”Funda Ujabule school in Soweto, en övningsskola som följer den finländska modellen. Skolan grundades för sex år sedan på University of Johannesburgs campus i Soweto. Övningsskolan är ett sätt att utveckla undervisningskunskaperna hos lärarstudenterna i Sydafrika och den föddes som ett samarbete mellan University of Johannesburg och de lektorer som handleder praktiken vid den Helsingfors unviersitets normalskolan i Vik.
Det väsentliga i denna långsiktiga utveckling har varit att den finländska modellen inte skulle flyttas till Sydafrika oförändrad. Först bedrevs forskning för att identifiera drag som specifikt i Sydafrika anknyter till att studenternas kompetens utvecklas.
Metoden fungerade. Enligt en undersökning som publicerades i oktober 2018 stöder övningsskolan som utgår från den finländska modellen och anpassats till den sydafrikanska kontexten stöder utvecklingen av studenternas kompetens, delvis till och med bättre än den ursprungliga modellen som används i Finland.
Annorlunda samhällen, annorlunda utbildning
Utbildning ökar välfärd, minskar marginalisering, främjar hållbar utveckling och anknyter till ekonomisk tillväxt. Därför är export av utbildningskompetens till utvecklingsländer ett av de effektivaste sätten att lösa globala problem.
Den finländska skolan väcker stort internationellt intresse, och vi har ett av de mest uppskattade skolsystemen i världen. Vi är en föregångare inom utbildning, och därför är det till och med vår plikt att exportera vår utbildningskompetens till utvecklingsländer. Såsom utrikesministeriets färska utredning föreslår borde undervisning och utbildning lyftas fram allt mer i diskussionen om utvecklingssamarbete samt utvecklingspolitikens målsättningar och finansiering.
Man kan dock inte föra skolsystemet oförändrat ut i världen, eftersom samhällen är så olika. Till exempel kan familjers förväntningar om skolans praxis variera. Om vi vill exportera grundskolan som sådan och få den att fungera någon annanstans borde vi utöver lärarna också byta ut eleverna och föräldrarna.
Det vi kan göra är att exportera den kompetens som behövs för att identifiera utmaningar, utveckla frågor tillsammans och öka kompetensen hos olika experter. Till exempel kan den finländska lärarutbildningen och att ordna lärarutbildning på universitetsnivå med lämpliga ändringar anpassas även till andra länder och samhällen.
Att utbilda lärare inom vetenskapssamhället är exceptionellt
I utvecklingsländerna har allt fler barn under de senaste åren haft möjligheten att gå i skola. Men på vissa områden har undervisningen varit så bristfällig att internationell jämförande forskning visat på dåliga resultat.
Detta beror bland annat på att lärarutbildningen är kort och skolornas gruppstorlekar stora, vilket kan göra det svårt att identifiera inlärningssvårigheter och stödja eleverna. Även läromaterialet och lärandemiljön kan vara av bristande kvalitet. Om man vill förbättra utbildningen måste man alltså förbättra lärarutbildningen och lärarnas arbetsförhållanden.
I Finland är lärarutbildningen forskningsbaserad. Det är globalt exceptionellt att lärare utbildas vid universitet, där det även idkas högklassig forskning. Hos oss skriver lärarstudenter en likadan akademisk avhandling som alla andra som studerar till akademiska yrken.
Estland utvecklade snabbt lärarutbildningen
I Finland är uppfattningen att lärare som fått en magisterutbildning brinner för att ständigt utveckla skolan och sin egen kompetens samt komma på lösningar på lokala problem. Det är viktigt att exportera denna attityd även till andra håll i världen.
Ett bra exempel på lyckad utveckling av lärarutbildningen är Estland. Efter att Estland blev självständigt reste flera doktorer från Finland till Tartu och Tallinn för att utbilda de lokala lärarutbildarna till doktorer tillsammans med esterna. Nu är Estland en av världsettorna i utbildning och har gått förbi Finland till exempel i Pisa-resultat.
Det är redan många saker i anknytning till utbildning där vi kunde följa Estlands exempel, bland annat introduktionsutbildningen för unga lärare.
Problemet i flera utvecklingsländer är att lärarna inte har fått en högklassig utbildning. Till exempel i Pakistan är lärarnas kunskaper och färdigheter ofta sämre än finländska abiturienters.
Helsingfors universitet och universitetets utbildnings- och utvecklingstjänst HY+ har startat ett projekt där man utvecklar en ny lärarutbildningsenhet i Pakistan och begrundar metoder som lärarna kunde använda för att utbilda sig själva. Vi har lyckats exportera en sådan attityd att man vill utveckla lärarutbildningen och föra den vidare.
Eleven i fokus och autonoma lärare leder till resultat
Utöver lärarutbildningen skulle vi kunna exportera vår infallsvinkel till utvecklingsländer. Finland har en annan infallsvinkel när det kommer till skola och lärande än de flesta andra länder. Vi understöder inte stränga prov och disciplin i skolan, utan närmar oss lärandet med eleven i fokus.
Finlands framgång i bland annat Pisa-undersökningen baserar sig inte på standardiserade test, utan på en helhetsmässigare syn på elevernas välmående och utveckling.
I många länder mäts även lärarnas framgång utgående från elevernas prestationer och med olika rankningssystem. Detta kan till och med leda till att en lärare får sparken om eleverna inte når en viss nivå. Man tänker att det inte spelar någon roll hur lärarna utbildas så länge man får resultat.
Till vår elevfokuserade infallsvinkel hör också att lärarna är autonoma. Lärarna har möjligheten att smidigt planera undervisning enligt elevernas individuella behov. Hos oss deltar lärarna även i planeringen av undervisningsplaner och bland annat i produktionen av läromaterial.
Ett bra exempel på helhetsmässig export av skola och utbildningen är startup-företaget HEI Schools, som grundats av Helsingfors universitets experter på utbildning, design och konceptgenerering. HEI Schools koncept för småbarnspedagogik är lätt att ta i bruk och hjälper lärare att beakta barnets utgångspunkt samt helhetsmässigt utveckla barnets kompetens – inte bara träna hen inför tester.
Det är delvis autonomins förtjänst att den finländska lärarutbildningen har en sådan dragningskraft. I flera andra länder, även nordiska länder, är läraryrket ett mindre önskvärt alternativ än hos oss. Till exempel i Norge har man noterat att lärarutbildningens dragningskraft har ökat efter att den blivit en magisterutbildning.
Lika möjligheter gjorde Finland framgångsrikt
Utöver sakkunniga lärare grundar sig Finlands framgång inom utbildning även på lika möjligheter. Det är viktigt att komma ihåg att det till största del är utbildningens förtjänst att Finland utvecklats från ett fattigt agrarsamhälle till ett av världens rikaste länder.
I Finland har man fattat ett politiskt beslut att utbildningen ska vara jämlik, och på 70-talet blev grundskolan densamma för alla. Under samma tidsperiod bestämdes det att lärarna skulle få en universitetsutbildning på magisternivå. Det är till största del på dessa beslut som vår framgång har grundats.
Vi finländska lärarutbildare vill tillsammans skapa världens bästa kompetens. Därför har många av oss gått med i projekt som kan leda till förändringar i synnerhet i utvecklingsländer."
Lära sig mer
Framtidens lärande: Repliker om Framtidens undervisning
- Jani Holopainen: Teknologi hjälper oss göra lärandet till en personlig upplevelse som skapar minnesspår
- Salla Jokela: Framtidens utmaningar är så komplexa att det krävs mångvetenskapliga grupper, samarbete och ett nytt slags lärande för att kunna svara på dem
- Jaakko Kurhila: Hela universitetet blir öppet
- Kirsti Lonka: Utbildning hjälpte Finland ur fattigdomen, och endast med hjälp av ständig utveckling kan landet hålla sig på toppen
- Jenni Vartiainen: Vetenskapsfostran som utgår från lek fostrar kritiska och aktiva människor