De främsta forskningsområdena

Forskningen vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten skärskådar frågor som berör jordbruk och livsmedel, skog och material, samt vattendrag och vattenanvändning.
De främsta forskningsområdena vid fakulteten

De främsta forskningsområdena vid fakulteten är:

  • Produktiva och anpassningsbara skogs- och livsmedelssystem
  • Naturbaserade och miljövänliga lösningar
  • Välbefinnande och hälsa
  • En rättvis hållbarhetsomställning
Universitetsrankningar

Den agrikultur-forstvetenskapliga forskningen och undervisningen vid Helsingfors universitet når topplaceringar i de nordiska och europeiska universitetsjämförelserna och ligger på bägge sidor om topp 50 i världen.
Tillåt kakor för att visa innehåll

Det här innehållet är hämtat från app.powerbi.com. Funktionella kakor måste accepteras för att visa innehållet. Du kan hantera kakorna via länken Hantering av kakor. Du hittar också samma länk längst ner på webbplatsen. Om innehållet inte visas automatiskt efter att du har aktiverat kakorna, vänligen uppdatera sidan.

Hantera kakor
Finlands Akademis spetsforsknings­enheter

Marko Virtas multidisciplinära spetsforskningsenhet för undersökning av antibiotikaresistens har valts till Finlands Akademis program för spetsforskningsenheter för åren 2022–2029.

Vuosina 2014–2019 Suomen Akatemian valitsemista 14 tutkimuksen huippuyksiköstä seitsemää johdettiin Helsingin yliopistosta. Maatalous-metsätieteellinen tiedekunta oli mukana seuraavassa huippuyksikössä:

Spetsforskningsenheten för atmosfäriska vetenskaper – från molekylära och biologiska processer till global klimatforskning. Spetsforskningsenheten leddes av Markku Kulmala.

Dessutom deltog fakulteten i:

. Spetsforskningsenheten leddes av Juha Hyyppä vid Geodetiska institutet. Uleåborgs universitet och Aalto-universitetet deltog också.
Mikrobläkemedel, Marko Virta

Utvecklingen och den globala spridningen av bakterier som är resistenta mot mikrobläkemedel är ett stort problem för hälso- och sjukvården och för behandling av djur. Den ökade mikrobläkemedelsresistensen försvårar behandlingen av bakteriella sjukdomar och andra behandlingsformer som stöder sig på mikrobläkemedel, såsom cancerbehandlingar och kirurgi. Utvecklingen och spridningen av bakterier som är resistenta mot mikrobläkemedel är en komplex helhet. För att vi ska kunna förstå helheten krävs ett mångvetenskapligt angreppssätt.

Den mångvetenskapliga spetsforskningsenheten för mikrobläkemedelsresistens strävar efter att förstå helhetsbilden av mikrobläkemedelsresistens ur ett perspektiv på gemensam hälsa och med beaktande av människors, djurs och miljöns hälsa.

Den mångvetenskapliga spetsforskningsenheten för mikrobläkemedelsresistens leds av Marko Virta. Enheten består av forskningsgrupper vid Helsingfors universitet och (sidan på finska).
Flaggskepp

 förenas spetsvetensakp på olika sätt med samarbete med företag och det övriga samhället. Fakulteten deltar i ett av Finlands Akademis flaggskeppsprojekt –   .
Projekt som forskare vid fakulteten koordinerar för Rådet för strategisk forskning

Leg4Life – Papuja pallon parhaaksi  (Bönor för klotets bästa)

främjar miljöns och människans hälsa och välbefinnande genom att utvidga odlingen och användningen av inhemska baljväxter för livsmedel och foder.

När stora förändringar i miljö och samhälle, såsom klimatkrisen, minskad mångfald i naturen, behovet av en omställning till cirkulär ekonomi samt livsstilssjukdomar, blir allt vanligare innebär det en utmaning för den nuvarande livsmedelsproduktionen och våra konsumtionsvanor. Maten ska räcka till allt fler och samtidigt ska livsmedelsproduktionens miljöpåverkan minskas.

Decarbon-Home

   främjar en rättvis och hållbar omställning för boende och byggande. Projektets mål är att undersöka och utveckla lösningar som engagerar de boende i arbetet med utmaningarna kring klimatförändringen och boendesegregationen. Projektet tar fram kunskap om värderingar som anknyter till medborgarnas boende och klimatförändringen samt förutsättningarna för klimatåtgärder. Dessutom utvecklas verktyg och lösningar tillsammans med städerna, invånarna och övriga intressenter.
Forskning vid vår fakultet, finansieras av Europeiska forskningsrådet
Mari Pihlatie

Professor Mari Pihlatie undersöker tillsammans med sin grupp trädens roll i metanproduktionen. Mängden metan ökar i atmosfären för vart år som går. Vi vet att träden kan producera metan men vi vet inte hur mycket. Pihlaties grupp undersöker med hjälp av laboratorieexperiment och mätningar på fältet hur metanproduktionsprocesserna går till i skogarna.

Med sin ERC-finansiering bygger Pihlaties grupp upp en modell för hur metanets utbytesprocess fungerar mellan jordmånen, träden och atmosfären.

.

Projektets namn och varaktighet

From processes to modelling of methane emissions from trees, 2018–2023.

Läs mer:

Nyheten på finska:
Kirsi S. Mikkonen

I projektet, som drivs av biträdande professor Kirsi S. Mikkonen och finansieras med ERC-medel, utvecklas Januspartiklar. Dessa nanopartiklar har två sidor som beter sig på olika sätt. Sammansättningen får partiklarna att fungera på ett visst sätt på materialens gränsytor. De kan exempelvis stabilisera oljedropparnas yta i en emulsion. För att uppnå målet använder projektet sig av hållbara biopolymerer och gröna tekniska lösningar.

.

Projektets namn och varaktighet

Green route to wood-derived Janus particles for stabilized interfaces (PARTIFACE), 2020–2025.

Läs mer:

Nyheten på engelska:

Forskare och publikationer vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten