År 2020 hade Helsingfors universitet 31 564 examensstuderande. Mängden avlagda examina var rekordhög, 8 934 examina, vilket är 2 792 examina mer än 2019. Ökningen i antalet examina berodde på att utbildningsreformens övergångsperiod tog slut. Samtidigt blev den tid som i medeltal användes för att avlägga examina längre i och med att studietiden hade blivit lång för en stor del av studenterna. Sammanlagt genomfördes 1,3 miljoner studiepoäng, vilket var omkring 180 000 mer än 2018.
Coronapandemin påverkade universitetets verksamhet på många sätt. Undervisningen gavs huvudsakligen på distans från mars till slutet av året. Mitt under vårens pågående antagning bad undervisnings- och kulturministeriet högskolorna att öka antalet nybörjarplatser i syfte att minska effekterna av pandemin. Helsingfors universitet ökade antalet nybörjarplatser med 428. Studentantagningen genomfördes med specialarrangemang.
Nästan tre av fyra publikationer är vetenskapligt referentgranskade
Under året färdigställdes sammanlagt 10 664 publikationer. Andelen vetenskapligt referentgranskade publikationer var 73 procent och andelen publikationerna inom området samhällssamverkan 27 procent, det vill säga lika som föregående år. En ökning i det årliga antalet vetenskapliga referentgranskade publikationer har fortgått sedan 2017, men avtog 2020. Resultatet var dock bättre än medeltalet för de tre föregående åren.
Åtgärderna för att främja open access-publicering har lett till resultat: av de referentgranskade vetenskapliga artiklarna publicerades redan 69 procent i öppna publiceringskanaler eller parallellpublicerades i Helsingfors universitets publikationsarkiv.
Helsingfors universitets forskare var igen framgångsrika i ansökningarna om forskningsfinansiering från Europeiska forskningsrådet ERC: fyra forskare fick ERC Starting Grant, en forskare ERC Advanced Grant och en annan Consolidator Grant. Hittills har Helsingfors universitet fått 94 ERC-stipendier och är således det 18:e mest framgångsrika europeiska universitetet.
Läs mer: Publikationen Översikt över strategiperioden 2017–2020 och år 2020 (på finska). De svenska och engelska versionerna publiceras i början av juni.
Det operativa resultatet förbättrades
Universitetets operativa resultat, det vill säga resultatet utan placeringarna beaktade, uppvisade ett underskott på 3,4 miljoner euro. Resultatet är betydligt bättre än 2019 och också bättre än det resultat som hade budgeterats för 2020.
Universitetets basfinansiering ökade med 13 miljoner euro jämfört med 2019, vilket bidrog till ett bättre resultat. Ökningen av basfinansieringen var möjlig eftersom staten återinförde indexjusteringen och en del av de tidigare nedskurna medlen till universitetens finansieringsram. Helsingfors universitets basfinansiering är dock fortfarande mindre än 2010–2016.
Resultatet förbättrades också på grund av att kostnaderna var lägre i och med den undantagssituation som coronan gav upphov till. Bland annat var det nästan omöjligt att resa och betydligt färre tjänster köptes. Däremot behölls löne- och lokalkostnaderna på samma nivå som under tidigare år.
Undantagssituationen ledde också till att den externa finansieringen minskade. Man lyckades behålla forskningsfinansieringen på samma nivå, men den övriga externa finansieringen minskade med nio miljoner euro.
Placeringsverksamhetens och medelsanskaffningens resultat var 23,8 miljoner euro, vilket gjorde att universitetets totalresultat landade 20,4 miljoner euro på plus.
– Även om det operativa resultatet för 2020 var positivt är inte universitetets ekonomi permanent i balans. Prognosen för 2021 har fortfarande ett stort underskott, påminner rektor Sari Lindblom.
Nedgången i kostnaderna beror på en tillfällig minskning i verksamheten och delvis har kostnaderna skjutits upp till en senare tidpunkt.
– För att uppnå en stabilare ekonomi krävs fortfarande mycket omsorgsfull planering och kostnadshantering. Dessutom är det mycket viktigt att se till att universitetets resultat förbättras enligt mätarna i undervisnings- och kulturministeriets finansieringsmodell, tillägger Sari Lindblom.
Helsingfors universitets resultat 2010–2020 och prognosen för 2021–2022, operativ verksamhet och fonder
Antalet anställda vid universitetet uppgick till 8 120 vid utgången av 2020 och av dessa var 4 872 lärare och forskare. Personalkostnaderna utgjorde nästan två tredjedelar av totalkostnaderna. En annan betydande kostnadspost är de lokaler som krävs för studier, forskning och universitetets övriga verksamhet.
Helsingfors universitets intäkter och kostnader 2020
Bekanta dig med universitetets bokslut 2020 (på finska)
Placeringarna stärker soliditeten
Värdet av Helsingfors universitets placeringstillgångar uppgick till 534 miljoner euro i slutet av 2020. Enligt de principer för ansvarsfulla placeringar som styrelsen godkänt ska universitetet placera ansvarsfullt, till exempel genom att avstå från placeringar i bolag som producerar fossila bränslen. Därtill är målet att på lång sikt säkerställa god avkastning från och värdeutveckling hos de ansvarsfulla placeringarna, att stärka universitetets soliditet och att garantera kontinuerlig avkastning på donationer. Universitetet har publicerat en placeringsplan, placeringsrapport för 2020, placeringsverksamhetens månadsrapport samt en rapport om ansvarsfulla placeringar på webbsidan.
Under 2020 noterades universitetets spin-off-bolag Nanoform. Universitetets tidiga såddinvestering i bolaget var omkring 300 000 euro, medan placeringens marknadsvärde steg till över 20 miljoner euro i samband med noteringen.
År 2020 grundade Helsingfors universitet företagarprogrammet HELSEED med mål att stötta och sporra studenter att grunda uppstartsföretag utgående från sina idéer. I början av 2021 grundades donationsfonden HELSEED som stöd för programmet. HELSEED-programmets två första placeringar gjordes i mars 2021.
Medelsanskaffning är en metod för att öka universitetets soliditet och intäkter till stöd för forskningen och undervisningen. År 2020 började en motfinansieringsperiod som finansieras av Sitra och undervisnings- och kulturministeriet. Motfinansiering innebär att de donationer som universitetet samlar in multipliceras med en viss koefficient och denna tilläggsfinansiering beviljas ur motfinansieringsmedel.
Utsikter 2021
2021 är det första året under den tio år långa strategiperioden 2021–2030. Universitetets statsfinansiering för 2021 är lika stor som 2020. Finansieringen innebär dock betydligt fler åligganden, till exempel antagning av fler studenter och ett internationaliseringsprogram. Resultatprognosen för den operativa verksamheten 2021 visar ett underskott på 28 miljoner euro. Antalet avlagda examina 2020 förväntas förbättra Helsingfors universitets finansiering enligt undervisnings- och kulturministeriets finansieringsmodell år 2022, men efter rekordåret kommer antalet examina att sjunka. Universitetets mål är att förkorta studietiderna.
Undantagssituationen på grund av coronapandemin fortsätter 2021. Den utdragna undantagssituationen ökar riskerna för bland annat förlängda studietider och utdragna forskningsprojekt.
Läs mer
Strategiperioden avslutades – vad lyckades vi med? Läs också om vad som hände vid universitetet 2020 (på finska) och ta en titt på ett axplock intressanta nyheter från universitetets campus. De svenska och engelska versionerna publiceras i början av juni.