Internmedicinska sjukdomar hos små djur

Forskningen i internmedicinska sjukdomar hos små djur fokuserar på sjukdomar i mag-tarmkanalen, lung- och hjärtsjukdomar samt njursjukdomar.

I forskningen om internmedicinska sjukdomar hos små djur undersöker vi sjukdomar på hundens inre organ. Forskningens fokuspunkter har länge varit desamma. Centrala forskningsobjekt är sjukdomar i mag-tarmkanalen samt lung- och hjärtsjukdomar. Många forskningsresultat i de här ämnena har publicerats i internationella, vetenskapliga tidskrifter och forskningen har resulterat i ett flertal doktorsavhandlingar. Nya forskningsgrenar har grundats, sist i raden njursjukdomar. I flera projekt bedrivs forskningen i samarbete med ledande finländska och internationella forskningsgrupper.

Många av våra patienter har deltagit i forskningsutvecklingen. Djurpatienternas sjukdomar påminner ofta mycket om människans sjukdomar och flera av sjukdomarna som vi undersökt kan användas som modell för människosjukdomar.

Det viktigaste målet för all vår forskning är att förbättra sällskapsdjurens hälsa med hjälp av nya behandlingar samt undersöknings- och uppföljningsmetoder för sjukdomarna. En del av patienterna vid Universitetets djursjukhus deltar i undersökningarna till exempel genom att ge överloppsprover till forskningen. Till en del forskningsprojekt får patienterna separat inbjudan. Det är alltid frivilligt att delta i forskningen och patienterna vårdas alltid på ett optimalt sätt, oberoende av om patienten deltar i en undersökning eller inte.

Bekanta dig med forskningstemana och forskningsgrupperna
Gastroenterologi – sjukdomar i mag-tarmkanalen

I forskningsgruppen för gastroenterologi, alltså sjukdomar i mag-tarmkanalen, undersöker vi möjligheterna att använda oss av långt utvecklade endoskopimetoder. I samband med endoskopin kan vi undersöka förändringar i magsäckens eller tarmens slemhinnor med nya metoder såsom blåljusdiagnostik. Förändringar i gallvägarna och bukspottskörteln kan undersökas med kontraströntgen. Övriga forskningsämnen behandlar vilka effekter födoämnen och antibiotika har på kronisk diarré hos hundar och på tarmens mikrobiota (bakterieflora). I samband med tarminflammationer förändras tarmens genomtränglighet och de här förändringarna kan undersökas med blodprov. Forskningen i leversjukdomar fokuserar på att undersöka metoder och spårsubstanser i bedömningen av leverns funktioner samt diagnosmetoder för dobermannens kroniska hepatit och dess genetiska och immunologiska bakgrund.

Hjärtsjukdomar

Hjärtsjukdomar är också vanliga bland hundar. Forskningsgruppen för hjärtsjukdomar strävar efter att hitta orsakerna till att vissa hundraser drabbas av till exempel rytmstörningar i större omfattning än vanligt. I början av en hjärtsjukdom kan förändringarna vara små och för att upptäcka förändringarna behöver man känna till hjärtats normala funktion och storlek. Därför har gruppen också undersökt hundar med friska hjärtan. I forskningen används bland annat ultraljud, långtidsinspelningar av elektrokardiogram och undersökning av blodprov. Forskningsresultaten har använts i hälsoundersökningar bland annat för bekämpning av hjärtsjukdomar. Hundar som i hälsoundersökningar saknar tecken på hjärtsjukdomar väljs ut för avel.

Lungsjukdomar

Forskningsgruppen för lungsjukdomar undersöker hur lungsjukdomar uppstår samt utreder bättre diagnostikmetoder och effektivare behandlingsformer för behandlingen av akuta och kroniska lungsjukdomar. Lungfibros, som är en bindvävssjukdom i lungorna, orsakar en sämre syreupptagningsförmåga. Forskningsgruppen har undersökt vad sjukdomen beror på och vilka sorters förändringar det går att upptäcka under sjukdomsförloppet. Lunginflammation är också en vanlig sjukdom hos hundar och vi har undersökt hur den kan behandlas och hur man följer upp tillfrisknandet. Kortnosade hundar kan få allvarliga andningssvårigheter. För aveln har det utvecklats ett gångtest med vars hjälp individer med starkast symptom gallras ut.

Njursjukdomar

Vi undersöker nya spårsubstanser för njursjukdomar hos hundar i de njurskador som orsakas av huggormsbett. Under hösten 2021 utvidgades forskningen till att omfatta kroniska njurdefekter. För livshotande akuta njurdefekter har vi tagit i bruk en ny behandlingsform, hemodialysen. Vi har också inlett behandling av urinstenar med laserbaserade metoder, med vilkas hjälp det går att avlägsna urinstenar ur urinblåsan utan operation.