So­ci­a­lp­sy­ko­lo­gi

© Eliel Kilkki

Vad är so­ci­a­lp­sy­ko­lo­gi?

Människan lever i ständig samverkan med andra människor. Hon är medlem i en grupp, organisationer, samhällen och sitt kultursamfund. Socialpsykologin undersöker hur denna sociala värld och enskilda individer påverkar varandra och formar varandra och hur de är i växelverkan med varandra. Av centralt intresse är hur människans sinne –  tänkande och känslor – formas socialt, samt inbördes relationer mellan grupper.

Forskningen om social interaktion har från första början varit ett centralt tema inom disciplinen. På 1970-talet blev socialisation och moralisk socialisation, etnisk identitet och relationer mellan grupper samt hälsans socialpsykologi föremål för intresse. Under de följande årtiondena utvidgades forskningsobjekten till informationens socialpsykologi och sociala representationer. Sedermera har även företagande, arbetsliv, digital interaktion och nationalism varit föremål för aktiv forskning.

Till den socialpsykologiska forskningens nuvarande fokusområden vid Helsingfors universitet hör:

  • Relationer mellan grupper, invandring och identitet
    Forskningen om relationer mellan etniska grupper är till sin natur både grundforskning och tillämpad forskning. Föremål för forskningen är både etniska minoriteter (invandrare, språkliga och kulturella minoriteter) samt majoritetsbefolkningen och mångkulturen i samhället. Forskningen undersöker till exempel etnisk identitet, invandrarnas integration och välfärd samt majoritetsbefolkningens fördomar och stereotypier. Läs mer på forskargruppens egna sidor (på engelska).
  • Vardagstänkande och argumentation
    Hur människan bygger upp och gestaltar världen skapar ramarna för hennes iakttagelser, attityder och verksamhet. Genom argumentation skapar vi ny information och upprätthåller den gamla. Föremål för forskningen har till exempel varit uppfattningar och deras utformning i fråga om jämställdhet, den europeiska integrationen, våld, säkerhet, teknik, mänskliga rättigheter, nationalitet, feminism, nationalism och historia. Forskningen har också allt oftare intresserat sig för diskursiva och visuella uttryck.
  • Företagandets socialpsykologi
    Inom företagandets socialpsykologi undersöks psykologiska faktorer, sociala relationer och interaktion som gäller företagsverksamhet samt entreprenöriell verksamhetsorientering och hur agenten som genomför den byggs upp, samt yttre faktorer. Forskarna studerar de psykologiska element som definierar en agent (såsom identitet, jaget, de kognitioner, värden, färdigheter som gäller en själv som aktör) och social kommunikation (såsom självpresentation, inramning av sig själv, argumentation) samt transaktionsrelationer (såsom kund, konkurrent, samhälle), genom vilka agenten sammanflätas med sin sociala, kulturella och politiska miljö.
  • Hälsans socialpsykologi
    Socialpsykologisk hälsoforskning undersöker psykosociala faktorers inverkan på sjuklighet och hälsobeteende samt deras inverkan på olika befolkningsgrupper. Föremål för intresse är för närvarande särskilt de psykosociala faktorerna för hälsa och välfärd, teoribaserade interventioner som rör beteendeförändringar och psykosociala faktorer inom genomforskningen.  
  • Organisationers och gruppers socialpsykologi
    Socialpsykologin undersöker flera sådana fenomen som vi stöter på dagligen t.ex. på arbetsplatser: ledarstilar, gruppers inbördes kommunikation, beslutsfattande och ömsesidig påverkan. Senare tids forskning har koncentrerat sig mycket på arbetshälsa och upplevd rättvisa på arbetsplatsen. Den upplevda rättvisan har effekter på bl.a. identifiering med organisationen och engagemang, avsikt att säga upp sig, relationer mellan grupper i organisationer och rättvist bemötande på arbetsplatsen. Sambandet mellan de anställdas personliga värderingar med den upplevda rättvisan är också av intresse för forskningen.
  • Beteendeförändringar och hälsans socialpsykologi
    Forskargruppen för beteendeförändringar och hälsans socialpsykologi försöker ge svar på hur sociala och psykosociala faktorer bidrar till att beteendet förändras. Gruppen undersöker också resultaten av interventioner för beteendeförändring och de dynamiska processer som står bakom förändringen. Läs mer på forskargruppens egna sidor.

Ämnesansvarig för vetenskapsområdet: pol.dr, professor Inga Jasinskaja-Lahti

Mera information om forskning och stipendieforskaren finns i Helsingfors universitets forskningsportal.

Socialpsykologi inrättades vid Statsvetenskapliga fakulteten år 1962. Ämnesenheten är landets äldsta och mest omfattande enhet som erbjuder utbildning i socialpsykologi. De som utbildats i socialpsykologi har fått anställning inom många slags områden i arbetslivet: de arbetar som forskare, utbildare, inom social- och hälsovården, med förvaltningsuppgifter inom staten, kommuner och organisationer; inom privata sektorn arbetar de t.ex. som egenföretagare eller inom företagens personalförvaltning. Den senaste utredningen om socialpsykologers placering i arbetslivet finns nedan. Utredning är bara på finska.

Utbildningsprogram med undervisning i so­ci­a­lp­sy­ko­lo­gi­:

Socialpsykologin har traditionellt betonat studentcentrerat lärande och prövat på nya metoder för aktivt lärande. År 1989 beviljades ämnesenheten priset ”Årets institution” av Studentkåren vid Helsingfors universitet. Socialpsykologiska institutionen belönades 1999–2000 som en av de riksomfattande spetsenheterna för undervisning. Helsingfors universitet beviljade socialpsykologiska institutionen kvalitetspriset för undervisning år 2006 och utsåg den till kvalitetsenhet för undervisning åren 2007–2009. Ämnesenheten var åren 2015–2016 en av Lärarakademins enheter för utveckling vid Helsingfors universitet.

Forskarna i socialpsykologi har bildat starka internationella nätverk. Forskning bedrivs allt oftare i internationella konstellationer med en komparativ ansats.

Eftersom socialpsykologer undersöker människors växelverkan och människor i deras sociala miljöer, är samhällsförändringarna (t.ex. invandring, ny teknik, hälsouppgifter ur genetisk information, förändringarna i produktion och arbetsliv) en oskiljaktig del av forskningen inom ämnet. 

Forskarnas samverkan med samhället sker i första hand med aktörerna i den offentliga sektorn (nationellt, lokalt).