Spansk filologi

Forskningen i spansk filologi vid Helsingfors universitet har traditionellt gällt språkhistoria: edition av medeltida texter, samt utredning av interaktionen mellan arabiskan och spanskan. Den språkhistoriska linjen har fortsatt, men sidan av den har bl.a. forskning i nutidsspråkens satslära och språkkontakter samt ordboksprojekt blivit vanlig.

Katalansk och galicisk filologi studerar katalanska och galiciska språken samt Galiciens och Kataloniens litteratur, historia och kultur. Galiciskan och katalanskan är förutom spanskan och portugisiskan de mest talade romanska språken på Iberiska halvön. Galiciskan som är nära besläktat med portugisiskan är officiellt språk i den autonoma regionen Galicien i nordvästra Spanien. Det galloromanska språket katalanskan är utöver dessa språk officiellt språk i Katalonien, Valencia och Balearerna som ligger i nordöstra Spanien.

Baskiskan, som på det egna språket kallas euskara, är ett så kallat isolatspråk, dvs. släktskap med något annat språk har inte odiskutabelt kunnat påvisas. Baskiskan är möjligen den sista resten av en grupp av språk som talats i Västeuropa och som de indoeuropeiska språken på annat håll har ersatt. Även om baskiskan har lånat mycket från de omgivande indouropeiska språken, har språkets grammatik bevarat mycket av sin särprägel och det gör det till ett särskilt intressant språkvetenskapligt forskningsobjekt.

Centrala teman för forskningen är

  • språkhistoria
  • språkkontakter
  • grammatikalisering
  • litteratur
  • kreolerna
  • prepositionsforskning
  • lexikologi