Utvärdering av undervisningskunskap

Undervisningskunskap hos den som ansöker om en undervisnings- och forskningsbefattning eller docentur bedöms i sin helhet. I utvärderingen av undervisningskunskap ingår inlämnade dokument, undervisningsprov och en intervju med pedagogiska nämnden.

Vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten utnyttjas utvärderingskriterier enligt dekanens beslut 11.3.2024 Den sökande får ett utlåtande om sin undervisningskunskap.

Undervisningsförmågan utvärderas med skalan försvarlig – nöjaktig – god – berömlig – utmärkt. I helhetsbedömningen av den sökandes undervisningskunskap meddelas det om den sökande har den undervisningskunskap som anges i behörighetsvillkoren. Helhetsvitsordet är inte nödvändigtvis det matematiska medeltalet av alla delområden, utan olika delområden kan kompensera varandra eller betonas olika i förhållande till anställningen och dess krav på undervisningsförmågan.

Enligt rektorns beslut (uppdaterat 9.9 2022) fastställs minimumkraven för helhetsbedömande av undervisningsförmåga inom olika tjänster på följande vis:

  • docentur: undervisningsförmågan som helhet ska vara minst god (89 § i universitetslagen). Det är möjligt att förnya undervisningsprovet, om det anses vara så svagt att helhetsvitsordet inte når upp till minst god.
  • tenure track, nivå 1 (assistant professor): för undervisningsförmågan som helhet minst vitsordet nöjaktig
  • tenure track, nivå 2 (associate professor): för undervisningsförmågan som helhet krävs vitsordet nöjaktig
  • professor (full professor): för undervisningsförmågan som helhet minst vitsordet god
  • äldre universitetslektor:  för undervisningsförmågan som helhet vitsordet god
  • universitetslektor: för undervisningsförmågan som helhet vitsordet god 
  • universitetslärare: för undervisningsförmågan som helhet vitsordet god 

Un­der­vis­nings­pro­vet

Syftet med undervisningsprovet är att presentera hur du skulle undervisa, på ett pedagogiskt meningsfullt sätt, det valda ämnet för den valda publiken. Du får alltså presentera dina pedagogiska kunskaper med hjälp av undervisningsmetoderna i provet. Det är alltså INTE meningen att presentera dina substanskunskaper med hjälp av en vetenskaplig presentation. Det som utvärderas i undervisningsprovet är hur du skulle undervisa ämnet, hurdana metoder du skulle välja för att stöda studerandenas lärande. Den sökande ger undervisningsprovet som om hen skulle undervisa en äkta målpublik. Den sökande kan t.ex. tilltala publiken och aktivera den på olika sätt. Tiden för undervisningsprovet är begränsad. Det är inte meningen att man ska koncentrera en hel föreläsning så att den ryms inom tidsfristen, utan man ska ge ett prov på en undervisningssession som är den angivna längden. Tiden är knapp, och därför lönar det sig att planera undervisningsprovet i förväg.

I rekrytering av undervisningspersonal brukar man ge ett gemensamt ämne för alla sökande. Ämnet för undervisningsprovet ges inom ämnet för den befattning som är lediganslagen, och publiken är studerandena i det motsvarande utbildningsprogrammet. Sökande för docentur får välja ämnet för undervisningsprovet individuellt.

Även språkkunskapen utvärderas i undervisningsprovet, enligt det som krävs i Instruktionen för Helsingfors universitet, §32: den sökande ska ha sådana språkkunskaper som anställningen kräver. Undervisningsspråket i kandidatprogram är antingen finska eller svenska. Magisterprogrammen kan vara engelska eller flerspråkiga, beroende på programmet. Det lönar sig att ge undervisningsprovet på det språk som behövs för befattningen. Undervisningsprovet bedöms utgående från den ovannämnda matrisen för bedömning av undervisningsförmågan.

Hela tillfället för undervisningsprovet tar ca 60min och innehåller

  • undervisningsprovet 25min (öppen för allmänheten!)
  • intervju 15-20min (nämnden och den sökande)
  • nämndens möte 10-15min (nämnden)

Jäm­fö­rel­se mel­lan fle­ra sö­kan­de till en an­ställ­ning

I jämförelsen mellan flera sökande som söker samma anställning och som uppfyller behörighetsvillkoren i fråga om undervisningsförmåga kan den pedagogiska nämnden också använda ett vitsord för helhetsbedömningen. I dessa fall används endast vitsorden god nivå och utmärkt nivå.

Alternativt kan jämförelsen mellan de sökande formuleras mera direkt, t.ex. på följande sätt: Sammanfattningsvis konstaterar den pedagogiska nämnden att sökande A placerar sig före de två andra bedömda sökandena i jämförelsen mellan de sökandes undervisningsförmåga.Den pedagogiska nämnden anser inte att en jämförelse mellan sökandena B och C är nödvändig.Bådas undervisningsprov bedömdes med vitsordet utmärkt nivå och deras undervisningserfarenhet, pedagogiska utbildning och andra undervisningsmeriter skiljer sig inte avsevärt från varandra.