvin | 3 |
Inom Europeiska unionen vill man allt mer transparent informera om de olägenheter djuren upplever i samband med djurförsök. Därför har EU en gemensam klassificering av graden av olägenhet som djuren upplever.
Den olägenhet djuren upplever under försöket delas in i fyra kategorier: terminal, ringa, måttlig och avsevärd.
Till den här kategorin klassificeras ingrepp som i sin helhet görs under allmän bedövning, från vilken djuret inte återfår medvetandet. Med allmän bedövning avses sövning som är tillräckligt djup för att man ska kunna utföra kirurgiska ingrepp. Djuret upplever inga olägenheter före bedövningen.
Exempel: utveckling av kirurgisk utrustning och kirurgiska innovationer under allmän bedövning.
Djuret upplever sannolikt en kortvarig period av ringa smärta, lidande eller ångest. Till den här kategorin klassificeras ingrepp som inte innebär någon påtaglig försämring av djurets välbefinnande eller allmäntillstånd.
Exempel: blodprov eller läkemedelsadministrering.
Djuret upplever troligen en kort period av måttlig smärta, måttligt lidande eller måttlig ångest eller en lång period av ringa smärta, lidande eller ångest. Till den här kategorin klassificeras ingrepp som sannolikt orsakar måttlig försämring av djurets välbefinnande eller allmäntillstånd.
Exempel: kirurgiska ingrepp under allmän bedövning, från vilken djuret återfår medvetandet. Djuret får ändamålsenlig smärtlindring och annan stödbehandling.
Djuret upplever troligen en kort period av svår smärta, svårt lidande eller svår ångest eller en lång period av måttlig smärta, måttligt lidande eller måttlig ångest. Till den här kategorin klassificeras ingrepp som sannolikt orsakar avsevärd försämring av djurets välbefinnande eller allmäntillstånd.
Exempel: Sjukdomsmodeller för allvarliga neurologiska sjukdomar som ALS.
I försöken vid Helsingfors universitet år 2020 fördelade sig graden av olägenhet enligt följande:
Försöksdjurscentret har hand om tillstånd för och övervakning av forskning och undervisning som använder försöksdjur vid Helsingfors universitet.
Försöksdjurscentret erbjuder forskare och lärare följande tjänster:
Försöksdjurscentret följer den vetenskapliga utvecklingen på området och ger forskare och lärare råd i frågor som gäller försöksdjur.
All försöksdjursverksamhet vid Helsingfors universitet baserar sig på den lagstiftning som reglerar djurförsök:
Helsingfors universitet är dessutom medlem i European Animal Research Association (EARA) (fr.o.m. 3/2020). EARA stöder sina medlemmars öppna kommunikation med anknytning till försöksdjur.