Vid utgången av första perioden har alla nya kandidatstuderande vid Helsingfors universitet något gemensamt: erfarenhet av att studera i de nya utbildningsprogrammen.
De flesta har antagligen stött på utbildningsreformen redan under ansökningsprocessen. Ännu år 2016 var antalet ansökningsobjekt 102, men i vårens gemensamma ansökan sjönk antalet till 63.
Under sitt mellanår bestämde sig Benjamin Pitkänen för att söka till huvudämnesstudier i u-landsforskning. Då undervisningen integrerades i kandidatprogrammet för samhälle i förändring kändes kandidatprogrammet som ett givet val. Pitkänen inledde sina studier i kandidatprogrammet tillsammans med 55 andra gulnäbbar.
Statsvetenskapliga fakultetens fyra kandidatprogram omfattar sammanlagt 11 ämnen. Kandidatprogrammet för samhälle i förändring är en av de största sammanslagningarna och består av ämnena social- och kulturantropologi, u-landsforskning, politisk historia samt ekonomisk historia och socialhistoria.
Ännu år 2016 var antalet ansökningsobjekt 102, men i vårens gemensamma ansökan sjönk antalet till 63.
Att bygga upp de omfattande studiehelheterna har varit en utmaning för undervisningspersonalen. Pitkänen anser att man har lyckats bra.
– Tills vidare har de olika ämnena varit i balans. Det är också positivt att utbudet och perspektivet är bredare än vad endast en studieinriktning skulle erbjuda, anser Pitkänen.
Pitkänen kommer att välja studieinriktning under andra året av kandidatstudierna, men det känns ännu avlägset. Nu fokuserar han på kurserna en i taget.
– När det är dags att välja studieinriktning skadar det åtminstone inte att ha goda vitsord.
Som dubbelt medborgarskap
När man rör sig mellan olika fakulteter märker man att det inte genomfördes en enhetlig utbildningsreform vid universitetet, utan flera separata. Till exempel valde Juuso Karila, gulnäbb inom nya kandidatprogrammet för ämneslärare i matematik, fysik och kemi, kemi som första ämne redan under introduktionsveckan. Valet var inte svårt, eftersom Karila kände sig minst lika intresserad av kemi som av att undervisa och han hade tagit emot sin studieplats redan föregående år innan han gjorde sin värnplikt.
Medan Karila gjorde sin värnplikt slogs ämneslärarutbildningen inom matematisk-naturvetenskapliga fakulteten samman till ett gemensamt utbildningsprogram. Enligt Karila verkar skillnaderna jämfört med tidigare vara små men välkomna. Också det att pedagogikstudierna flyttades till magisterskedet har gjort att studierna nu känns friare och mer flexibla än tidigare.
– Trots att jag hade sökt till utbildningen för ämneslärare i kemi, hade jag kunnat välja matematik som första ämne och fysik som andra. Dessutom kan man själv välja vilket som är ens första ämne om man har läst tillräckligt mycket matematik och kemi, berättar Karila.
Också det att pedagogikstudierna flyttades till magisterskedet har gjort att studierna nu känns friare och mer flexibla än tidigare.
Också den nya gruppen som består av ett trettiotal lärarstuderande är en rikedom. Det finns få gemensamma studieavsnitt för alla ämneslärare, men vi-känslan är stor. Studenterna deltar i evenemang som ordnas av de andras ämnesföreningar och delar med sig av sina erfarenheter inom olika ämnen.
– Vi är som en stor förening, men ändå inte. Det är som dubbelt medborgarskap: man känner samhörighet både inom sitt eget ämne och bland lärarstudenterna.
Reformen avlägsen i Mejlans
När vi frågor Jutta Kankaanpää hur hennes medicine licentiatstudier på den svenskspråkiga linjen har påverkats av utbildningsreformen svarar hon med ett leende.
– Inte har man egentligen märkt av den. Reformen har inte påverkat vårt liv det minsta. Jag har fått mysa belåtet då längre hunna kompisar vid andra fakulteter har fått anpassa sig till alla förändringar, berättar Kankaanpää.
Nationella ändringar i läkarnas specialisering kan också vara att vänta, och detaljerna och tidtabellen känner ingen ännu till.
Medicinska fakulteten har visserligen också genomgått en hel massa förändringar. Kursinnehållen förändrades i och med examensreformen för två–tre år sedan. Kankaanpää å sin sida hade fjärilar i magen när hon förberedde sig för sitt inträdesprov, för då genomfördes reformen som endast tillåter miniräknare med de fyra basfunktionerna i urvalsprovet.
Nationella ändringar i läkarnas specialisering kan också vara att vänta, och detaljerna och tidtabellen känner ingen ännu till. Osäkerheten känns ibland frustrerande.
– Tidigare skulle man ungefär bara anmäla vilken specialisering man skulle ha. Nu har det varit tal om att vitsorden skulle börja inverka. I fortsättningen måste man verkligen tänka efter ända från början vilka kurser man ska satsa på.