”Vi måste ha en klar insikt i Rysslands syften och metoder”

Katri Pynnöniemi, biträdande professor i rysk säkerhetspolitik, undersöker desinformation som sprids av Ryssland. Samtidigt fostrar hon nästa generation av forskare. Professuren har inrättats med donationsmedel.

Katri Pynnöniemis arbetsbörda har ökat sedan Ryssland anföll Ukraina i februari. Den biträdande professorns kalender har bland annat fyllts av tillställningar där hon ska hålla anföranden.

– Forskningen om Rysslands säkerhetspolitik är viktig för forskningen om Europas säkerhet och förändringarna i världspolitiken, säger Pynnöniemi.

Professuren som Pynnöniemi innehar är gemensam för Helsingfors universitet och Försvarshögskolan. Den inrättades med hjälp av donationsmedel 2017 och är den första av sitt slag i Finland.

– Om vi saknar en klar insikt i Rysslands övergripande syften samt metoder som landet använder för att uppnå dem, kan vi bli tagna på sängen och göra stora felbedömningar.

Som ett exempel på en sådan felbedömning nämner Pynnöniemi Europas och de övriga västmakternas inställning till det ryska anfallet mot Ukraina 2014.

 – Det dröjde länge innan man förstod det ryska anfallets innebörd och kontext.

”Ur Europas synvinkel har Rysslands politik redan länge utvecklats i fel riktning”

Rysslands attack mot Ukraina i februari kom inte som en överraskning för Pynnöniemi, även om hon inte kunnat förutse anfallets omfattning eller tidpunkt.

– Jag har följt Rysslands krig i Ukraina under åtta års tid och har fokuserat min forskning på propaganda och desinformation. Många av de narrativ i desinformationen som vi analyserade 2014 upprepar sig även nu.

Pynnöniemi började följa det skärpta nuläget våren 2021. Samma sommar började den ryska retoriken skruvas upp på ett sätt som var ovanligt till och med för Ryssland.

– Jag noterade att man i rysk tv talade extremt aggressivt om Ukraina. Det talades om anfall och om att hänga ukrainska politiker.

Det har redan länge varit uppenbart att den ryska politiken utvecklas i fel riktning med tanke på säkerheten i Europa. Enligt Pynnöniemi tar den här utvecklingen avstamp i flera skeenden: Rysslands andra anfall mot Tjetjenien 1999, den orangea revolutionen i Ukraina 2004, arresteringen av Michail Chodorkovskij 2005, anfallet mot Georgien 2008, arresteringar i samband med massdemonstrationer i Ryssland samt början av Putins tredje presidentperiod 2011 ...

– Det har således funnits tecken på att Ryssland inte har förutsättningar för sådan samverkan som vi i Europa skulle önska.

”Utan egen Rysslandsforskning skulle ingen reflektera över vad ett visst tema eller fenomen innebär för Finland”

Utöver forskningen ingår även undervisning i Pynnöniemis huvudsakliga uppgifter som biträdande professor. Hon fostrar också nästa generation av forskare.

– Jag talar ofta för grundforskningen. Det viktigaste är att vi genom forskning kan upprätthålla vår sakkunskap så att vi kan analysera Rysslands säkerhetspolitik och strategiska tänkande. Vi bör alltså känna till vad Rysslands beslut grundar sig på inom strategisk säkerhetspolitik och utrikespolitik; vilka teorier och begrepp som är relevanta med tanke på forskningen.

Det är viktigt att vi bedriver egen, nationell forskning om det här ämnet. Om forskningen endast är internationell finns det ingen som reflekterar över vad ett visst tema eller fenomen betyder för oss i Finland. Anfallet mot Ukraina har också lyft fram betydande, nya forskningsobjekt.

– Ett tema som det här kriget har lyft fram är till exempel krigets legitimitet, som diskuterats såväl allmänt som i akademiska kretsar i Ryssland: hur frågan överhuvudtaget undersöks eller behandlas i Ryssland.

Pynnöniemi anser också att det finns ett fortsatt behov av att undersöka den ryska hotuppfattningen. Hurdana fiender har man målat upp i den interna och externa propagandan för att motivera kriget? Vilka element består hotuppfattningen av? Hurdan är debatten i Ryssland, och vilka tänkare har bidragit mest till den?

För att även framöver kunna garantera kvaliteten på den forskning om Rysslands säkerhetspolitik som bedrivs i Finland måste vi få tillräckligt många doktorander till det här vetenskapsområdet, samt skapa karriärmöjligheter för unga forskare.

Pynnöniemi understryker att donationerna till forskningen har varit guld värda.

– De har en avgörande betydelse i och med att vi inte behöver lägga tid på att ansöka om pengar, utan får koncentrera oss på vårt arbete.