Politisk historia

Världens och samhällets problem löses i första hand inom politiken, och spänningen mellan det förflutna och framtiden är väsentlig i dagens förändringar. Politisk historia ger verktyg för att förstå och kritiskt utvärdera dagens problem och förändringar.
Beskrivning av vetenskapsområdet

Vetenskapsområdet är historisk-samhällsvetenskapligt varför perspektivet på politik är betydligt bredare än den traditionella statscentreringen. Det omfattar medborgarsamhället, media och olika organiserade och oorganiserade krafter och rörelser.

Politisk historia behandlar föränderliga ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som förutsättningar och föremål för politiken. Ett viktigt ämnesområde är politisk behandling och användning av historia. Studiet av internationella relationer sträcker sig från utrikespolitik, krig och diplomati till förändringar av det internationella systemet, globalisering, europeisk integration och icke-statliga transnationella aktörer.

Inom undervisningen och forskningen i politisk historia utvecklas samhällshistoriska angreppssätt i samarbete med ekonomisk och social historia.
Forskningsprofil

Aktuella fokusområden inom forskningen är:

  • utvecklingen av nationalstaten, medborgarsamhället och de samhälleliga rörelserna
  • bildandet av välfärdssamhället
  • den politiska dimensionen av könet
  • minnespolitik och politisk användning av historia
  • kalla kriget och det efterföljande internationella systemet
  • säkerhetsproblematik och gränsöverskridande mobilitet med anknytning till globalisering och europeisk integration.
Forskningsprojekt

Inom politisk historia pågår bland annat följande forskningsprojekt. Innehållet i projekten har beskrivits närmare på projektens egna webbplatser.

Projektnamnen är i huvudsak på engelska eller finska. Länkarna i samband med projektbeskrivningarna leder till engelskspråkiga sidor om inte annat nämns.

  • Juhana Aunesluoma: BALTRANS: The Baltic Sea Region and the Post-Cold War Hysteresis. Security conceptions and practices in transition

  • Johanna Rainio-Niemi: Oikeudenmukainen toipuminen pandemiasta? Perustuslailliset oikeudet, legitiimi hallinta ja saadut opit

  • Jukka Kortti: Suomen tarinat. Historiakulttuuri, taide ja muuttuva kansalaisuus

  • Heikki Haara: Desire for Esteem and Sociability in Seventeenth-Century Political Thought
Stu­di­e­möj­lig­he­ter inom ve­ten­skaps­om­rå­det

Politisk historia kan studeras inom ramen för utbildningsprogrammen för samhälle i förändring. Under de två första åren har man gemensamma studier inom fyra vetenskapsområden: utöver politisk historia även ekonomisk och social historia, u-landsforskning och social- och kulturantropologi. Under det tredje året indelas de studerande i olika studieinriktningar enligt vetenskapsområde. Tyngdpunkten i magisterprogrammet ligger på vetenskapsområdet. I utbildningsprogrammen fortsätter det sedan länge pågående och stabila samarbetet mellan samhällshistoria, politisk historia och ekonomisk och social historia.
Blog­gar, webb­plat­ser och ka­na­ler i so­ci­a­la me­dia
Personer

Ämnesansvarig för vetenskapsområdet:

Professorer
Visa mer information
0294128808
Om
I am Professor of Political History and head of discipline (tieteenalavastaava). I am a deputy member of the Faculty Council (tiedekuntaneuvosto) of the Faculty of Social Sciences. I have a title of docent in political history. My research fields are contemporary European history, history of international relations and Finnish political and economic history.
0294124950
Om
Työskentelen poliittisen historian professorina Valtiotieteellisessä tiedekunnassa. Tutkimuksessa, opetuksessa ja ohjaamisessa olen erikoistunut etenkin 1900-luvun ja oman ajan historian kysymyksiin, joita lähestyn politiikan, poliittisuuden sekä hallinnon historian näkökulmista. Tutkimusaiheitani ovat vuosien varrella olleen pienempien maiden ulko- ja sisäpolitiikan vuorovaikutus ja pollitiikkamallit mm. turvallisuus-, talous- ja hyvinvointivaltiopolitiikan alalla, demokratiatraditiot sekä konsenuksen rakentamisen menetelmät ja instituutiot. Viime vuosina olen johtanut tutkimushanketta, jossa on tarkasteltu suomalaiseen poikkeusololaindäädännön historiaa vertailevassa pohjoismaisessa ja kylmän sodan aikakauden perspektiivissä. Toisessa meneillään olevassa hankkeessa tarkastellaan politiikka- ja lainvalmistelun, kompromissien ja konsensuksen kannalta keskeisen komitealaitoksen historiaa. Millainen oli 1990-luvulla hajonnut edeltäneen suomalaisen (ja oihjoismaisen) historiallisen valtiotaidon käytännöllinen ydininstituutio? Miksi siitä luovuttiin ja miten muutokset kuvaavat suomalaisen hallintovaltion kylmän sodan jälkeistä murrosta laajemminkin? Tutkimustyössäni minua kiinnostaa suomalaisen yhteiskunnan poliittisen historian peilaaminen ja asettaminen kansainväliseen sekä vertailevaan historialliseen kontekstiin. Peilauskohtina olen usein käsitellyt pohjoimaiden ja usein myös esimerkiksi Itävallan politiikan, yhteiskunnan ja valtion historiaa. Olen työskennellyt yhteiskunnallisen muutoksen maisteriohjelman johtajana 2021-2024. Kuluvalla kaudella johtoryhmän jäsen samassa ohjelmassa sekä englanninkielisessä European and Nordic Studies maisteriohjelmassa. Työskentelen Eurooppatutkimuksen keskuksen yhteydessä.       
0294124054
Universitetslektorer
Visa mer information
HH
Om
Olen poliittisen historian yliopistonlehtori ja dosentti sekä Yhteiskunnallisen muutoksen kandiohjelman johtaja Valtiotieteellisessä tiedekunnassa. Tutkimukseni keskittyy tällä hetkellä varhaismodernin Euroopan moraaliin ja poliittiseen ajatteluun sekä ihmisoikeuksien historiaan 1900-luvun Suomessa.
0294122899
Om
Jani Marjanen is a postdoctoral researcher at the University of Helsinki from where he gained his PhD in 2014. In 2014-2015 he was visiting scholar at the Max Planck Institute for Human Development, Berlin. He specializes in late eighteenth-century and early nineteenth-century language of economic patriotism in Scandinavia, the theory and method of conceptual history, and public debate in Finland in the nineteenth century. He uses methods from historical hermeneutics and digital humanities. He is one of the editors of Contributions to the History of Concepts.
Forskare
Visa mer information
Om
Akademiforskare i politisk historia (2023-2027). FD i allmän historia (Åbo Akademi). Docent i historia vid Helsingfors universitet. Inom min forskning jobbar jag med globala proteströrelser och sociala rörelsers historia. Jag har specialiserat mig i politiska idéers historia med fokus på kommunismens, fascismens och anti-rörelsers historia (bl.a. antifascism, antikommunism och antikolonialism). I min undervisning har jag behandlat teman som folkmord och förintelsens historia, globala sociala rörelser och förhållandet mellan statsmakten och civilsamhället. Jag kan kontaktas på svenska, finska eller engelska.
JS
Kontaktinformation

PB 54 (Snellmansgatan 14 A)
00014 Helsingfors universitet