Allmän statslära

YK:n turvallisuusneuvoston hätäistunto Syyrian tilanteesta 7.4.2017 Photo: Manuel Elias, UN

Som vetenskapsområde undersöker allmän statslära den politiska maktutövningen och dess legitimering, dvs. berättigande. Exempel på aktörer som strävar efter eller utövar makt är kandidater i valv, medlemmar i politiska ledningsorgan, statsöverhuvudet, chefer inom den offentliga sektorn, tjänstemannakåren, politiska partier, intressegrupper, storföretag, stater och internationella organisationer. Undervisningen i allmän statslära vid Helsingfors universitet är indelad i två studieinriktningar: politologi och organisationsforskning och forskning i världspolitik.

Forskningsområdet inom allmän statslära omfattar såväl globala, internationella, nationella som lokala frågor. Till forskningsobjekten räknas fenomen som tillhör den offentliga och statliga sfären, såsom val och folkomröstningar, och politiska institutioner från FN och EU till nationalstater och kommuner. Andra exempel på vad som studeras inom vetenskapsområdet är politiskt beteende, partier, arbetsmarknads- och medborgarorganisationer, medborgerlig aktivitet samt internationella och inhemska företags politiska verksamhet. Olika idéer från jämställdhet mellan könen till populism hör också till studieobjekten inom allmän statslära.

Forskningen inom allmän statslära har en aktiv kontakt med samhällsfilosofi samt idé- och begreppshistoria när man diskuterar politiken och dess karaktär, etik och andra drag. Den allmänna statsläran vid Helsingfors universitet är vetenskapsfilosofiskt pluralistisk och omfattar såväl empirisk statistisk forskning som samhällskritisk forskning och tolkande forskning som tillämpar nyare angreppssätt.

Vad är allmän statslära?

Vid Helsingfors universitet har vi hållit fast vid det traditionella namnet ”allmän statslära” som från början lånats in från Tyskland (ty. Allgemeine Staatslehre). För motsvarande vetenskapsområden används nu för tiden ofta allmänna benämningar som "statskunskap" eller ”politologi”. Allmän statslära vid Helsingfors universitet omfattar även forskning i politiska aspekter inom stryrning och organisationer samt forskning i internationella relationer. I övriga världen har dessa ofta avskilts från politologi och bildat egna separata discipliner.

Omfattande och föränderligt forskningsfält

Som ett ämne på universitetsnivå sträcker sig statslärans rötter å ena sidan till samhällsfilosofin, å andra sidan till behoven att utbilda tjänstemän till den moderna statens tjänst i slutet av 1800-talet. Forskningsfältet inom statslära har dock utvidgats väsentligt från dessa dagar. Allt eftersom samhället och det internationella systemet förändras lyfts nya ämnen och fenomen fram som studieobjekt. Aktuella studieobjekt i dag är till exempel överstatlig integration, terrorism, ökad populism samt sociala mediers inverkan på demokratin. Staten, de politiska institutionerna, den offentliga makten och internationella relationer har förblivit studieobjekt genom ämnets historia. 

Politologi och organisationsforskning inbegriper politik och styrninge (governance) i bred bemärkelse inom forskningen. I den ingår även forskning om demokrati, politiska ideologier, komparativ politik, politikens filosofi och teorier och begrepp om politik. Forskning om Europeiska unionen är också en del av forskningsfältet.

Forskningen i världspolitik undersöker diplomati och hur olika länders och övriga aktörers utrikespolitik utformas, orsaker till fred, politiskt våld och krig samt utveckling av den globala politiska ekonomin och den gemensamma styrningen av denna. Forskningen i världspolitik täcker ett bredare område än enbart ”internationella relationer”. Studieobjekt är förutom politik, som är internationell eller global, även sådana politiska tillstånd som tränger igenom eller överskrider gränserna för traditionella politiska samfund.

Tyngdpunkten i den fast anställda undervisnings- och forskningspersonalens forskning ligger på bland annat följande ämnesområden:

  • Politiskt deltagande och röstningsbeteende
  • Institutionerna i politik och styrninge
  • Demokrati och jämställdhet
  • Offentliga politikåtgärder (policyn), deras instrument, effekter och utvärdering
  • Medborgarrörelser och organisationer på nationell och global nivå
  • Kön och politik
  • Politisk kommunikation
  • Global politisk ekonomi
  • Världspolitikens teori

Ansvarig för vetenskapsområdet: pol.dr,  Johanna Jääsaari

Mera information om forskning och stipendieforskaren finns i Helsingfors universitets forskningsportal.

Externt finansierade projekt under senare tid

  • Intraparty competition: The neglected dimension of electoral politics (IntraComp), Finlands Akademi, forskningsprojekt, ledare Åsa von Schoultz, 2018 –2022
  • Diaspora: Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan, Svenska Litteratursällskapet i Finland, forskningsprojekt, ledare Staffan Himmelroos, 2019–2022
  • Digital Humanities of Public Policy-Making, Konestiftelsen, forskningsprojekt, ledare Pertti Ahonen, 2015–2017
  • Policy Instruments and Global Governance, Finlands Akademi, akademiprojekt, ledare Tero Erkkilä, 2013–2018
  • Health and Political Engagement, Finlands Akademi, akademiprojekt, ledare Mikko Mattila, 2013–2017
  • Tasapuolisuus vaaliosallistumisessa ja ehdokasvalinnassa, Finlands Akademi, akademiforskares projekt, Hanna Wass, 2013-2018 
  • Vertaileva tutkimus ilmastonmuutoksen politiikkaverkostoista Suomessa, Konestiftelsen, projekt, ledare Tuomas Ylä-Anttila, 2014–2018

Andra forskningsprojekt i forskningsportalen

RSS Feed

No results.

Allmän statslära är ett av de största vetenskapsområdena och studieinriktningarna vid Statsvetenskapliga fakulteten. Under loppet av årtionden har statslärans kontakter med samhället blivit mångsidigare och det kritiska avståndet till maktcentra har vuxit. Nuförtiden utbildar vi studerande till mycket varierande uppgifter inom både den privata och den offentliga sektorn tillsammans med vetenskapsområdet medier och kommunikation inom ramen för flera utbildningsprogram.

Hitta alla utbildningar från utbildningsutbud.

Utbildningsprogram med undervisning i medier och kommunikation

Forskare inom statslära deltar aktivt och påverkar inom vetenskapsvärlden och samhället

  • Våra forskare deltar i olika finansiärers projekt om tillämpad forskning och utvecklingsarbete (bl.a. utrikesministeriet, justitieministeriet, statsrådets kansli och SITRA), samt projekt om internationellt utvecklingsarbete
  • Våra forskare är aktiva i nationella och internationella vetenskapliga organisationer och deras ledningsorgan samt i redaktioner för internationella vetenskapliga tidskrifter och i deras referee- dvs. granskningsuppdrag
  • Våra forskare deltar mångsidigt i olika expertuppgifter på universitetet, inom vetenskapsförvaltningen samt i nationell och internationell politik
  • Många av våra experter deltar även i de politiska partiernas, fackorganisationernas och fackliga organisationernas verksamhet samt i medborgarverksamhet av olika slag
  • Våra experter håller sig tydligt framme som experter och kommentatorer i medierna. Många av dem är också aktiva kommunikatörer i sociala medier.
  • Du hittar information om våra evenemang, meddelanden och medieexponering på Statsvetenskapliga fakultetens webbplats.