Stiftelser skapar innovation och utvecklar samhället genom att stödja vetenskap och forskning

Finlands och hela mänsklighetens ödesfrågor löses med vetenskap, forskning och samarbete. Med dem skapas också hopp. Hoppet är en resurs inte bara för individen utan också för samhället - det är tron på att framtiden kan bli bra och att saker och ting kan förändras till det bättre. Hoppet är en förutsättning för handlingskraft.

Att investera i vetenskap och forskning är ett värdeval. Stiftelser har visat vägen genom att stödja nya och djärva öppningar och genom att skapa möjligheter för forskare att experimentera och fördjupa sitt tänkande. Donationer gör det möjligt för oss att göra banbrytande genombrott, främja välstånd och lösa globala utmaningar - nu och i årtionden framöver.

Universitetet och dess forskningssamfund erbjuder stiftelserna en möjlighet att delta i den samhälleliga debatten och växelverkan kring viktiga och aktuella teman som de investerat i.  Den tvärvetenskapliga forskningens resurser öppnar dörrar till ny verksamhet, partnerskap och forskningsledda innovationer som ökar kunskapen och förståelsen i samhället.

Stiftelser möjliggör nya forskningsöppningar vid Helsingfors universitet

Akademin för forskningsdyknings vid Helsingfors universitets Tvärminne zoologiska station utbildar forskningsdykare, till exempel för att forska i de nu smältande polarområdena. I somras från stiftelsen Weisell för att utveckla sin verksamhet och anordna ny utbildning. Helsingfors universitet grundade 2021 akademin för forskningsdykning i Tvärminne i Hangö med hjälp av donationsmedel. 

Joni Lindbohm, biträdande professor  vid Helsingfors universitets medicinska fakultet, leder forskningsprogrammet för minskandet av ojämlikhet i social- och hälsofrågor, som syftar till att förstå sociala och hälsomässiga ojämlikheter i befolkningen och utveckla metoder för att åtgärda dem. Forskningsprogrammet stöds av ett partnerskap med Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse och en större donation från stiftelsen. 

Biträdande professor Linda Mannila innehar vid Helsingfors universitet. Det är en donationsprofessur som bygger på donationer riktade till naturvetenskaper från sju svenskspråkiga stiftelser. Syftet är att särskilt fokusera på de samhälleliga konsekvenserna av artificiell intelligens. 
 

Den nyligen utnämnda professorn i audiovisuell kultur Ilona Hongisto närmar sig den audiovisuella kulturen ur konstens perspektiv. Den nya professuren bedriver forskning i audiovisuell kultur och utvecklar disciplinen för film- och tv-studier. Forskningen kan att ge nya insikter i till exempel det filmiska arvets roll i skapandet av det nationella minnet eller den artificiella intelligensens inverkan på audiovisuella berättelser. Konestiftelsen donerade till det humanistiska vetenskapsområdet, och Helsingfors universitet beslöt att använda donationen till att stärka konstforskningen.

Katri Pynnöniemi studerar rysk desinformation och fostrar nästa generations forskare. Den gemensamma professuren mellan Helsingfors universitet och Försvarshögskolan inrättades med hjälp av donationer och är den första i sitt slag i Finland. Det är viktigt med egen, nationell forskning i ämnet. Med enbart internationell forskning skulle ingen utforska vad vissa teman eller fenomen betyder för oss i Finland.