Kirsti Lonka: Utbildning hjälpte Finland ur fattigdomen, och endast med hjälp av ständig utveckling kan landet hålla sig på toppen

Den jämlika skolan, vetenskapsbaserad lärarutbildning och en osedvanlig uppskattning för läraryrket gör Finland till världsetta inom utbildning. I framtidens skola betonas fenomen och utveckling av inlärningsfärdigheter.

På bara 50 år har Finland stigit från extrem fattigdom till ett av de bästa länderna i världen. Det jämlika skolsystemet och den högklassiga undervisningen har haft en betydande roll i denna utveckling.

Finlands framgång både i Pisa-undersökningen och på flera andra mätare har väckt internationellt intresse för de finländska skolorna och den finländska lärarutbildningen. Finland är till exempel världens lyckligaste land, vi har den bästa luftkvaliteten och den minsta mängden korruption. Hela världen följer den finländska skolans utveckling.

Men vad är det som gör Finlands skolsystem speciellt?

Vetenskapsbaserad lärarutbildning

Det finländska skolsystemets framgång har alltid grundat sig på en vetenskapsbaserad lärarutbildning som är bland de bästa i världen. I den internationella rankningen THE World University placerar sig Helsingfors universitet för övrigt på plats 90, även det en utmärkt placering, men för pedagogikens del redan på plats 35. Bland de icke-engelskspråkiga universiteten ligger vi alldeles i täten.

Läraryrket uppskattas osedvanligt mycket i Finland. Den jämlika skolan och de bästa lärarna i världen utgör en viktig grund för det finländska skolsystemet. De är värderingar som vi vill hålla fast vid även i framtiden.

Undervisningen måste förändras i takt med världen

När världen förändras måste också skolan och lärandet göra det. Den värsta fienden framtidens skola har är att klamra sig fast vid gamla meriter. Om vi ser på en arbetsplats på 80-talet och en arbetsplats idag är det mycket som är annorlunda. Till exempel har digitaliseringen medfört stora förändringar i arbetslivet. Dessa förändringar måste synas också i skolan.

Snabba samhällsförändringar, såsom globaliseringen och det föränderliga arbetet, innebär nya utmaningar för skolan och lärandet. Arbetet är numera ofta i projektform, och komplicerade problem löses tillsammans i olika och varierande team. Man inte bara samlar in data, utan också skapar det tillsammans.

Vi vid Helsingfors universitet tacklar dessa utmaningar genom att utveckla en hållbar, forskningsbaserad lärarutbildning.

Inlärningsfärdigheter framhävs

Inom den traditionell skolan undervisar lärarna i sina respektive ämnen. Nu håller fokusen på specifika ämnen att minska. I framtiden lär lärarna inte bara ut ämnen, utan också omfattande inlärningsfärdigheter. Undervisningen blir allt mer probleminriktad och fenomenbaserad.

Detta innebär projekt som går över ämnesgränserna, behandlar även komplicerade fenomen och utvecklar studenternas problemslösningsfärdigheter och tankefärdigheter. Ny teknologi integreras i undervisningen, och undervisningslokalerna är allt mer anpassade för att stödja lärandet.

Människans minne är inte som en skanner som enbart tar emot inkommande information. Vi drar instinktivt slutsatser och bygger upp betydelser utgående från vad vi upplevt och lärt oss.

Utbildningen lutar sig redan nu mot dessa fynd och andra fynd som gjorts inom hjärnforskning och pedagogisk psykologi. Detta syns bland annat som multidisciplinära inlärningshelheter i skolorna och breda utbildningsprogram vid universiteten.

Endast fortgående utveckling leder till framgång

Singapore, Japan, Estland, Taiwan och Finland klarade sig bäst i Pisa-undersökningens mätning av kunskaper i naturvetenskaper, modersmål och matematik år 2015. Det är ofta denna typ av tekniskt avancerade länder som smidigt tillämpar de nyaste internationella forskningsrönen som klarar sig bäst i utbildningsrankningar.

Berättelsen om finländarnas resa från fattigdom till rikedom tilltalar flera av världens länder. Flera länder i Afrika kämpar fortfarande med fattigdom. Det finländska skolsystemet uppskattas mycket högt ute i världen, till exempel i många länder i Asien.  Där har skolelever en nästan dubbelt så lång skoldag för att de ska klara sig bättre än Finland. I flera länder baserar sig undervisningen fortfarande närmast på att lära sig saker utantill. Hos oss får eleverna vara aktiva och delaktiga.

Det finns internationell efterfrågan på den finländska utbildningen. Men det lönar sig inte för oss att exportera vår gamla grundskola ut i världen; vi är ett av spetsländerna för nyskapande pedagogik. Vi utvecklar nya produkter för utbildningsexport i samarbete med universitet, yrkeshögskolor och företag.

Endast fortgående utveckling, fortgående forskning och fortgående inlärning håller oss i världsklass.  Om vi vill vara bäst i världen även i framtiden kan vi inte klamra oss fast vid nuläget eller det förflutna. Vi måste i allt större grad investera i utbildningen och spetsforskningen som utvecklar den.

Projektet Growing Mind ger de ungas kunskaper en chans