Forskningen om social interaktion har från första början varit ett centralt tema inom disciplinen. Socialpsykologi inrättades vid Statsvetenskapliga fakulteten år 1962. På 1970-talet blev socialisation och moralisk socialisation, etnisk identitet och relationer mellan grupper samt hälsans socialpsykologi föremål för intresse. Under de följande årtiondena utvidgades forskningsobjekten till informationens socialpsykologi och sociala representationer. Sedermera har även företagande, arbetsliv, digital interaktion och nationalism varit föremål för aktiv forskning.
Forskningen om relationer mellan etniska grupper är till sin natur både grundforskning och tillämpad forskning. Föremål för forskningen är både etniska minoriteter (invandrare, språkliga och kulturella minoriteter) samt majoritetsbefolkningen och mångkulturen i samhället. Forskningen undersöker till exempel etnisk identitet, invandrarnas integration och välfärd samt majoritetsbefolkningens fördomar och stereotypier. Läs mer på forskargruppens, ESSO, egna sidor (på engelska).
Hur människan bygger upp och gestaltar världen skapar ramarna för hennes iakttagelser, attityder och verksamhet. Genom argumentation skapar vi ny information och upprätthåller den gamla. Föremål för forskningen har till exempel varit uppfattningar och deras utformning i fråga om jämställdhet, den europeiska integrationen, våld, säkerhet, teknik, mänskliga rättigheter, nationalitet, feminism, nationalism och historia. Forskningen har också allt oftare intresserat sig för diskursiva och visuella uttryck.
Läs mer på forskargruppens Vardagstänkande och argumentation egna webbsidor. Sidan är på engelska.
Inom företagandets socialpsykologi undersöks psykologiska faktorer, sociala relationer och interaktion som gäller företagsverksamhet samt entreprenöriell verksamhetsorientering och hur agenten som genomför den byggs upp, samt yttre faktorer. Forskarna studerar de psykologiska element som definierar en agent (såsom identitet, jaget, de kognitioner, värden, färdigheter som gäller en själv som aktör) och social kommunikation (såsom självpresentation, inramning av sig själv, argumentation) samt transaktionsrelationer (såsom kund, konkurrent, samhälle), genom vilka agenten sammanflätas med sin sociala, kulturella och politiska miljö.
Socialpsykologin undersöker flera sådana fenomen som vi stöter på dagligen t.ex. på arbetsplatser: ledarstilar, gruppers inbördes kommunikation, beslutsfattande och ömsesidig påverkan. Senare tids forskning har koncentrerat sig mycket på arbetshälsa och upplevd rättvisa på arbetsplatsen. Den upplevda rättvisan har effekter på bl.a. identifiering med organisationen och engagemang, avsikt att säga upp sig, relationer mellan grupper i organisationer och rättvist bemötande på arbetsplatsen. Sambandet mellan de anställdas personliga värderingar med den upplevda rättvisan är också av intresse för forskningen.
Forskargruppen för beteendeförändringar och hälsans socialpsykologi försöker ge svar på hur sociala och psykosociala faktorer bidrar till att beteendet förändras. Gruppen undersöker också resultaten av interventioner för beteendeförändring och de dynamiska processer som står bakom förändringen.
Projektnamnen är på engelska eller finska. Länkarna i samband med projektbeskrivningarna leder till engelskspråkiga sidor om inte annat nämns.
Socialpsykologi är landets äldsta och mest omfattande enhet som erbjuder utbildning i socialpsykologi. De som utbildats i socialpsykologi har fått anställning inom många slags områden i arbetslivet: de arbetar som forskare, utbildare, inom social- och hälsovården, med förvaltningsuppgifter inom staten, kommuner och organisationer; inom privata sektorn arbetar de t.ex. som egenföretagare eller inom företagens personalförvaltning. Den senaste utredningen om socialpsykologers placering i arbetslivet finns nedan. Utredning är bara på finska.
Socialpsykologin har traditionellt betonat studentcentrerat lärande och prövat på nya metoder för aktivt lärande. År 1989 beviljades ämnesenheten priset ”Årets institution” av Studentkåren vid Helsingfors universitet. Socialpsykologiska institutionen belönades 1999–2000 som en av de riksomfattande spetsenheterna för undervisning. Helsingfors universitet beviljade socialpsykologiska institutionen kvalitetspriset för undervisning år 2006 och utsåg den till kvalitetsenhet för undervisning åren 2007–2009. Ämnesenheten var åren 2015–2016 en av Lärarakademins enheter för utveckling vid Helsingfors universitet.
Forskarna i socialpsykologi har bildat starka internationella nätverk. Forskning bedrivs allt oftare i internationella konstellationer med en komparativ ansats.
Eftersom socialpsykologer undersöker människors växelverkan och människor i deras sociala miljöer, är samhällsförändringarna (t.ex. invandring, ny teknik, hälsouppgifter ur genetisk information, förändringarna i produktion och arbetsliv) en oskiljaktig del av forskningen inom ämnet.
Forskarnas samverkan med samhället sker i första hand med aktörerna i den offentliga sektorn (nationellt, lokalt).
Ämnesansvarig: professor Inga Jasinskaja-Lahti
Ledare vid magisterprogrammet i sociala vetenskaper: äldre universitetslektor Jukka Lipponen
Mera information om forskning och stipendieforskaren finns i Helsingfors universitets forskningsportal.
PB 54 (Unionsgatan 37)
00014 Helsingfors universitet