Din musiktjänst rekommenderar musik för dig som du kanske gillar. Då använder du dig av artificiell intelligens. Din streamningstjänst ger förslag på vad du kan titta på härnäst. AI igen.
Sådana här AI-baserade tillämpningar är redan så bekanta för många, att de som använder dem inte nödvändigtvis ägnar en tanke på de hot och möjligheter som är förknippade med artificiell intelligens, påminner Linda Mannila, biträdande professor i datavetenskap.
Mannilas professur är Helsingfors universitets första svenskspråkiga professur i datavetenskap. Den är inrättad med donationsmedel och syftet med professuren är att fokusera just på den artificiella intelligensens möjligheter och konsekvenser i våra samhällen.
Forskning behövs, eftersom AI-tekniken har utvecklats under de senaste åren och vi talar till exempel alltmer om den artificiella intelligensens etik.
Exempelvis publicerades en interaktiv AI-applikation som producerar text, ChatGPT, på nätet hösten 2022. ChatGPT baserar sig på en omfattande språkmodell och är öppen för alla.
För tillfället diskuterar vi i våra samhällen bland annat hurdana beslut vi kan låta AI:n ta hand om, till exempel inom hälso- och sjukvården.
En viktig fråga är hur vi kan försäkra oss om att artificiell intelligens är rättvis och transparent i sina beslut, säger Mannila. Hon ger ett exempel: Om en AI-tillämpning ensam fattar beslut om att en sökande beviljas bostadsbidrag, är beslutet med säkerhet rättvist, vad grundar det sig på och vem bär i slutändan ansvaret för det?
– Teknologier kommer inte in i människors vardag med en bruksanvisning. Vi behöver forskning och utbildning för att dra största möjliga nytta av dem på olika nivåer i samhället och samtidigt undvika problemen.
I syfte att öka kunskaperna om etisk användning av artificiell intelligens i samhället, ingår även samarbete med den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet i Mannilas professur.
Till den artificiella intelligensens etik hör också frågan om huruvida människor använder AI på ett hederligt sätt. Vi kan inte utesluta artificiell intelligens från skol- och studievärlden, påminner Mannila. Eftersom den redan nu i vilket fall som helst är en etablerad del av exempelvis arbetslivet, är det en bättre idé att ge eleverna och studenterna så goda förutsättningar som möjligt att använda den på ett smart sätt.
– Det är viktigt att lära sig att cykla på små vägar innan du ger dig ut på större trafikleder. På motsvarande sätt är det bra att lära sig att använda den artificiella intelligensens möjligheter på ett förnuftigt sätt redan i skolan. En förnuftig användning innebär att AI utnyttjas så att den ger mervärde till det egna arbetet. Inte så att du med hjälp av den försöker gå där ribban är som lägst.
AI-läskunnighet för alla
Som barn hade Mannila en ikonisk Commodore64-dator. Hon älskade teknologi och problemlösning.
I dag pratar vi mycket om att vi lever i bubblor. Men det fanns bubblor förr också, och i Mannilas bubbla ifrågasatte ingen att även flickor kan vara intresserade av teknologi. Hennes kompisar gillade också det. Efter gymnasiet började Mannila studera datavetenskap i Åbo.
– Då talades det inte så mycket om digitalisering ännu, men vi pratade nog om att datavetenskap oundvikligen kommer att förändra världen. Redan då ställde jag mig frågan varför inte alla får undervisning i ämnet redan i skolan, precis som de får i till exempel matematik, fysik och kemi.
Eller som de får i läskunnighet. I dag är AI-läskunnighet viktigare än någonsin, eftersom desinformation blir allt vanligare i och med digitaliseringen. Det är också en orsak till varför en allmän förståelse av teknologi är en del av bildningen i dag, poängterar Mannila.
Det betyder inte att alla måste kunna koda. Men det är bra att förstå åtminstone lite om till exempel vilka grundstenar den digitala världen bygger på, hur artificiell intelligens fungerar och varför det som ser verkligt ut på nätet inte nödvändigtvis är sant.
Helsingfors universitet har pågående forskningsprojekt om AI-läskunnighet. I och med den nya professuren kan vi bedriva mer forskning och erbjuda mer undervisning än tidigare, och nu alltså också på svenska, betonar Mannila.
– Varje professur för naturligtvis med sig fler magisteravhandlingar, kandidatgrupper och doktorsavhandlingar. Och ju mer olikartade professurer det finns inom ett område, desto mer varierande forskning får vi.
Finansieringen för den svenskspråkiga biträdande professuren i datavetenskap baserar sig på donationer från sju olika aktörer, som donerades till universitetet och dess naturvetenskapliga utbildningsområde i samband med den föregående kampanjen för motfinansiering. Mannila, som är docent i datavetenskap och företagare inom området, tillträdde sin biträdande professur höstterminen 2023.
Donationerna gavs av Svenska kulturfonden, Magnus Ehrnrooths stiftelse, Ruth och Nils-Erik Stenbäcks stiftelse, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen Tre Smeder, Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd och Tekniska föreningen i Finland TfiF.
I finansieringen av professuren deltar också Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, där professuren är placerad.