Universitetscampusen funderar för närvarande på hur de kan förädla sina forskningsresultat så att de gagnar hela samhället i ännu större utsträckning. Från början av 2022 har flera fakulteter fått en egen prodekanus som ansvarar för innovationer.
Sasu Tarkoma, som är utnämnd till uppdraget vid Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, berättar att prodekanerna vid olika fakulteter redan har träffats och utbytt tankar om sin nya roll.
– Vi är glada över att vi får föra en sådan här viktig sak framåt.
Prodekanerna samarbetar med det i höstas grundade Inno-teamet, som sammanför tjänsterna för samarbetspartner och hjälper fakulteterna att ta innovationerna och företagssamarbetet till en ny nivå.
På Centrumcampus tror man att samarbete mellan vetenskapsområdena har den största potentialen
Mångvetenskapligheten är Helsingfors universitets styrka när det gäller innovationer, anser Johanna Mäkelä, dekanus vid Pedagogiska fakulteten. När man för samman forskningsgrupper från olika vetenskapsområden kan resultatet bli något nytt och överraskande.
– Jag tror att innovationerna kan bli betydelsefullare, verkningsfullare och mer fungerande genom tvärvetenskapligt samarbete.
Mäkelä tror att Centrumcampus har mycket att ge, genom att bland annat hjälpa forskare från andra områden att förstå hur uppfinningar används. Forskning om medkänsla och förbättring av basservicen med hjälp av språkteknologi är exempel på områden med stor potential. Mäkelä betonar vikten av sociala innovationer. De kan stödja samhället till exempel i genomförandet av social- och hälsovårdsreformen.
– Innovationer leder inte alltid automatiskt till företagsverksamhet.
Mäkelä framhåller att uppfinningar förutsätter långsiktig grundforskning. Det är också viktigt att nå ut med information om innovationernas möjligheter till dem som inte tidigare varit intresserade.
– Verksamhetskulturen måste vara sådan att man vågar delta.
Universitetets och Helsingfors stads gemensamma förinkubatorer, som ska stödja innovationsverksamhet, startar på Centrumcampus i år. Mäkelä ser det som viktigt att de nya tjänsterna nu synliggörs för alla vid universitetet.
Uppfinningar och företag föds i Mejlans med hjälp av Stanford Universitys läror
Nya cancerläkemedel, analys av datamassor och påvisande av behandlingars samhälleliga genomslagskraft. Det är några av de områden som kan ge banbrytande uppfinningar under de närmaste åren.
Risto Renkonen, innovationsdirektör vid Medicinska fakulteten, berättar att Campus Mejlans redan i fem års tid målmedvetet har satsat på innovationsverksamhet. Universitetets senaste satsning ger nu ett nytt lyft.
– Framöver får vi se vad den nyfunna inspirationen har åstadkommit.
Flera innovationsverktyg som utvecklats vid Stanford University används på campuset – till exempel tvärvetenskapliga Biodesign-team, som besöker operationssalar och sjukhusavdelningar för att undersöka vad som kunde göras på ett smartare sätt.
I Spark Finlands förinkubatorer kan forskare i sin tur bolla sina företagsidéer med mentorer, testa dem i internationella nätverk och fortsätta därifrån vidare till Health Incubator Helsinki. Renkonen tycker att det är viktigt att forskarna redan i början får berätta om sina idéer för utländska investerare.
– Att endast rikta in sig på den finska marknaden är rätt hopplöst.
I Mejlans finns dessutom innovationsplattformen Health Capital Helsinki och företagarnätverket Terkko Health Hub. Renkonen säger att det nu är viktigast att organisera Mejlans innovationstjänster till en tydlig helhet och att förena sina krafter med andra campus.
– Vår vetenskapliga nivå är tillräckligt hög för att vi ska kunna ge upphov till mer företagsverksamhet.
Gumtäkt vill ta plats på världskartan med AI- och klimatuppfinningar
Sasu Tarkomas hemcampus Gumtäkt har ett lovande utgångsläge: det föds flera uppstartsföretag där varje år, och bland dem finns det framgångssagor som Nanoform. Företagen har också funnit sin plats i campusgemenskapen i Kumpula Business Lab.
Nästa mål är att göra Gumtäkt känt för sina innovationer i både Norden och resten av världen.
– Målet är att märkbart öka vår synlighet, berättar Tarkoma.
Gumtäkt skulle kunna ta en plats på världskartan med till exempel banbrytande atmosfärforskning eller uppstartsföretag inom AI. Deras roll är viktig också under den kommande våren, då en egen innovationsplattform ska börja planeras för campus.
Enligt Tarkoma är det viktigt att satsa på information och tjänster för att uppfinningar ska kunna bli till. Forskare måste erbjudas enkla vägar att förädla sina uppfinningar och företag måste få information om vad man forskar i på campus.
– Alla kanske inte vet vilken utmärkt verksamhet vi har här.
Tarkoma tror att satsningarna på företagssamarbete och innovationer ger forskarsamhället tillgång till intressanta data och finansieringsmöjligheter. Och vad är det bästa med den nya uppgiften enligt prodekanus själv?
– Jag ser fram emot ett strålande samarbete med våra forskare och lärare.
Hållbart livsmedelssystem inspirerar på Campus Vik
Det råder ivrig stämning vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, berättar Mari Sandell, som nyligen utnämnts till prodekanus med ansvar för innovationsverksamheten. Hennes främsta mål är att få forskare, lärare och studenter att behålla sin entusiasm.
– Människorna i vår fakultet har mycket att erbjuda, säger Sandell.
En nykomling på campus är Viikki Food Design Factory, som siktar på att göra livsmedelssystemet hållbart. Viikki Food Design Factory är ett samarbete mellan universitetet och Helsingfors stad. Under 2022 kommer en motsvarande innovationsplattform även att planeras för skogsvetenskaperna. Det råder ingen brist på lämpliga uppslag, eftersom nästan allt anknyter till skogen på ett eller annat sätt.
– Skogen kan kopplas till välbefinnande, hälsa, livsmedel, byggande och klimatförändringen.
Sandell lyfter fram fakultetens långvariga tradition av samarbete med företag och andra samhällsaktörer som en av dess styrkor. Många som arbetat eller studerat på Campus Vik har också grundat egna företag inom olika branscher, från glassverksamhet till markundersökningar, eller analystjänster i anslutning till antibiotikaresistens.
Det viktigaste enligt Sandell är nu att se till att den innovationsverksamhet som har tagit fart blir en del av vardagen. Det här förutsätter samarbete mellan prodekanerna, ekosystemteamen, Inno-teamet och hela universitetssamfundet.
– Framtiden för vår innovationsverksamhet ser riktigt ljus ut, sammanfattar Sandell.