I de internationella universitetsrankningarna jämförs forskningens omfattning och genomslag, kvaliteten på undervisningen, universitetens anseende bland forskare och arbetsgivare och högskolornas internationalitet. 

Den äldsta och fortfarande kändaste rankningen är den s.k. Shanghailistan som har publicerats från och med 2003. Andra kända rankningslistor är Times Higher Education, QS och Taiwan. Sammanlagt finns det mer än tio olika rankningar som skiljer sig från varandra när det gäller material och metoder.

Vanligen sammanfattas bedömningen i universitetsrankningarna i en eller några siffror. Rankningarnas bedömning av forskningen grundar sig i huvudsak bara på antalet publikationer på engelska och på citeringar.  Universitet som inte ligger i engelskspråkiga länder har därför svårt att nå toppositioner på rankningslistorna. Trots sina brister har listorna en stor betydelse för universitetens offentlighetsbild och deras internationella renommé. Också Helsingfors universitet följer olika rankningar och försöker förbättra sin framgång i olika jämförelser.

Bara några få nordiska universitet finns med bland de hundra främsta i världen. Helsingfors universitets placering i nästan alla de viktigaste rankningarna ligger i spannet mellan 50:e till 100:e plats. Bland världens cirka 17 000 högskolor placerar sig Helsingfors universitet i toppskiktets 0,5 procent.

Shanghailistan (ARWU)

Jiao Tong-universitetet i Shanghai publicerar universitetsrankningen ARWU som bygger på indikatorer som mäter forskningen och universitetens historiska anseende. Indikatorerna och deras viktning är följande:

– Antal nobelpris- och Fieldspristagare bland universitetets alumner 10 %
– Antal nobelpris- och Fieldspristagare som arbetade vid universitetet när de tilldelades priset 20 %
– Citeringsindex (artiklar) 20 %
– Artiklar i Nature eller Science 20 %
– Highly Cited (top 1 %) Scientists 20%
– Ovan nämnda i förhållande till antal akademisk personal

Helsingfors universitet klarar sig bäst i fråga om citeringsindex och sämst i fråga om nobelpris- och Fieldspristagare. Shanghailistan är rätt stabil och universitetens placeringar ändrar inte särskilt snabbt. Det finns också regionala och vetenkapsspecifika versioner av listan.

Times Higher Educations lista (THE-rankningen)

Times Higher Educations rankning har publicerats i sin nuvarande form sedan 2010.  Indikatorerna och deras viktning är följande:

Undervisning 30 %
– Anseende (universitetets undervisnings anseende enligt utomstående)
– Akademisk personal i förhållande till antal lärare
– Doktorsexamina i förhållande till antal lägre examina
– Doktorsexamina i förhållande till antal akademisk personal
– Intäkter i förhållande till antal akademisk personal

Forskning 30 %
– Anseende (universitetets forsknings anseende enligt utomstående)
– Publikationer i förhållande till antal akademisk personal
– Forskningsfinansiering i förhållande till antal akademisk personal

Citeringar 30 %
Kontakter med industrin 2,5 %
Internationalisering 7,5 %

Av de nämnda kategorierna placerar sig Helsingfors universitet bäst i kategorin citeringar och sämst i kategorin kontakter med industrin. Placeringarna på THE-listan är rätt stabila. Publikationsdatabasen Web of Science byttes till Scopus i 2015 års rankning, vilket har lett till ändrade resultat.

QS-Listan

Jämförelsen som tidigare publicerades som Times Higher Educations rankning går numera under namnet QS efter bakgrundsorganisationen Quacquarelli Symonds. Indikatorer som används i QS-jämförelsen:
– Anseende enligt andra universitet 40 %
– Universitetets anseende enligt arbetsgivarna 10 %
– Citeringar i förhållande till antal akademisk personal 20 %
– Antal studerande i förhållande till antal lärare 20 %
– Internationalitet (Internationella studerande och utländsk personal) (10 %)

Helsingfors universitet klarar sig bäst i rankningen i fråga om antal studerande i förhållande till antal lärare och sämst i fråga om antal internationella studerande. För Helsingfors universitet var ändringen av beräkningsgrund för citeringsindexet 2015 till nackdel för universitetets starka områden och försämrade universitetets placeringar. Placeringarna på QS-listan varierar årligen mer än i andra rankningar eftersom subjektiva anseendebedömningar väger tyngst av indikatorerna. Gruppen som bedömer anseendet växlar årligen.

Taiwanlistan

Taiwanrankningen beaktar endast forskning och den är mindre känd än de ovan nämnda jämförelserna. Listans fördelar är de mångsidiga indikatorerna och att den lämpar sig väl för jämförelse mellan forskningsinriktade universitet. Indikatorerna är följande:
– Antal artiklar de senaste 11 åren 10 %
– Artiklar under det senaste året 15 %
– Antal citeringar de senaste 11 åren 15 %
– Antal citeringar de två senaste åren 10 %
– Citat i genomsnitt de 11 senaste åren 10 %
– H-index de två senaste åren 10 %
– Antal Highly-Cited Papers de senaste 11 åren 15 %
– Antal artiklar i high impact-publikationer föregående år 15 %

Indikatorerna antal citeringar de 11 senaste åren och indikatorn H-index ger Helsingfors universitets bästa resultat, och sämsta resultat ger indikatorn citeringar i genomsnitt de elva senaste åren. Tack vare de mångsidiga indikatorerna och det delvis längre tidsspannet är universitetens placering i Taiwanrankningen relativt stabil.

Helsingfors Universitets placeringar på de viktigaste rankningslistorna 

Nedanstående tabell visar Helsingfors universitets placeringar i de viktigaste rankningarna. Tabellen uppdateras efterhand som resultaten publiceras. Efter Shanghailistan som publicerades i augusti följer QS, THE och Taiwan på hösten.

 

Shanghai

QS

Times (THE)

Taiwan

2017 56   90 81
2016 56 91 91 71
2015 67 96 76 69
2014 73 67 103 68
2013 76 69 100 64
2012 73 78 109 56
2011 74 89 91 66
2010 72 75 102 47
2009 72 108   48
2008 68 91   50
2007 73 100   52
2006 74 116    
2005 76 62    
2004 72 129    
2003 74      
 

Universitetets kontaktpersoner för de olika rankningsorganisationerna är Markus Laitinen, chef för internationella ärenden, och Markku Javanainen, huvudplanerare (e-post: fornamn.efternamn@helsinki.fi)