Politisk historia

Världens och samhällets problem löses i första hand inom politiken, och spänningen mellan det förflutna och framtiden är väsentlig i dagens förändringar. Politisk historia ger verktyg för att förstå och kritiskt utvärdera dagens problem och förändringar.
Beskrivning av vetenskapsområdet

Vetenskapsområdet är historisk-samhällsvetenskapligt varför perspektivet på politik är betydligt bredare än den traditionella statscentreringen. Det omfattar medborgarsamhället, media och olika organiserade och oorganiserade krafter och rörelser.

Politisk historia behandlar föränderliga ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som förutsättningar och föremål för politiken. Ett viktigt ämnesområde är politisk behandling och användning av historia. Studiet av internationella relationer sträcker sig från utrikespolitik, krig och diplomati till förändringar av det internationella systemet, globalisering, europeisk integration och icke-statliga transnationella aktörer.

Inom undervisningen och forskningen i politisk historia utvecklas samhällshistoriska angreppssätt i samarbete med ekonomisk och social historia.

Forskningsprofil

Aktuella fokusområden inom forskningen är:

  • utvecklingen av nationalstaten, medborgarsamhället och de samhälleliga rörelserna
  • bildandet av välfärdssamhället
  • den politiska dimensionen av könet
  • minnespolitik och politisk användning av historia
  • kalla kriget och det efterföljande internationella systemet
  • säkerhetsproblematik och gränsöverskridande mobilitet med anknytning till globalisering och europeisk integration.
Forskningsprojekt

Inom politisk historia pågår bland annat följande forskningsprojekt. Innehållet i projekten har beskrivits närmare på projektens egna webbplatser.

Projektnamnen är i huvudsak på engelska eller finska. Länkarna i samband med projektbeskrivningarna leder till engelskspråkiga sidor om inte annat nämns.

  • Juhana Aunesluoma: BALTRANS: The Baltic Sea Region and the Post-Cold War Hysteresis. Security conceptions and practices in transition

  • Johanna Rainio-Niemi: Oikeudenmukainen toipuminen pandemiasta? Perustuslailliset oikeudet, legitiimi hallinta ja saadut opit

  • Jukka Kortti: Suomen tarinat. Historiakulttuuri, taide ja muuttuva kansalaisuus

  • Heikki Haara: Desire for Esteem and Sociability in Seventeenth-Century Political Thought

Stu­di­e­möj­lig­he­ter inom ve­ten­skaps­om­rå­det

Politisk historia kan studeras inom ramen för utbildningsprogrammen för samhälle i förändring. Under de två första åren har man gemensamma studier inom fyra vetenskapsområden: utöver politisk historia även ekonomisk och social historia, u-landsforskning och social- och kulturantropologi. Under det tredje året indelas de studerande i olika studieinriktningar enligt vetenskapsområde. Tyngdpunkten i magisterprogrammet ligger på vetenskapsområdet. I utbildningsprogrammen fortsätter det sedan länge pågående och stabila samarbetet mellan samhällshistoria, politisk historia och ekonomisk och social historia.

Blog­gar, webb­plat­ser och ka­na­ler i so­ci­a­la me­dia
Personer

Ämnesansvarig för vetenskapsområdet: professor Juhana Aunesluoma

Show less info
Show less info
Show more info
Show more info
Show less info
Show less info
Show less info
Show more info
Kontaktinformation

Post- och besöksadress

PB 54 (Snellmansgatan 14 A) 00014 Helsingfors universitet

Information för press och media

Tjänster for press och media