Allmän språkvetenskap

Allmän språkvetenskap fokuserar på språkliga fenomen på en allmän nivå – frågeställningarna begränsar sig alltså inte till ett enda språk. Forskningen behandlar bl.a. gränserna för variation mellan olika språk, språkliga universalier, språkinlärning, språkförändring och språk i relation till den talande populationen och samhället. Till allmän språkvetenskap hör även att dokumentera enskilda, i synnerhet små språk som tillsvidare är litet kända och inte just har beskrivits. Allmän språkvetenskap kan uppfattas som en paraplyvetenskap för all språkforskning.

Fokusområden för allmän språkvetenskapsforskning vid Helsingfors universitet är:

  • Språktypologi: forskning i språklig diversitet med hjälp av omfattande jämförelser mellan språk.
  • Deskriptiv språkvetenskap: undersökning och beskrivning av underdokumenterade språk med hjälp av fältlingvistiska metoder.
  • Forskning särskilt i följande språkliga fenomen: kunskapens ursprung, transitivitet, negation, frågor, klassifikatorer, rumslighet.
  • Språkkontakter, sociolingvistik, lingvistisk antropologi, utsatta språk.
  • Komplexiteten i språk.