Ansök om titeln docent
Kanslern för Helsingfors universitet beviljar titeln docent till den som har ingående kunskaper på sitt eget område och som genom publikationer eller på annat sätt visat sin förmåga till självständigt forskningsarbete och har god undervisningsförmåga.
Titeln docent vid medicinska fakulteten

Grund för beviljande av titeln docent

Enligt 89 § i universitetslagen (558/2009) kan ett universitet på ansökan bevilja titeln docent till en forskare som har ingående kunskaper inom sitt vetenskapsområde, som genom publikationer eller på annat sätt visat sin förmåga till självständigt forskningsarbete och som har god undervisningsförmåga.

Beviljande av titeln docent

Titeln docent beviljas enligt 52 § i instruktionen för Helsingfors universitet (15.4.2015) av kanslern på framställning av fakultetsrådet. Alla docenter är docenter vid Helsingfors universitet, inte vid enskilda fakulteter.

Vad titeln docent innebär

Enligt 84 § i instruktionen för Helsingfors universitet (8.10.2009) kan en docent inom sitt vetenskapsområde delta i undervisningen, handledningen av studenter och granskningen av examensarbeten, samt enligt särskild överenskommelse i annan verksamhet vid universitetet.

Titeln docent skapar inte ett anställningsförhållande till universitetet och en docent har därför inte utan särskild överenskommelse rätt till arvode eller sådana förmåner som universitetets anställda har rätt till.

Titeln docent är ett behörighetskrav för vissa tjänster vid Helsingfors universitetssjukhus.

Docentavtal

Docenter som inte tillhör personalen vid Helsingfors universitet, men som vill stödja universitetets arbete inom sitt vetenskapsområde och mer aktivt samverka med universitetet, kan enligt rektorns beslut 2/4/2010 (13.12.2010) ingå ett docentavtal med den enhet vid universitetet som verkar inom docentens vetenskapsområde. Samarbetets form och villkor fastställs i avtalet. Avtalet innebär inte att docenten står i ett anställningsförhållande till universitetet, utan det fastställer docentens förmåner och rättigheter i samarbetet med fakulteten eller avdelningen. Universitetet betalar ersättning för utfört arbete enligt vad som överenskommits innan undervisnings- eller arbetsuppdraget inleddes.

Ett avtal kräver alltid avtalsvilja av båda parter. Avtalet godkänns och undertecknas av prefekten, som överväger om avtalet möter enhetens behov och intressen. Avtalets giltighetstid anges i år. Vardera parten kan säga upp avtalet före utgångstiden eller förnya avtalet efter utgångstiden.

Titeln docent och avgång med pension

En docent som går i pension kan ingå ett docentavtal. En professor emeritus/emerita som vill upprätthålla kontakten till Helsingfors universitet behöver inte ansöka om titeln docent. Enligt rektors beslut 2/3/2010 och 2/4/2010 (13.12.2010) kan en professor emeritus ingå ett professorsavtal som till innehållet motsvarar ett docentavtal.

Docenturer som beviljats före den nuvarande universitetslagen (558/2009) trädde i kraft

Kanslern för Helsingfors universitet beslutade 25.1.2010 att de docenter vid Helsingfors universitet som hade en gällande docentur samma dag som den nya universitetslagen (558/2009) trädde i kraft beviljades titeln docent.

Ansökning docenturer

Att ansöka om titeln docent

Du kan ansöka om titeln docent i universitetets rekryteringssystem flera gånger per år. 

Externa sökande ansöker genom att logga in i rekryteringssystemet via länken Ansök, först genom att skapa ett konto.

Sökande med användar-ID på helsinki.fi och giltigt anställningsavtal, stipendieforskarkontrakt, gästforskar- eller gästprofessoravtal vid Helsingfors universitet ansöker via länken Ansök genom att först logga in med HU användar-ID.

Docentnämnden behandlar på sitt följande möte endast ansökningar som lämnats in inom tidsfristen och som motsvarar anvisningarna (se även Anvisningar och blanketter -> Anvisningar för ansökan ). Bristfälligt ifyllda ansökningar behandlas inte.

Undertecknad ansökningsblankett.

Curriculum vitae bör vara max. två sidor lång. Till ansökan ska bifogas kopior av högskole- och doktorsexamensbevis samt tjänstgöringsintyg. Om sökanden inte är finsk medborgare ska en kopia av första sidan i passet bifogas.

Curriculum vitae ska innehålla information om kunskaperna i det andra inhemska språket (svenska för finsktalande och finska för svensktalande). Om språkkunskaperna inte framgår av examensbevis ska en kopia av språkintyg bifogas.

En utländsk medborgare eller en finsk medborgare som inte är av finländsk härkomst kan beviljas titeln docent även om hen inte behärskar finska eller svenska. Hen kan beviljas dispens från de språkkunskaper i finska och svenska som anges i universitetsförordningen (Instruktion för Helsingfors universitet, 32 §) och titeln docent av kanslern.

Fakulteten har vid sina möten 29.10.1982 och 5.2.1985 beslutat följande om publikationsförteckningen: ”Docentens uppgift är akademisk och i bedömningen av den sökandes kompetens ska fokus i huvudsak ligga på kvaliteten och omfattningen av de vetenskapliga publikationerna. Beslut om den sökandes kompetens fattas av fakultetsrådet. Därför är det viktigt att alla medlemmar av fakulteten har möjlighet att sätta sig in i den sökandes vetenskapliga meriter och inte fattar sitt beslut endast på grundval av de sakkunnigas utlåtanden.”

Fakulteten förutsätter att den sökande grupperar sina publikationer enligt följande:

  • A. Artiklar som ingår i doktorsavhandlingen
  • B. Andra originalartiklar. En originalartikel är en artikel som har publicerats i en internationell vetenskaplig skriftserie med kvalitetsgranskning och vars väsentliga innehåll är forskningsresultat som inte har ingått i andra artiklar. Manuskript som godkänts för publicering (in press) kan bifogas till publikationsförteckningen med anteckningen ”godkänd för publicering”. Det slutliga meddelandet om att artikeln har godkänts ska i detta fall bifogas. Manuskript som har lämnats in för publicering och bedömning eller som är under arbete ska inte tas med i publikationsförteckningen.
  • C. Originalartiklar i vetenskapliga samlingsverk eller i tryckta konferenspublikationer. Detta gäller inte sammandrag vars antal man endast anger.
  • D. Fallbeskrivningar i internationella publikationsserier med referentgranskning
  • E. Publikationer som beskriver forskningsplanen (protocol), översikter och ledare i internationella vetenskapliga tidskrifter och läromedel
  • F. Originalartiklar och översikter i finländska läroböcker och publikationsserier med kvalitetsgranskning
  • G. Populärvetenskapliga artiklar
  • H. Webbresurser

Publikationsförteckningens layout

Den sökandes namn ska skrivas med fet stil eller understreckas i publikationsförteckningen. Förteckningen ska innehålla namnen på artikelns samtliga författare (använd inte förkortningen et al.)

Den sökande ska anteckna i publikationsförteckningen om hen är jämlik medförfattare med till exempel artikelns första författare. Anteckna en asterisk (*) vid jämlika medförfattare, och skriv ”*Equal contribution” med fet stil i slutet av källhänvisningen.

Den sökande ska vara en av artikelns författare eller det ska på något annat sätt framgå av publikationen att den sökande har deltagit aktivt i forskningsstudiens planering, analysen av resultaten eller artikelns skrivprocess (till exempel som medlem av protocol writing committee eller reading center). Det räcker inte med att den sökande har arbetat med datainsamling eller motsvarande uppgifter (till exempel som collaborator eller investigator). I det senare fallet avslutas författarförteckningen vanligtvis med forskningsgruppens namn, som föregås av orden ”for the <konsortiets namn>” eller ”on behalf of <konsortiets namn>”, och konsortiets medlemmar listas på ett annat ställe i publikationen. Den sökande kan lyfta fram den här typen av medarbetarskap i konsortieforskning i sitt cv.

Publikationsförteckningen ska skrivas enligt Vancouverreglerna (till exempel Wilson DH, Thyson WT: Artikelns namn. Am J Clin Patol 1991; 29:762-770). Publikationerna i publikationsförteckningen bör numreras och ordnas kronologiskt från äldsta till nyaste inom grupperingarna.

Efter varje publikation ska följande anges:

  1. publikationsseriens påverkansfaktor (Impact Factor)
  2. skriftseriens ordningstal bland publikationerna inom samma ämne
  3. hur många gånger det i litteraturen refereras till publikationen.
  4. Open Access-publikationer ska markeras genom att skriva”Open Access” i slutet av referensen med fet stil. Endast sådana Open Access-publikationer som genomgått referentgranskning räknas som originalpublikationer, och docentnämnden bedömer dessa från fall till fall. Den sökande ska göra en självvärdering av publikationsprocessen och huruvida den varit vetenskaplig. Docentnämnden fäster särskild vikt vid huruvida sådana publikationer kan anses vara originalpublikationer i samband med bedömningen av ansökan. Vid självvärderingen kan bland annat följande källor användas:

I bedömningen av publikationerna fäster man vikt framför allt vid kvaliteten, med beaktande också av det medicinska området, och vid originalartiklar eller manuskript som har godkänts för publicering i internationella publikationsserier med referentgranskning. I allmänhet uppgår antalet originalartiklar av den här typen till minst 20.

Publikationer som beskriver forskningsplanen (protocol) och fallbeskrivningar räknas i regel inte som originalartiklar. Om en publikation som beskriver forskningsplanen eller fallbeskrivning anges som originalartikel måste den sökande motivera varför publikationen borde godkännas som originalartikel. En fallbeskrivning kan godkännas förutsatt att publikationen till centrala delar innehåller resultat av originalforskning som inte har publicerats i andra artiklar.

Enligt fakultetsrådets beslut 14.6.2016 och 15.9.2020 måste den sökandes vetenskapliga publikationer visa att hen har skapat en egen forskningslinje och att hen aktivt bedriver forskning. Kriteriet för aktiv forskning är att minst två (2) av de 20 originalartiklar som den sökande angett i sin publikationsförteckning ska ha publicerats inom de senaste 36 månaderna.

Enligt fakultetsrådets beslut 9.5.2017 behandlas ansökningar om docenturer i psykologi och logopedi efter 9.5.2019 i enlighet med Medicinska fakultetens kriterier också i fråga om publikationernas antal.

 

Akademiska meriter för titeln docent bedöms delvis på basis av de valda 20 publikationerna. Den sökande ska skriva sin publikationsförteckning äver 20 valda publikationer i enlighet med fakultetens anvisningar.

Redogörelsens längd är högst 2 sidor.

Enligt fakultetsrådets beslut 23.2.1999 beaktas inhemsk eller utländsk forskarutbildning, kurser, deltagande i inhemska eller utländska vetenskapliga konferenser på området och andra motsvarande meriter. Som merit räknas även konkurrensutsatt forskningsfinansiering som den sökande har skaffat och som visar på förmåga till självständig vetenskaplig forskning.

a) Sökanden ska foga till ansökningshandlingarna fakultetens blankett för redogörelse för undervisningsmeriter där meriterna beskrivs per delområde. Undervisningsmeriter bedöms utifrån svaret på respektive fråga i e-formuläret. Varje fråga ska därför besvaras omsorgsfullt.

b) I ansökan ska också fogas en redogörelse för genomförda kurser i pedagogik och intyg över dem.

En docent ska enligt 89 § i universitetslagen (558/2009) ha god undervisningsförmåga. Bedömningen av undervisningsförmågan baserar sig på instruktionen för Helsingfors universitet och rektors beslut (HY/1333/000.00.06.00/2021) om praxis för bedömning av undervisningsförmågan vid Helsingfors universitet. För titeln docent krävs som helhet minst god undervisningsförmåga. Bedömningen baserar sig på Medicinska fakultetens matris för bedömning av undervisningsförmågan.  

Enligt dekanus beslut 22.3.2011 fungerar docentnämnden som pedagogisk nämnd i samband med ansökningar om titeln docent. 

Den som ansöker om titeln docent ska ge ett offentligt undervisningsprov som en del av helhetsbedömningen av undervisningsförmågan. Undervisningsprovet med tema inom vetenskapsområdet i fråga ska ges efter att docentnämnden förordat ansökan. Från 1.9.2022 bedöms undervisningsprovet av dem som ansöker om titeln docent av docentnämnden.  

Enligt kanslerns anvisningar 12.5.2020 kan den sökande använda sig av en tidigare bedömning av ett undervisningsprov som getts i samband med ansökan till en anställning som exempelvis universitetslektor, biträdande professor eller professor, om bedömningsprocessen i fråga visar att den sökande har god undervisningsförmåga i enlighet med vad som avses i universitetslagen och Helsingfors universitets instruktion. Enligt rektorns beslut (HY/1333/000.00.06.00/2021) gäller ett undervisningsprov som getts vid Helsingfors universitet i regel i fem år. Om sökanden vill föreslå att ett undervisningsprov som tidigare getts vid Helsingfors universitet utnyttjas vid ansökan om titeln docent, ska hen foga ett utlåtande om bedömningen av undervisningsprovet till ansökan.

Bedömningen av undervisningsprovet baserar sig på Medicinska fakultetens utvärderingsmatris för undervisningsprovet. I matrisen beskrivs kraven för undervisningsprovet för respektive delområde.

Enligt dekanus beslut av 22.3.2011 fungerar docentnämnden som pedagogisk nämnd i samband med ansökan om titeln docent och bedömer undervisningsprovet samt avger ett skriftligt utlåtande om undervisningsförmågan efter att undervisningsprovet har getts eller efter att nämnden har godkänt ett tidigare utfärdat utlåtande om bedömning av undervisningsprovet som en del av bedömningen av undervisningsförmågan.

Enligt fakultetsrådets beslut 25.11.1986 krävs det av den som ansöker om titeln docent inom ett kliniskt område minst två års tjänstgöring som seniorläkare efter specialistläkarexamen eller specialisttandläkarexamen. Som senior kan läkaren arbeta som klinisk lärare, universitetslektor, specialistläkare, avdelningsläkare, avdelningsöverläkare, biträdande överläkare, specialisttandläkare, avdelningstandläkare eller med motsvarande uppgifter.  Till ansökan ska bifogas ett intyg över att den sökande har fullgjort den kliniska tjänstgöringen.

För en klinisk docentur i psykologi krävs utöver magisterexamen också specialisering i klinisk psykologi såväl inom forskning som i arbetet som psykolog (t.ex. vid en psykiatrisk enhet), och påbyggnadsutbildning inom specialiteten (t.ex. specialistläkarutbildning). För en klinisk docentur i logopedi krävs utöver magisterexamen också specialisering i klinisk logopedi såväl inom forskning som i arbetet som logoped, och påbyggnadsutbildning inom specialiteten. För den kliniska tjänstgöringen som senior kan psykologen/logopeden arbeta i minst 2 år som psykolog, specialistpsykolog eller specialistlogoped, universitetslektor eller med motsvarande uppgifter.

Enligt 52 § i Helsingfors universitets instruktion ska en docentur vara ändamålsenlig med tanke på verksamheten vid fakulteten eller inom vetenskapsområdet. Ämnesområdet för docenturen får inte vara för snävt och avgränsningar med formuleringen ”särskilt” får inte användas.

Ämnesområdet för docenturen ska i regel vara ett av de områden som redan tidigare har fastställts för en docentur eller en professur. En förteckning över dessa finns på fakultetens webbplats. Om professorn vill föreslå ett nytt ämnesområde, ska områdets ändamålsenlighet motiveras tydligt i förslaget till sakkunniga. Fakultetsrådet ska framföra motiveringarna till kanslern, om fakultetsrådet förordar den föreslagna docenturen.

Ämnesområdet för docenturen ska anges på finska, svenska och engelska.

Vid Helsingfors universitet kan samma person inte vara docent på två olika områden. Det är möjligt att en docent byter ämnesområde eller att två områden slås ihop. I det senare fallet kan områdena finnas inom samma eller inom olika fakulteter. Om två ämnesområden slås ihop måste man se till att docentens vetenskapliga behörighet bedöms i fråga om bägge områden som anges för titeln docent.

Förslag till sakkunniga ges på ansökningsblanketten genom att fylla i de sakkunnigas kontaktuppgifter.

Minst den ena av de sakkunniga ska komma från den ansökta docenturens vetenskapsområde, eller från ett närliggande område. De sakkunniga ska i regel representera olika universitet.

Sakkunnig ska vara en person utanför Helsingfors universitet. Han kan ha titeln docent vid Helsingfors universitet.

Det finns begränsningar för vem som kan fungera som bedömare. Bedömningsprocessen är förenlig med de allmänna principerna om diskvalificering.

•    En bedömare bör inte ha gemensamma publikationer eller annat vetenskapligt samarbete med den sökande under de senaste tre åren.
•    En bedömare ska inte vara med stipendiat eller medbetalare, doktorsavhandlingshandledare (inom de senaste tio åren), nära vän eller nära släkting till den sökande.

The most typical disqualification cases

Om den sökandes meriter bedöms av en utländsk sakkunnig, ska den sökande lämna in ansökningsdokumenten på engelska.

Helsingfors universitet rekommenderar starkt att bedömningen av den sökandes vetenskapliga meriter grundar sig på utlåtanden av två sakkunniga. Enligt kanslerns anvisningar 12.5.2020 kan bedömningen av vetenskapliga meriter i undantagsfall göras utan expertutlåtanden, exempelvis om den sökande arbetar som professor vid ett renommerat forskningsuniversitet. I detta fall behandlar och bedömer fakultetsrådet den sökandes vetenskapliga meriter.

Fakultetsrådets beslut om beviljande av titeln docent får inte överklagas genom besvär, eftersom det inte är frågan om ett förvaltningsärende som avses i 83 a § i universitetslagen.

Mer information ges av Anni Korjo, dosenttiasiat-ltdk@helsinki.fi, anträffbar enligt överenskommelse.

Anvisningar och blanketter

Ansökningsdokumenten 1 - 10 bifogas som en enda fil. De 20 valda publikationerna kan bifogas som separata filer eller länkarna där de är tillgängliga kan läggas till publikationslistan.

Storleken på den bifogade filen kan vara maximalt 5 MB. Bifoga ansökningshandlingarna 1-10 till curriculum vitae och om du har andra bilagor kan du bifoga dem till den andra bilagor i rekryteringssystemet.

Ansökningsdokumenten 

1 -10 dokument som en enda PDF-fil.

  1. Ansökningsblanketten 
  2. CV och examensbevis
  3. Publikationsförteckning
  4. Publikationsförteckning över 20 valda publikationer 
  5. En fritt formulerad redogörelse över sökandes forskningsområde och insatser för forskningen
  6. En redogörelse över vetenskaplig påbyggnadsutbildning
  7. En redogörelse över pedagogiska meriter
  8. Bedömning av undervisningsprov, om ett undervisningsprov redan har hållits.
  9. Intyg över klinisk tjänstgöring, om titeln docent inom ett kliniskt område ansökas.
  10. Förslag till ämnesområde for docenturen och sakkunniga av det aktuella områdets professor (blankett kommer snart, finns på finska sidor redan)

Publikationer

Om de 20 valda publikationerna bifogas som separata filer, ska de numreras och listas som i "Publikationsförteckning över 20 valda publikationer". Vänligen namnge varje artikelfil med tre första ord i artikelnamnet;

  1. The pain killers…
  2. Children’s teeth with…
  3. Physical skills in…

A

  • administration av sjuk- och hälsovård
  • akutmedicin
  • alkoholrelaterade sjukdomar
  • allmänmedicin
  • andrologi
  • anestesiologi
  • anestesiologi och intensivvårdsmedicin
  • arbetshälsa
  • arbetsrelaterad lungsjukdomar 
  • audiologi

B

  • barnallergologi
  • barnendokrinologi
  • barnens nefrologi och organtransplantation
  • barngastroenterologi
  • barnhematologi
  • barnhematologi och -onkologi
  • barnkardiologi
  • barnkirurgi
  • barnnefrologi
  • barnneurologi
  • barnortopedi och -traumatologi
  • barnpsykiatri
  • barnreumatologi
  • barntandvård och -ortodonti
  • bettfysiologi och oral protetik
  • bioinformatik
  • biokemi
  • biokemi och biofysik
  • biologisk psykiatri
  • biomedicinsk informatik
  • biometri och epidemiologi
  • biostatistik
  • bröst radiologi
  • bukkirurgi

C

  • cancer epidemiologi
  • cancerbiologi
  • cancergenetik
  • cancersjukdomar och strålbehandling
  • cellbiologi
  • dermatologi och venereologi
  • diagnostisk radiologi

E

  • elektrofysiologi
  • endokrinologi
  • epidemiologi
  • epidemiologi av munhälsa
  • experimentell alkoholforskning
  • experimentell allergologi
  • experimentell barnendokrinologi
  • experimentell barnhematologi
  • experimentell barnmedicin
  • experimentell barnnefrologi
  • experimentell dermatologi
  • experimentell endokrinologi
  • experimentell gynekologisk onkologi
  • experimentell hematologi
  • experimentell hjärnforskning
  • experimentell infektionssjukdomar
  • experimentell invärtesmedicin
  • experimentell kardiologi
  • experimentell kirurgi
  • experimentell neurofysiologi
  • experimentell neurologi
  • experimentell neuroradiologi
  • experimentell obstetrik och gynekologi
  • experimentell oftalmologi
  • experimentell onkologi
  • experimentell organtransplantation
  • experimentell ortopedi och traumatologi
  • experimentell parodontologi
  • experimentell psykiatri
  • experimentell radiologi
  • experimentell urologi
  • experimentell öron-, näs- och halssjukdomar

F

  • farmaceutisk och rättskemi
  • farmakologi
  • folkhälsovetenskap
  • foniatri
  • fysiatri
  • fysikalisk medicin och rehabilitering
  • fysiologi
  • fysisk aktivitet epidemiologi
  • företagshälsovård
  • försäkringsmedicin

G

  • gastroenterologi
  • gastroenterologiska kirurgi
  • genetisk epidemiologi
  • geriatrik
  • geriatrik protetik och geriatrik tandvård
  • gerontologi
  • gynekologi och obstetrik
  • gynekologisk onkologi
  • gynekologisk patologi

H

  • handkirurgi
  • hematologi
  • hematologi och onkologi
  • hjärt- och thoraxkirurgi
  • hudsjukdomar och allergologi
  • hälsopsykologi och klinisk psykologi

I

  • idrottsmedicin
  • immunologi
  • infektionsepidemiologi
  • infektionssjukdomar
  • infektionssjukdomar hos barn
  • intensivvårdsmedicin
  • invärtes medicin

K

  • kardiologi
  • kariologi och endodonti
  • kirurgi
  • klinisk bakteriologi
  • klinisk barnfarmakologi
  • klinisk farmakologi
  • klinisk farmakologi och farmakoterapi
  • klinisk fysiologi
  • klinisk hematologi
  • klinisk immunologi
  • klinisk kariologi och endodonti
  • klinisk kemi
  • klinisk kemi och nukleärmedicin
  • klinisk mikrobiologi
  • klinisk neurofysiologi
  • klinisk neuropsykologi
  • klinisk onkologi
  • klinisk prövning
  • klinisk psykologi
  • klinisk psykologi och psykoterapi
  • klinisk tandvård
  • klinisk vaccinvetenskap
  • klinisk virologi
  • kognitiv neurovetenskap
  • kognitiv psykologi
  • kvantitativ genetik
  • käkkirurgi
  • kärlkirurgi

L

  • logopedi
  • lungmedicin
  • lungsjukdomar och allergologi

M

  • medicinhistoria
  • medicinsk biokemi
  • medicinsk digital tillverkning och design
  • medicinsk etik
  • medicinsk genetik
  • medicinsk genetik
  • medicinsk kemi
  • medicinsk mikrobiologi
  • medicinsk mikrobiologi och immunologi
  • medicinsk molekylärbiologi
  • medicinsk molekylärgenetik
  • medicinsk mykologi
  • medicinsk sosiologi
  • mikroskopisk anatomi
  • molekylär medicin
  • molekylär- och cancerbiologi
  • molekylär- och cellbiologi
  • molekylärgenetik
  • mun- och käkkirurgi
  • munhälsa

N

  • nefrologi
  • neonatologi
  • neuripsykologi
  • neurobiologi
  • neurofysiologi
  • neurokirurgi
  • neurologi
  • neuropatologi
  • neuropsykiatrik epidemiologi
  • neuroradiologi
  • neurotraumatologi
  • nutrition och folkhälsovetenskap

O

  • odontologisk biomaterialveteskap
  • odontologisk epidemiologi
  • odontologisk folkhälsovetenskap
  • odontologisk genetik
  • oftalmologi
  • onkologi
  • oral cellbiologi
  • oral mikrobiologi
  • oral mikrobiologi
  • oral mikrobiologi och infektionssjukdomar
  • oral patologi
  • oral patologi
  • oral protetik och gerodontologi
  • ortodonti
  • ortodonti
  • ortopedi och traumatologi

P

  • parasitologi
  • parodontologi
  • parodontologi
  • patologi
  • pediatrik
  • personlighets- och neuropsykologi
  • personlighets- och socialpsykologi
  • personlighets, arbets- och hälsopsykologi
  • plastikkirurgi
  • primärvård
  • psykiatri
  • psykiatrik epidemiologi
  • psykisk hälsa forskning
  • Psykologi i människa-teknologi interaktion

R

  • radiologi
  • rehabilitering
  • reumatologi
  • rättsgenetik
  • rättsmedicin
  • rättspsykologi

S

  • smärtmedicin
  • socialpsykiatri
  • socialtandvård
  • stamcellbiologi
  • stomatognatisk fysiologi
  • stöd- och rörelseorgan forskning

T

  • tand- och munkirurgi
  • tandgård utveckling och ortodonti
  • teoretisk pediatrik
  • thorax- och kärlkirurgi
  • tillämpad neuropatologi
  • toxikologi
  • trafikpsykologi
  • transfusionsmedicin
  • translationell gynekologisk onkologi
  • transplantationsimmunologi

U

  • ungdomsmedicin
  • ungdomspsykiatri
  • urologi
  • utvecklings- och klinisk psykologi
  • utvecklings-, pedagogisk och klinisk psykologi
  • utvecklingsbiologi

V

  • venereologi
  • virologi
  • vårdvetenskap

Y

  • yrkesbetingade hudsjukdomar 
  • yrkesmedicin

Ö

  • ögonallergologi
  • öron-, näs- och halssjukdomar

Anvisningar om undervisningsprov vid Helsingfors universitets medicinska fakultet för den som ansöker om titeln docent från och med 1.6.2022

  1. Den som ansöker om titeln docent ska ge ett offentligt undervisningsprov som en del av helhetsbedömningen av undervisningsförmågan.
  2. Undervisningsprovet bedöms av en pedagogisk nämnd som bildas av docentnämnden separat för varje enskilt fall. Om undervisningsprovet önskas ordnas till exempel på avdelningen/kliniken/ vetenskapsområden, ska en tillgänglig upptagning av undervisningsprovet göras för docentnämnden, t.ex. på Unitube, och en länk till upptagningen och presentationsmaterialet ska skickas i enlighet med punkt 7. På basis av dessa bedömer docentnämnden undervisningsprovet och begär vid behov ytterligare information av den som gett undervisningsprovet.
  3. Tid till undervisningsprovet kan bokas efter att docentnämnden förordat ansökan. Tillfälle att ge undervisningsprov erbjuds cirka en gång i månaden. I samband med bokningen meddelar den som ger undervisningsprovet dess tema, målgrupp och språk. Tidsplaner och bokningar för undervisningsprov (blankett på finska): https://elomake.helsinki.fi/lomakkeet/72711/lomakkeet.html
  4. Det egentliga undervisningsprovet är 20 minuter. Efter undervisningsprovet har pedagogiska nämnden och publiken möjlighet att ställa frågor i högst 10 minuter.
  5. Temat för undervisningsprovet ska väljas som om publiken skulle bestå av studenter inom området för den ansökta docenttiteln och föreläsningen skulle ingå i ett studieavsnitt som hör till undervisningen inom området.
  6. I undervisningsprovet undervisar sökanden på samma sätt som i en verklig undervisningssituation. Undervisningsprovet kan ha formen av en föreläsning eller en handledningssituation vid ett seminarium, men provet ska inte vara ett expertföredrag, utan undervisning för studenter. Det lönar sig att planera undervisningsprovet ur studenternas perspektiv, och tänka på hur studenternas lärande och tänkande främjas och stöds i undervisningssituationen. Sökanden kan under provet också beskriva med metaspråk hur hen skulle genomföra en del av en verklig undervisningssituation. Sökanden kan aktivera och tilltala personerna i publiken som om de vore studenter i målgruppen. Det är tillrådligt att den som ger undervisningsprovet tar omsorgsfullt del av Medicinska fakultetens matris för bedömning av undervisningsproven, som bedömningen av undervisningsprovet baserar sig på.
  7. Den som ger undervisningsprovet skickar materialet för undervisningsprovet med rubriken "Utbildningsprovets material/Eget namn" per e-post till dosenttiasiat-ltdk(a)helsinki.fi senast en vecka före undervisningsprovet. Den pedagogisk nämnd som bildas av docentnämnden för varje enskilt fall tar del av materialet före undervisningsprovet.
  8. Bedömningen av undervisningsprovet och undervisningsförmågan delges sökanden skriftligen inom cirka en vecka.

 

Tidtabell och ad-hoc pedagogiska nämnder för undervisningsprovet för en docentur våren 2023

  • tors 12.1.2023 på 12:00-16:00: Teija Kujala, Mirja Puolakkainen och Minna Lehtisalo
  • tis 14.2.2023på 12:00-16:00: Virve Koljonen, Teemu Kinnari och Minna Lehtisalo
  • tis 7.3.2023 på 12:00-16:00: Pipsa Saharinen, Ras Trokovic och Alina Valli
  • tis 11.4.2023 på 12:00-16:00: Virve Koljonen och Mirja Puolakkainen
  • tors 11.5.2023 på 12:00-16:00: Pipsa Saharinen och Teemu Kinnari
  • tors 8.6.2023 på 12:00-16:00: Teija Kujala, Ras Trokovic och Alina Valli
Docentnämnd

Docentnämnden bereder ärenden för fakultetsrådet som gäller behörighetsvillkor för docentur och granskar docenturansökningar och förslag till sakkunniga innan fakultetsrådets behandling. Docentnämnden fungerar som fakultetens pedagogiska nämnd och ger ett utlåtande om undervisningsförmågan hos den som ansöker om docentur.

Docentnämndens möten våren 2023

  • 31.1.2023; lämna in ansökning 13.1.2023 (klo 23:59)
  • 14.3.2023; lämna in ansökning 24.2.2023 (klo 23:59)
  • 25.4.2023; lämna in ansökning 6.4.2023 (klo 23:59)
  • 6.6.2023; lämna in ansökning 19.5.2023 (klo 23:59)

Ordförande, professor Pipsa Saharinen, pipsa.saharinen(a)helsinki.fi

Sekreterare, personalspecialist Anni Korjo, dosenttiasiat-ltdk(a)helsinki.fi

Behandling av ansökan

Ansökningar om titeln docent ska behandlas raskt.

Om docentnämnden förordar ansökan, går ärendet med dekanus beslut vidare till de sakkunniga.  Docentnämnden kan också avstå från att förorda en ansökan. Meddelande om detta och motiveringen till beslutet sänds till den sökande. Samtidigt ger nämnden anvisningar om hur ansökan kan kompletteras. Om den sökande önskar, kan hen meddela att ärendet ska föredras trots att docentnämndens förordande saknas, varefter föredraganden för ärendet till fakultetsrådet för beslutsfattande. Om den sökande inte vill att ärendet ska föredras i fakultetsrådet, förfaller det tills den sökande har lämnat in en kompletterad ansökan till docentnämnden för behandling.

Efter att ha fått de sakkunnigas utlåtanden, utlåtandet över de pedagogiska meriterna och motiveringar för ett eventuellt nytt ämnesområde för docentur gör fakultetsrådet en framställning till kanslern om beviljande av titeln docent.