Inom mjukdelskirurgins forskningsgrupp (Softis) undersöks mjukdelssjukdomar som kräver kirurgi samt diagnostisering, behandling och utvärdering av behandlingsresultaten för den här typen av sjukdomar. Till största delen härstammar forskningsämnena från idéer som uppkommer i samband med det dagliga patientarbetet. I de pågående doktorsavhandlingsprojekten ligger fokus på sjukdomar i urin- och könsorganen. Undersökningarna görs på privatägda hundar med ägarens samtycke. Utan finländska hundägares hjälp och berömvärda intresse för forskningsprojekten skulle undersökningarna inte vara möjliga.

Den ortopediska forskningsgruppen (Petbone) bedriver forskning på bred front om sjukdomar i stöd- och rörelseorganen hos smådjur och om hur effektiv behandlingen av dessa är. I flera studier har avelns inverkan på hundarnas rörlighet och kroppsbyggnad studerats. I två avhandlingsarbeten har resultatmätare för att uppskatta smärta och rörlighet utvecklats. Gruppen har under en lång tid även bedrivit biomaterialforskning i samarbete med andra universitet och kommersiella aktörer. Arbetet har bestått i att undersöka och utveckla bland annat viktbärande benimplantat samt nya material för att ersätta avsaknad av brosk och ben.

Forskningsgruppen som fokuserar på fysioterapi för djur (FaunaFysio) har utvecklat resultatmätare för hundpatienter med knäsjukdomar eller neurologiska sjukdomar och har utvärderat brukbarheten av olika mätmetoder både vid kliniskt arbete och inom forskning. Gruppen har även forskat i teman som gäller friska hundars och hästars rörelseprestationer. Också olika sjukdomar, såsom effekterna av diskbråck på rörligheten och funktionsförmågan hos djur, har undersökts. Dessutom har gruppen undersökt effekterna av olika fysioterapimetoder vid rehabilitering av knäsjukdomar hos hundar och vid behandling av ryggsmärta hos hästar. Gruppens aktuella forskningsteman är utvecklingen av rörelseförmågan hos föl och uthålligheten hos unga hundar.

Den neurologiska forskningsgruppen (NeuroPet) forskar i neurologiska sjukdomar samt deras diagnostik och behandlingsmöjligheter. Av särskilt intresse för gruppen är epilepsi och syringomyeli. Vår forskningsgrupp har kartlagt det första självbegränsande epilepsisyndromet hos hundvalpar och undersökt epilepsirelaterade följdsjukdomar och anfallsutlösare samt undersökt läkemedelsbehandling mot epilepsi. Våra senaste studier fokuserar på biomarkörer för epilepsi som eventuellt kan förutsäga framtida sjukdomsförlopp och behandlingsrespons. Vår forskning om syringomyeli har hittills klarlagt sambandet mellan strukturella förändringar i fogen mellan kraniet och ryggkotorna och syringomyeli, så kallade vätskefickor i ryggmärgen. Vår forskning har därutöver visat att de öppningar som förekommer i kraniet och som tidigare inte ansetts vara signifikanta verkligen är kopplade till förekomsten av syringomyeli. Näst strävar vår forskningsgrupp efter att mer ingående undersöka de mekanismer som leder till att det bildas öppningar i kraniet.

I den tvärvetenskapliga forskningsgruppen (DogRisk) undersöks sjukdomar hos olika sällskapsdjur med betoning på att förebygga sjukdomar. Sjukdomarna som undersöks är sådana som är gemensamma för sällskapsdjur och människor, såsom cancer, artros, atopi, IBD, epilepsi samt andra inflammatoriska och metaboliska sjukdomstillstånd. DogRisk har undersökt olika miljö- och näringsfaktorer som har ett epidemiologiskt samband med dessa sjukdomars uppkomst. Forskningsgruppen har hittat stöd för riskfaktorer genom att använda sig av såväl dietinterventioner som gen- och molekylärbiologiska metoder. Gruppen undersöker också hur hundar som tränats i doftdiskriminering kan tillämpas vid diagnostisering av cancer och covid-19, både experimentellt och operativt.

Föremål för forskning är läkemedelssubstanser kombinationer av dem som används som lugnande hos både nytto- och sällskapsdjur. Forskningsgruppen undersöker även effekterna av olika smärtstillande läkemedel och tekniker för smärthantering hos kliniska patienter för att förbättra möjligheterna till smärtlindring vid behandlingar.

I TERVA-projektet som genomförs i samarbete med Forskningscentret för djurvälfärd bedrivs forskning inom olika kombinationer av lugnande medels farmakokinetiska och dynamiska egenskaper med hjälp av kalvar som ska avhornas.

Forskning om lugnande medel för sällskapsdjur bedrivs i nära samarbete med läroämnena farmakologi och toxikologi. Därutöver tillhandahåller gruppen konsultationstjänster inom anestesiologi tillsammans med andra forskningsgrupper vid avdelningen. Gruppen bedriver forskningssamarbete förutom med den egna fakulteten också med övriga finländska och europeiska universitet.