Framgång i universitetsrankningar

Helsingfors universitets placering i nästan alla de viktigaste rankningarna ligger i spannet mellan 50:e till 100:e plats. Beroende på räknesätt finns det mellan 18 000 och 23 000 högskolor i världen, alltså placerar sig Helsingfors universitet i toppskiktets 0,5 procent.

På den här sidan berättar vi om Helsingfors universitets framgång i universitetsrankningarna, först de allmänna rankningarna, sedan specialrankningar. I slutet berättar vi om vad rankningarna baserar sig på.

Helsingin yliopisto kuuluu maailman parhaiden yliopistojen joukkoon

I de internationella universitetsrankningarna jämförs forskningens omfattning och genomslag, kvaliteten på undervisningen, universitetens anseende bland forskare och arbetsgivare och högskolornas internationalitet. Vanligen sammanfattas bedömningen i universitetsrankningarna i en eller några siffror.

Rankningarnas bedömning av forskningen grundar sig i huvudsak bara på antalet publikationer på engelska och på citeringar i engelskspråkiga publikationer. Universitet som inte ligger i engelskspråkiga länder har därför svårt att nå toppositioner på rankningslistorna. Trots sina brister har listorna en stor betydelse för universitetens offentlighetsbild och deras internationella anseende.

Helsing­fors uni­ver­si­tets pla­ce­ring­ i de viktigaste universitetsrankningarna

Beroende på räknesätt finns det 18 000–23 000 högskolor i världen. Helsingfors universitet placerar sig i medeltal bland de bästa hundra, alltså den bästa halva procenten.

Grafen nedan presenterar Helsingfors universitets framgång i universitetsrankningarna under det pågående året och föregående fem år i det globala sammanhanget. Året i tabellen representerar här rankningens publikationsår (vissa rankningar använder själv påföljande år)

Bland de bäst placerade europeiska universiteten finns oftast de brittiska Cambridge, Oxford och University College London. Av de universiteten som har något annat första språk än engelska brukar i regel Schweiz tekniska universitet ETH Zurich klara sig bäst. Helsingfors universitet placerar sig bland de 50 bästa i Europa.

Helsingfors universitets rankningsplaceringar i Europa

Det finns ca 4 000 universitet i Europa. Helsingfors universitet placerar sig i medeltal bland de trettio bästa universiteten i Europa, alltså inom den bästa procenten.

Grafen nedan presenterar Helsingfors universitets framgång i universitetsrankningarna under det pågående året och föregående fem år i förhållande till övriga europeiska universitet. Året i tabellen representerar här rankningens publikationsår.

Bland de nordiska universiteten är det endast några få som placerar sig inom de 100 bästa. Helsingfors universitet placerar sig i regel bland de fyra bästa tillsammans med Karolinska institutet, Köpenhamns universitet och Århus universitet.

Helsingfors universitets rankningsplaceringar i Norden

Grafen nedan presenterar Helsingfors universitets framgång i universitetsrankningarna under det pågående året och föregående fem år i förhållande till övriga nordiska universitet. Året i tabellen representerar här rankningens publikationsår.

Helsingfors universitet placerar sig bäst av de finska universiteten i alla betydande rankningar. På följande plats kommer beroende på rankningen Aalto-universitetet, Åbo universitet ja Östra Finlands universitet.

Helsingfors universitets rankningsplaceringar i Finland

Grafen nedan presenterar Helsingfors universitets framgång i universitetsrankningarna under det pågående året och föregående fem år i förhållande till övriga finska universitet. Året i tabellen representerar här rankningens publikationsår.

THE University Impact Rankings är en specialrankning som jämför hur universitetens verksamhet befrämjer hållbar utveckling och hur väl universiteten uppfyller sin tredje uppgift, alltså samhällelig påverkan. Rankningen baserar sig på Förenta nationernas mål för hållbar utveckling från år 2016. Rankningen publicerades för första gången år 2019.

Helsingfors universitets framgång i THE University Impact Rankings

År 2019 placerade sig Helsingfors universitet på 15:e plats i THE University Impact Rankings. Helsingfors universitets topplacering baserar sig speciellt på framgången inom fyra av rankningens delområden:

  • Hållbara städer och samhällen: 4
  • Fred, rättvisa och starka institutioner: 6
  • Globalt samarbete inom FN:s mål för hållbar utveckling: 9
  • Bekämpande av klimatförändringen: 11

Tabellen nedan presenterar Helsingfors universitets placeringar i THE University Impact Rankings i jämförelse med resten av världen, Europa, Norden och Finland.

Den äldsta och fortfarande kändaste rankningen är den så kallade Shanghailistan som har publicerats från och med 2003. Andra kända rankningslistor är QSTimes Higher Education, NTU Taiwan och US News Global University Ranking. Sammanlagt finns det mer än tio olika rankningar som skiljer sig från varandra när det gäller material och metoder.

Rankningarna skiljer sig från varandra då det kommer till material och metodologi. Utöver de generella rankningarna finns också flera globala specialrankningar. En av de viktigaste specialrankningarna är THE Global University Employability-rankningen som mäter anställningsbarheten för människor med examina från olika universitet.

Shang­hai­lis­tan (ARWU)

Publiceras av Jiao Tong-universitetet i Shanghai sedan 2003.

30 % priser

Poäng tilldelas för Nobelpris- och Fieldspristagare som studerat eller arbetat vid universitetet. Helsingfors universitet får fortfarande poäng för A. I. Virtanens Nobelpris och för Lars Ahlfors Fieldspris. Bengt Holmströms kadidatexamen bringar också in poäng. Poängen för Ahlfors Fieldspris tillkommer Helsingfors universitet endast sedan 2017, eftersom de tidigare felaktigt tilldelades Harvard.

20 % citeringar till forskningen

Antalet citeringar berättar om forskningens betydelse. Citeringar till universitetens forskning samlas in från Clarivate Analytics (tidigare Thomson Reuters) Web of Science- och Elseviers Scopus-databaser. Shanghailistan använder sig av databasen Web of Science. Forskning på andra språk än engelska är underrepresenterad i databaserna, men Helsingfors universitets styrka i alla rankingar är ändå i citeringarna.

20 % mycket citerade forskare

Mycket citerade forskare räknas enligt Clarivate Analytics lista över mycket citerade forskare. Den mest citerade procenten av forskare i varje fält kommer med på listan. Placeringarna på listan ändrar konstant. Om forskaren byter universitet, mistar det tidigare universitetet poängen.

20 % mängden artiklar i Nature eller Science

Nature och Science är världens mest prestigefulla vetenskapliga publikationer. De är auktoriteter speciellt inom medicinska och naturvetenskaper.

10 % alla ovan nämnda faktorer i förhållande till antalet akademisk personal

Syftet är att jämna ut inverkan av skillnaderna i storlek mellan universiteten. Detta kriterium inverkar också så, att varje lärare borde göra så högklassig forskning som möjligt.

QS-lis­tan

Jämförelsen som tidigare publicerades som Times Higher Educations rankning går sedan 2010 under namnet QS efter den kommersiella bakgrundsorganisationen Quacquarelli Symonds.

50 % anseende

Innehåller en anseendeförfrågan, där arbetsgivare och forskare vid andra universitet intervjuas om sina uppfattningar om olika universitet. Vissa universitet har försökt manipulera intervjuerna genom att be forskare att berömma dem. Anseendet samlas också hos de bäst kända universiteten, så det är svårt att komma upp till toppositioner.

20 % citeringar

Rankningens citeringsdatabas är Scopus. År 2015 ändrade metodologin och poängräkningen till nackdel för Helsingfors universitets starka områden, vilket försämrade Helsingfors universitets placeringar.

20 % antal studerande i förhållande till antal lärare

Även om Helsingfors universitet har mer studerande än de amerikanska toppuniversiteten, klarar sig Helsingfors universitet bra i detta kriterium.

10 % mängd internationell personal och internationella studerande

Helsingfors universitets svagaste del av denna rankning.

Ti­mes Hig­her Educa­tions lis­ta (THE-rank­ning­en)

Rankningen publiceras av den kommersiella tidskriften Times Higher Education. Den har publicerats i sin nuvarande form sedan 2010.

30 % undervisning

Innehåller en anseendeförfrågan, där forskare vid olika universitet frågas vilka de anser är de bästa universiteten för undervisning i deras fält. Dessutom jämförs bland annat doktorsavhandlingar och universitetets intäkter med mängden akademisk personal.

30 % forskning

Innehåller en anseendeförfrågan, där forskare vid olika universitet frågas vilka de anser är de bästa universiteten för forskning i deras fält. Dessutom jämförs publikationer och extern finansiering med mängden akademisk personal.

30 % citeringar

År 2015 började THE använda Scopus som databas för citeringar, vilket påverkade Helsingfors universitets placering positivt. I Scopus syns humaniora och samhällsvetenskaper något bättre än i Clarivater Analytics tjänst Web of Science.

7.5 % mängd internationell personal och internationella studerande

Med internationaliseringen försöker man mäta mångsidighet, nya idéer och intryck. Framgången i detta kriterium beror till stor del på universitetets geografiska läge och förmåga att locka internationella studerande med ekonomiska fördelar. Helsingfors universitet klarar sig svagt i denna del av rankningen.

2.5 % forskningsfinansiering från privata sektorn

Universitetets forskningsfinansiering från privata sektorn i förhållande till mängden akademisk personal. Universitet som specialiserar sig på tekniska vetenskaper, ekonomi och medicin har bättre framgång i detta än mångvetenskapliga universitet som Helsingfors universitet.

Tai­wan­lis­tan

Publiceras av Taiwans nationella universitet sedan 2007.

45 % citeringar

Rankningen följer med mängden citeringar under de senaste 11 åren, mängden citeringar under de två senaste åren och citeringarnas medeltal för de senaste 11 åren. Poäng ges också för H-indexet som mäter citeringar.

25 % forskningsartiklar

Rankningen följer med mängden artiklar under de senaste 11 åren och mängden artiklar under det föregående året.

15 % mycket citerade artiklar

Som källa används InCites databas The Essential Science Indicators som innefattar ca 11 500 centrala journaler i olika vetenskaper. Ur databasen plockas den mest citerade procenten av varje års artiklar från de senaste 11 åren.

15 % artiklar i inflytelserika publikationer

Publikationernas inflytande definieras med hjälp av InCites verktyg The Journal Citation Reports. Verktyget jämför mängden citeringar som artiklarna i en publikation har fått med mängden artiklar som publicerats i den publikationen. Som inflytelserika räknas de publikationer som når upp till topp 5 procent i sitt eget fält.

US News

Tidningen US News rankning är den nyaste bland de centrala universitetsrankningarna. US News Best Glo­bal Uni­ver­si­ties Ran­kings publicerades för första gången 2014.

US News-rankningen använder som indikatorer bland annat forskningens internationella anseende (12,5 %), forskningens lokala anseende (12,5 %) och publikationer. Av publikationerna ges mest poäng för dem som placerar sig inom den mest citerade tiondelen. Poäng fås såväl får mängden mycket citerade publikationer som för den procentuella andelen sådana.