En hållbar och jämlik framtid
Alla i Viks övningsskola inklusive elever och studerande lär sig tillsammans att ta ansvar för framtiden

Viks övningsskola har sedan länge arbetat för hållbar utveckling, vilket syns i att skolan har beviljats OKKA-stiftelsens certifikat för hållbar utveckling för läroanstalter. Certifikatet för hållbar utveckling har för första gången beviljats vår skola sommaren 2011 och redan år 2008 fick skolan ett miljöcertifikat av samma stiftelse. Vår skola deltar också i programmet Grön flagg och som en del av campus Vik också i programmet Green Office.

Arbete för hållbar utveckling görs i Viikin normaalikoulu särskilt genom fyra olika program:

1) OKKA-STIFTELSENS CERTIFIKAT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING omfattar fem teman åt gången, varav en del har att göra med ekologisk hållbarhet och en del med social och kulturell hållbarhet. I den första certifieringen 2011 var temana för vår skola vatten och energi, avfall, förebyggande av mobbning och utslagning, elevvård och annat stöd för lärande samt skolans egna traditioner och gemensamma aktiviteter. Certifikatet har förnyats åren 2014, 2017 och 2020.

Mer information om OKKA-stiftelsens certifikat och dess krav.

2) GRÖN FLAGG är ett program för hållbar utveckling som riktar sig till daghem, skolor och läroanstalter och som koordineras av Föreningen för miljöfostran FEE Suomi (f.d. Sällskapet för miljöfostran i Finland). Det är en del av det internationella programmet Eco-Schools och passar väl ihop med OKKA-stiftelsens certifikat. Nästan 50 000 skolor i världen är med i programmet Eco-Schools: de finns i nästan alla europeiska länder, men också i Asien, Afrika, Amerika och Australien.

Delaktighet är en viktig del av Grön Flagg: skolans råd för hållbar utveckling som består av elever och studerande har en central roll i att komma med idéer och planera verksamheten. Klasserna från årskurs 5 till gymnasiet har utsett sina företrädare till rådet. Rådet får hjälp från personalens arbetsgrupp för hållbar utveckling som har representanter för lärare, rektorer, köket, IT-stöd och vaktmästare/städare.

Temana för hållbar utveckling byts ut med 1,5 års mellanrum, och elever och studerande har fått välja mellan dem genom röstning. Följande teman har genomförts i vår skola: vatten (2010), energi (2011), närmiljö (2012), klimat och klimatförändring (2013–2014), socialt hållbar utveckling (2014–2015) samt avfall, energi och skog (2016–2017). Under läsåret 2018–2019 var temana näring och ekologisk matproduktion samt välbefinnande. Temat för läsåret 2019–2020 var cirkulär ekonomi (men det blev inte ett Grön Flagg-projekt) och temat för läsåret 2020–2021 är att spara naturresurser.

Mer information om Grön flagg

3) GREEN OFFICE är WWF:s miljötjänst för kontor, som också är lämplig för skolvärlden, som delvis är en kontorsliknande miljö med datorer, lampor och papper. Campus Vik vid Helsingfors universitet och Viikin normaalikoulu som en del av campuset har fått Green Office-märket: auditeringar har genomförts 2012 och 2017.

Ett solkraftverk som hör till de största i Finland har byggts på Campus Vik. Kraftverket har en nominell effekt på 1,2 megawatt och solcellerna är belägna på taken av campusbyggnaderna. Tyvärr har paneler trots begäran inte installerats på taket av Viikin normaalikoulu eftersom den energi som de producerar inte kan utnyttjas under sommaren när skolan är stängd.

Mer information om Green Office

4) Viks övningskola hör till nätverket av Unesco-skolor.

Förutom temana är hållbar utveckling en del av skolans vardag både i form av avfallssortering och som en del av undervisningen – hållbar utveckling beaktas i alla läroämnen i skolan. Det handlar om aktiviteter som skräptalko och till exempel utflykter till Viksbacka avloppsreningsverk eller Käringmossens ekoindustricentral. Ett exempel är också niondeklassarnas ekogärning: de unga får komma på en ekogärning som gynnar jorden och som de själva kan genomföra. De engagerar sig för sin idé under en överenskommen period, till exempel en vecka. Det handlar om enkla saker som att minska vattenförbrukningen i duschen, ändra matvanor eller öka cyklingen.

Syftet med Unesco-skolnätverket (UNESCO ASPnet – Associated Schools Network) är att främja växelverkan mellan kulturer, fred, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och utbildning av hög kvalitet. Under de senaste åren har särskilt global fostran och hållbar utveckling fått en viktig roll vid sidan av att säkra och skydda kultur- och världsarv. Kultur- och världsarvsfostran som ingår i global fostran stöder utvecklingen av individens kulturidentitet och främjar kulturell kompetens och hållbar utveckling (Utbildningsstyrelsen).

Mer information om verksamheten på Utbildningsstyrelsens sidor

eNorssi-nätverkets Unesco-verksamhet

Jämställdhets- och likabehandlingsplanen i Viks övningsskola

Lagen förpliktar till planering

Jämlikhet betyder likvärdighet. Alla arbetsplatser med minst 30 anställda har varit skyldiga att planera för jämställdhet och likabehandling sedan 1995. Totalrevidering av jämställdhetslagen (1986) år 2005 utvidgade den här förpliktelsen till läroanstalter, medan ändringen av jämställdhetslagen (2014) förpliktar alla som ordnar undervisning och utbildning. Diskrimineringslagen (2014) gav undervisnings- och utbildningsanordnarna en skyldighet att planera för likabehandling.

Syftet med jämställdhetslagen är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnors ställning, särskilt i arbetslivet. Lagen syftar också till att förhindra diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck. (1–3 § jämställdhetslagen)

Enligt jämställdhetslagen ska den som tillhandahåller undervisning eller utbildning se till att flickor och pojkar samt kvinnor och män har lika möjlighet till utbildning och avancemang inom yrket samt att undervisningen, forskningen och läromedlen stöder syftet med jämställdhetslagen.

Vid utbildning och undervisning ska jämställdhet främjas med hänsyn till barnens ålder och mognad. (5 § jämställdhetslagen)

Jämställdhetslagen

Jämlikhet innebär likabehandling

Jämställdhetslagen avser framför allt jämställdhet mellan könen, men begreppet likabehandling utvidgar begreppsapparaten. Jämlikhet innebär i grundlagens sjätte paragraf att alla medborgare behandlas lika, att alla är lika inför lagen och att ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av en orsak som gäller hans eller hennes person. (6 § grundlagen)

Enligt diskrimineringslagen (6 §) ska utbildningsanordnaren bedöma hur likabehandling uppnås i verksamheten, vidta nödvändiga åtgärder för att främja likabehandling samt se till att läroanstalten har en plan för de åtgärder som behövs för att främja likabehandling.

Vid bedömningen ska vikt fästas vid grunderna för elevantagning, läromedel som används i utbildningen, åtgärder för att förhindra mobbning och trakasserier, opartiskhet i undervisningssituationer, bedömning av studieprestationer och lärarnas kompetens i likabehandling.

Syftet med diskrimineringslagen är att främja likabehandling och förebygga diskriminering samt att effektivisera rättssäkerheten för den som utsatts för diskriminering. (1 § diskrimineringslagen)

Syftet med en likabehandlingsplan är att identifiera och ingripa i diskriminering, att bedöma jämlikhetseffekter av verksamheten och praxisen och genomföra jämlikhetsfrämjande åtgärder och att öka delaktigheten i arbetet mot diskriminering. (Handbok i likabehandlingsplanering. Inrikesministeriet 2010, 14.)

Diskrimineringslagen

Främjande av likabehandling

Bedömning av likabehandling