Politisk historia

Kansaa Senaatintorilla suurlakkoviikolla 30.10.–6.11.1905. / Helsingin kaupunginmuseo

Världens och samhällets problem löses i första hand inom politiken, och spänningen mellan det förflutna och framtiden är väsentlig i dagens förändringar. Politisk historia ger verktyg för att förstå och kritiskt utvärdera dagens problem och förändringar.

Vetenskapsområdet är historisk-samhällsvetenskapligt varför perspektivet på politik är betydligt bredare än den traditionella statscentreringen. Det omfattar medborgarsamhället, media och olika organiserade och oorganiserade krafter och rörelser.

Politisk historia behandlar föränderliga ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som förutsättningar och föremål för politiken. Ett viktigt ämnesområde är politisk behandling och användning av historia. Studiet av internationella relationer sträcker sig från utrikespolitik, krig och diplomati till förändringar av det internationella systemet, globalisering, europeisk integration och icke-statliga transnationella aktörer.

Inom undervisningen och forskningen i politisk historia utvecklas samhällshistoriska angreppssätt i samarbete med ekonomisk och social historia.

Aktuella fokusområden inom forskningen är:

  • utvecklingen av nationalstaten, medborgarsamhället och de samhälleliga rörelserna
  • bildandet av välfärdssamhället
  • den politiska dimensionen av könet
  • minnespolitik och politisk användning av historia
  • kalla kriget och det efterföljande internationella systemet
  • säkerhetsproblematik och gränsöverskridande mobilitet med anknytning till globalisering och europeisk integration.

Ämnesansvarig för vetenskapsområdet: professor Kimmo Rentola

Mera information om forskning och stipendieforskaren finns i Helsingfors universitets forskningsportal.

 

Politisk historia kan studeras inom ramen för utbildningsprogrammen för samhälle i förändring. Under de två första åren har man gemensamma studier inom fyra vetenskapsområden: utöver politisk historia även ekonomisk och social historia, u-landsforskning och social- och kulturantropologi. Under det tredje året indelas de studerande i olika studieinriktningar enligt vetenskapsområde. Tyngdpunkten i magisterprogrammet ligger på vetenskapsområdet. I utbildningsprogrammen fortsätter det sedan länge pågående och stabila samarbetet mellan samhällshistoria, politisk historia och ekonomisk och social historia.

Utbildningsprogram med undervisning i politisk historia

Inom politisk historia pågår bland annat följande forskningsprojekt. Innehållet i projekten har beskrivits närmare på projektens egna webbplatser och universitetets forskningsdatabas Tuhat

  • Pauli Kettunen ja Kimmo Rentola: Globaalin turvallisuuden monikerroksiset rajat, GLASE (RSF-konsortium)
  • Kimmo Rentola: Reimagining Futures in the European North at the end of the Cold War REIMAG, (Finlands Akademi, konsortium)
  • Pauli Kettunen: Nationalism and Democracy in the Welfare State, NaDeWe (Finlands Akademi)
  • Jukka Kortti: From Culture to Politics (Suomen Kulttuurirahasto)

Mer information om forskningsprojekt hittar du i Helsingfors universitets forskningsdatabas Tuhat.

Post- och besöksadress
PB 54 (Snellmansgatan 14 A)
00014 Helsingfors universitet