Ansök om titeln docent
Kanslern för Helsingfors universitet beviljar titeln docent till den som har ingående kunskaper på sitt eget område och som genom publikationer eller på annat sätt visat sin förmåga till självständigt forskningsarbete och har god undervisningsförmåga.
Titeln docent vid medicinska fakulteten

Grund för beviljande av titeln docent

Enligt 89 § i universitetslagen (558/2009) kan ett universitet på ansökan bevilja titeln docent till en forskare som har ingående kunskaper inom sitt vetenskapsområde, som genom publikationer eller på annat sätt visat sin förmåga till självständigt forskningsarbete och som har god undervisningsförmåga.

Beviljande av titeln docent

Titeln docent beviljas enligt 52 § i instruktionen för Helsingfors universitet (15.4.2015) av kanslern på framställning av fakultetsrådet. Alla docenter är docenter vid Helsingfors universitet, inte vid enskilda fakulteter.

Vad titeln docent medför

En docent är en vetenskapligt ansedd och pedagogiskt skicklig medlem av universitetssamfundet. Docenterna vid Medicinska fakulteten har en betydande roll i att främja forskningen, doktorsutbildningen och den kliniska medicinvetenskapen. Docenterna har också en viktig uppgift inom universitetssamfundet genom att de undervisar.

Enligt 52 § i instruktionen för Helsingfors universitet (15.4.2015) kan en docent medverka i undervisningen på det vetenskapsområde som hen företräder, i handledningen av studerande och i granskningen av examensarbeten samt i annan verksamhet vid universitetet på det sätt som avtalas särskilt.

Titeln docent medför inte ett anställningsförhållande till universitetet och en docent har därför inte utan särskilt avtal rätt till arvode eller till de förmåner som universitetets anställda har.

Titeln docent ska i enlighet med de anvisningar som kanslern gett 12.5.2020 inte översättas till andra språk så att översättningen skulle tyda på ett anställningsförhållande till universitetet. Titeln docent vid Helsingfors universitet ska därför inte översättas till engelska med ”adjunct professor” utan ”title of docent”.

Titeln docent är ett behörighetskrav för vissa tjänster vid Helsingfors universitetssjukhus.

Docentavtal

Docenter som inte är anställda av Helsingfors universitet, men som vill stödja universitetets arbete inom sitt vetenskapsområde och mer aktivt samverka med fakulteten och universitetet, kan enligt rektors beslut 2/4/2010 (13.12.2010) ingå ett docentavtal med den enhet inom universitetet som verkar inom docentens vetenskapsområde. Avtalet innebär inte att docenten står i ett anställningsförhållande till universitetet, utan att man kommer överens om de förmåner och rättigheter som docenten får när hen deltar i fakultetens eller enhetens verksamhet. Docenter som har ingått ett docentavtal betalas en ersättning för utfört arbete enligt vad man särskilt har kommit överens om innan undervisningen eller arbetet börjar.

Docentavtalet ska godkännas av båda parterna. Avtalet godkänns av avdelningschefen, som överväger om avtalet är till nytta för enheten. Avtalet ska inkludera samarbetsformerna och giltighetstiden i antal år.  Vardera parten kan säga upp avtalet före utgångstiden och parterna kan förnya det efter att det har gått ut. Efter att man har ingått ett docentavtal sköts de praktiska arrangemangen med Universitetsservicen. Docenten får ett användarnamn och en e-postadress och tillgång till universitetets datasystem och biblioteksdatabaser.

Docentavtalet görs upp på nätet.

Titeln docent och avgång med pension

En docent som går i pension kan ingå ett docentavtal. En professor emeritus/emerita som vill upprätthålla kontakten till Helsingfors universitet behöver inte ansöka om titeln docent. Enligt rektors beslut 2/3/2010 och 2/4/2010 (13.12.2010) kan en professor emeritus ingå ett professorsavtal som till innehållet motsvarar ett docentavtal.

Docenturer som beviljats före den nuvarande universitetslagen (558/2009) trädde i kraft

Kanslern för Helsingfors universitet beslutade 25.1.2010 att de docenter vid Helsingfors universitet som hade en gällande docentur samma dag som den nya universitetslagen (558/2009) trädde i kraft beviljades titeln docent.

Ansökning docenturer

Att ansöka om titeln docent

Du kan ansöka om titeln docent genom att skicka de dokument som efterfrågas till personalspecialist Minna Arekhau, dosenttiasiat-ltdk(a)helsinki.fi inom tidsfristen för ansökan.

Docentnämnden behandlar på sitt följande möte endast ansökningar som lämnats in inom tidsfristen och som motsvarar anvisningarna (se även Anvisningar och blanketter -> Anvisningar för ansökan ). Bristfälligt ifyllda ansökningar behandlas inte.

Medicinska fakulteten ber att den sökande lämnar in följande dokument i en enda pdf-fil.

Undertecknad ansökningsblankett.

Curriculum vitae bör vara max. två sidor lång. Till ansökan ska bifogas kopior av högskole- och doktorsexamensbevis samt tjänstgöringsintyg. Om sökanden inte är finsk medborgare ska en kopia av första sidan i passet bifogas.

Curriculum vitae ska innehålla information om kunskaperna i det andra inhemska språket (svenska för finsktalande och finska för svensktalande). Om språkkunskaperna inte framgår av examensbevis ska en kopia av språkintyg bifogas.

En utländsk medborgare eller en finsk medborgare som inte är av finländsk härkomst kan beviljas titeln docent även om hen inte behärskar finska eller svenska. Hen kan beviljas dispens från de språkkunskaper i finska och svenska som anges i universitetsförordningen (Instruktion för Helsingfors universitet, 32 §) och titeln docent av kanslern.

Fakulteten har vid sina möten 29.10.1982 och 5.2.1985 beslutat följande om publikationsförteckningen: ”Docentens uppgift är akademisk och i bedömningen av den sökandes kompetens ska fokus i huvudsak ligga på kvaliteten och omfattningen av de vetenskapliga publikationerna. Beslut om den sökandes kompetens fattas av fakultetsrådet. Därför är det viktigt att alla medlemmar av fakulteten har möjlighet att sätta sig in i den sökandes vetenskapliga meriter och inte fattar sitt beslut endast på grundval av de sakkunnigas utlåtanden.”

Fakulteten förutsätter att den sökande grupperar sina publikationer enligt följande:

  • A. Artiklar som ingår i doktorsavhandlingen
  • B. Andra originalartiklar. En originalartikel är en artikel som har publicerats i en internationell vetenskaplig skriftserie med kvalitetsgranskning och vars väsentliga innehåll är forskningsresultat som inte har ingått i andra artiklar. Manuskript som godkänts för publicering (in press) kan bifogas till publikationsförteckningen med anteckningen ”godkänd för publicering”. Det slutliga meddelandet om att artikeln har godkänts ska i detta fall bifogas. Manuskript som har lämnats in för publicering och bedömning eller som är under arbete ska inte tas med i publikationsförteckningen.
  • C. Originalartiklar i vetenskapliga samlingsverk eller i tryckta konferenspublikationer. Detta gäller inte sammandrag vars antal man endast anger.
  • D. Fallbeskrivningar i internationella publikationsserier med referentgranskning
  • E. Publikationer som beskriver forskningsplanen (protocol), översikter och ledare i internationella vetenskapliga tidskrifter och läromedel
  • F. Originalartiklar och översikter i finländska läroböcker och publikationsserier med kvalitetsgranskning
  • G. Populärvetenskapliga artiklar
  • H. Webbresurser

Publikationsförteckningens layout

Den sökandes namn ska skrivas med fet stil eller understreckas i publikationsförteckningen. Förteckningen ska innehålla namnen på artikelns samtliga författare (använd inte förkortningen et al.)

Den sökande ska anteckna i publikationsförteckningen om hen är jämlik medförfattare med till exempel artikelns första författare. Anteckna en asterisk (*) vid jämlika medförfattare, och skriv ”*Equal contribution” med fet stil i slutet av källhänvisningen.

Den sökande ska vara en av artikelns författare eller det ska på något annat sätt framgå av publikationen att den sökande har deltagit aktivt i forskningsstudiens planering, analysen av resultaten eller artikelns skrivprocess (till exempel som medlem av protocol writing committee eller reading center). Det räcker inte med att den sökande har arbetat med datainsamling eller motsvarande uppgifter (till exempel som collaborator eller investigator). I det senare fallet avslutas författarförteckningen vanligtvis med forskningsgruppens namn, som föregås av orden ”for the <konsortiets namn>” eller ”on behalf of <konsortiets namn>”, och konsortiets medlemmar listas på ett annat ställe i publikationen. Den sökande kan lyfta fram den här typen av medarbetarskap i konsortieforskning i sitt cv.

Publikationsförteckningen ska skrivas enligt Vancouverreglerna (till exempel Wilson DH, Thyson WT: Artikelns namn. Am J Clin Patol 1991; 29:762-770) och den sökande ombeds numrera publikationerna i publikationsförteckningen.

Efter varje publikation ska följande anges:

  1. publikationsseriens påverkansfaktor (Impact Factor)
  2. skriftseriens ordningstal bland publikationerna inom samma ämne
  3. hur många gånger det i litteraturen refereras till publikationen.
  4. Open Access-publikationer ska markeras genom att skriva”Open Access” i slutet av referensen med fet stil. Endast sådana Open Access-publikationer som genomgått referentgranskning räknas som originalpublikationer, och docentnämnden bedömer dessa från fall till fall. Den sökande ska göra en självvärdering av publikationsprocessen och huruvida den varit vetenskaplig. Docentnämnden fäster särskild vikt vid huruvida sådana publikationer kan anses vara originalpublikationer i samband med bedömningen av ansökan. Vid självvärderingen kan bland annat följande källor användas:

I bedömningen av publikationerna fäster man vikt framför allt vid kvaliteten, med beaktande också av det medicinska området, och vid originalartiklar eller manuskript som har godkänts för publicering i internationella publikationsserier med referentgranskning. I allmänhet uppgår antalet originalartiklar av den här typen till minst 20.

Publikationer som beskriver forskningsplanen (protocol) och fallbeskrivningar räknas i regel inte som originalartiklar. Om en publikation som beskriver forskningsplanen eller fallbeskrivning anges som originalartikel måste den sökande motivera varför publikationen borde godkännas som originalartikel. En fallbeskrivning kan godkännas förutsatt att publikationen till centrala delar innehåller resultat av originalforskning som inte har publicerats i andra artiklar.

Enligt fakultetsrådets beslut 14.6.2016 och 15.9.2020 måste den sökandes vetenskapliga publikationer visa att hen har skapat en egen forskningslinje och att hen aktivt bedriver forskning. Kriteriet för aktiv forskning är att minst två (2) av de 20 originalartiklar som den sökande angett i sin publikationsförteckning ska ha publicerats inom de senaste 36 månaderna.

Enligt fakultetsrådets beslut 9.5.2017 behandlas ansökningar om docenturer i psykologi och logopedi efter 9.5.2019 i enlighet med Medicinska fakultetens kriterier också i fråga om publikationernas antal.

 

Akademiska meriter för titeln docent bedöms delvis på basis av de valda 20 publikationerna. Den sökande ska skriva sin publikationsförteckning äver 20 valda publikationer i enlighet med fakultetens anvisningar.

Redogörelsens längd är högst 2 sidor.

Enligt fakultetsrådets beslut 23.2.1999 beaktas inhemsk eller utländsk forskarutbildning, kurser, deltagande i inhemska eller utländska vetenskapliga konferenser på området och andra motsvarande meriter. Som merit räknas även konkurrensutsatt forskningsfinansiering som den sökande har skaffat och som visar på förmåga till självständig vetenskaplig forskning.

Den sökande ska redogöra för sina pedagogiska meriter med fakultetens blankett för kartläggning av pedagogiska meriter.

Till ansökan bifogas en redogörelse över genomförda kurser.

Till ansökan bifogas ett intyg över pedagogiska studier.

En docent ska enligt 89 § i universitetslagen (558/2009) ha god undervisningsförmåga. Enligt rektors beslut HY / 1333 / 00.00.06.00 / 2021 den sökandes undervisningsförmåga bedöms och titeln docent krävs minst god helhetsbedömningen av undervisningsförmågan. Bedömningen baseras på medicinska fakultetens matris för bedömning av undervisningsförmågan. 

Den sökande förväntas aktivt delta i utbildningen av yngre forskare och i handledning av forskning. Meriter inom forskarutbildning kan visas bl.a. med att vara handledare för avhandlingar som ingår i de fördjupade studierna och doktorsavhandlingar. Vidare beaktas kvaliteten på publikationerna hos de doktorander som den sökande handleder samt de doktorandkurser som hen har ordnat.

Enligt dekanus beslut 22.3.2011 fungerar docentnämnden som pedagogisk nämnd i samband med ansökningar om titeln docent.

Av den sökande krävs ett undervisningsprov, som kan vara en föreläsning eller ett liknande undervisningstillfälle. I praktiken sker det vanligen efter att ansökan om titeln docent har lämnats in. Från och med den 1 september 2022 kan undervisningsprov hålla först efter efter docentnämnden har avsänt ansökan. 

Ämnet för undervisningsprovet ska ligga inom området för den sökta docenturen och tidpunkten ska ligga tillräckligt nära ansökningsdatumet.  Ett undervisningsprov utvärderat av ett annat universitet kommer inte att accepteras. Undervisningsprovet ingår i helhetsbedömningen av undervisningsförmågan och docentnämnden utvärderar den sökandes undervisningsförmågan i sin helhet efter att undervisningsprovet har lämnats.

Enligt kanslerns anvisningar 12.5.2020 kan den sökande använda sig av en tidigare bedömning av ett undervisningsprov för en anställning som exempelvis universitetslektor, biträdande professor eller professor, om bedömningsprocessen i fråga visar att den sökande har god undervisningsförmåga i enlighet med vad som avses i universitetslagen och Helsingfors universitets instruktion.

Enligt fakultetsrådets beslut 25.11.1986 krävs det av den som ansöker om titeln docent inom ett kliniskt område minst två års tjänstgöring som seniorläkare efter specialistläkarexamen eller specialisttandläkarexamen. Som senior kan läkaren arbeta som klinisk lärare, universitetslektor, specialistläkare, avdelningsläkare, avdelningsöverläkare, biträdande överläkare, specialisttandläkare, avdelningstandläkare eller med motsvarande uppgifter.  Till ansökan ska bifogas ett intyg över att den sökande har fullgjort den kliniska tjänstgöringen.

För en klinisk docentur i psykologi krävs utöver magisterexamen också specialisering i klinisk psykologi såväl inom forskning som i arbetet som psykolog (t.ex. vid en psykiatrisk enhet), och påbyggnadsutbildning inom specialiteten (t.ex. specialistläkarutbildning). För en klinisk docentur i logopedi krävs utöver magisterexamen också specialisering i klinisk logopedi såväl inom forskning som i arbetet som logoped, och påbyggnadsutbildning inom specialiteten. För den kliniska tjänstgöringen som senior kan psykologen/logopeden arbeta i minst 2 år som psykolog, specialistpsykolog eller specialistlogoped, universitetslektor eller med motsvarande uppgifter.

Enligt 52 § i Helsingfors universitets instruktion ska en docentur vara ändamålsenlig med tanke på verksamheten vid fakulteten eller inom vetenskapsområdet. Ämnesområdet för docenturen får inte vara för snävt och avgränsningar med formuleringen ”särskilt” får inte användas.

Ämnesområdet för docenturen ska i regel vara ett av de områden som redan tidigare har fastställts för en docentur eller en professur. En förteckning över dessa finns på fakultetens webbplats. Om professorn vill föreslå ett nytt ämnesområde, ska områdets ändamålsenlighet motiveras tydligt i förslaget till sakkunniga. Fakultetsrådet ska framföra motiveringarna till kanslern, om fakultetsrådet förordar den föreslagna docenturen.

Ämnesområdet för docenturen ska anges på finska, svenska och engelska.

Vid Helsingfors universitet kan samma person inte vara docent på två olika områden. Det är möjligt att en docent byter ämnesområde eller att två områden slås ihop. I det senare fallet kan områdena finnas inom samma eller inom olika fakulteter. Om två ämnesområden slås ihop måste man se till att docentens vetenskapliga behörighet bedöms i fråga om bägge områden som anges för titeln docent.

Förslag till sakkunniga ges på ansökningsblanketten genom att fylla i de sakkunnigas kontaktuppgifter.

Minst den ena av de sakkunniga ska komma från den ansökta docenturens vetenskapsområde, eller från ett närliggande område. De sakkunniga ska i regel representera olika universitet.

Om den sökandes meriter bedöms av en utländsk sakkunnig, ska den sökande lämna in ansökningsdokumenten på engelska.

Helsingfors universitet rekommenderar starkt att bedömningen av den sökandes vetenskapliga meriter grundar sig på utlåtanden av två sakkunniga. Enligt kanslerns anvisningar 12.5.2020 kan bedömningen av vetenskapliga meriter i undantagsfall göras utan expertutlåtanden, exempelvis om den sökande arbetar som professor vid ett renommerat forskningsuniversitet. I detta fall behandlar och bedömer fakultetsrådet den sökandes vetenskapliga meriter.

Fakultetsrådets beslut om beviljande av titeln docent får inte överklagas genom besvär, eftersom det inte är frågan om ett förvaltningsärende som avses i 83 a § i universitetslagen.

Mer information ges av Minna Arekhau, dosenttiasiat-ltdk@helsinki.fi, anträffbar enligt överenskommelse.

Anvisningar och blanketter

Ansökningsdokumenten 1 - 10 och 20 valda publikationer lämnas in till e-post: dosenttiasiat-ltdk(a)helsinki.fi.

Ansökningsdokumenten 

1 -10 dokument som en enda PDF-fil.

  1. Ansökningsblanketten 
  2. CV och examensbevis
  3. Publikationsförteckning
  4. Publikationsförteckning över 20 valda publikationer 
  5. En fritt formulerad redogörelse över sökandes forskningsområde och insatser för forskningen
  6. En redogörelse över vetenskaplig påbyggnadsutbildning
  7. En redogörelse över pedagogiska meriter
  8. Bedömning av undervisningsprov, om ett undervisningsprov redan har hållits.
  9. Intyg över klinisk tjänstgöring, om titeln docent inom ett kliniskt område ansökas.
  10. Förslag till ämnesområde for docenturen och sakkunniga av det aktuella områdets professor (blankett kommer snart, finns på finska sidor redan)

Publikationer

Skicka in de valda 20 artiklarna numrerade och listade som i "Publikationsförteckning över 20 valda publikationer". Vänligen namnge varje artikelfil med tre första ord i artikelnamnet;

  1. The pain killers…
  2. Children’s teeth with…
  3. Physical skills in…

A

  • administration av sjuk- och hälsovård
  • akutmedicin
  • alkoholrelaterade sjukdomar
  • allmänmedicin
  • andrologi
  • anestesiologi
  • anestesiologi och intensivvårdsmedicin
  • arbetshälsa
  • arbetsrelaterad lungsjukdomar 
  • audiologi

B

  • barnallergologi
  • barnendokrinologi
  • barnens nefrologi och organtransplantation
  • barngastroenterologi
  • barnhematologi
  • barnhematologi och -onkologi
  • barnkardiologi
  • barnkirurgi
  • barnnefrologi
  • barnneurologi
  • barnortopedi och -traumatologi
  • barnpsykiatri
  • barnreumatologi
  • barntandvård och -ortodonti
  • bettfysiologi och oral protetik
  • bioinformatik
  • biokemi
  • biokemi och biofysik
  • biologisk psykiatri
  • biomedicinsk informatik
  • biometri och epidemiologi
  • biostatistik
  • bukkirurgi

C

  • cancer epidemiologi
  • cancerbiologi
  • cancergenetik
  • cancersjukdomar och strålbehandling
  • cellbiologi
  • dermatologi och venereologi
  • diagnostisk radiologi

E

  • elektrofysiologi
  • endokrinologi
  • epidemiologi
  • epidemiologi av munhälsa
  • experimentell alkoholforskning
  • experimentell allergologi
  • experimentell barnendokrinologi
  • experimentell barnhematologi
  • experimentell barnmedicin
  • experimentell barnnefrologi
  • experimentell dermatologi
  • experimentell endokrinologi
  • experimentell gynekologisk onkologi
  • experimentell hematologi
  • experimentell hjärnforskning
  • experimentell infektionssjukdomar
  • experimentell invärtesmedicin
  • experimentell kirurgi
  • experimentell neurofysiologi
  • experimentell neurologi
  • experimentell neuroradiologi
  • experimentell obstetrik och gynekologi
  • experimentell oftalmologi
  • experimentell onkologi
  • experimentell organtransplantation
  • experimentell ortopedi och traumatologi
  • experimentell parodontologi
  • experimentell psykiatri
  • experimentell radiologi
  • experimentell urologi
  • experimentell öron-, näs- och halssjukdomar

F

  • farmaceutisk och rättskemi
  • farmakologi
  • folkhälsovetenskap
  • foniatri
  • fysiatri
  • fysikalisk medicin och rehabilitering
  • fysiologi
  • fysisk aktivitet epidemiologi
  • företagshälsovård
  • försäkringsmedicin

G

  • gastroenterologi
  • gastroenterologiska kirurgi
  • genetisk epidemiologi
  • geriatrik
  • geriatrik protetik och geriatrik tandvård
  • gerontologi
  • gynekologi och obstetrik
  • gynekologisk onkologi
  • gynekologisk patologi

H

  • handkirurgi
  • hematologi
  • hematologi och onkologi
  • hjärt- och thoraxkirurgi
  • hudsjukdomar och allergologi
  • hälsopsykologi och klinisk psykologi

I

  • idrottsmedicin
  • immunologi
  • infektionsepidemiologi
  • infektionssjukdomar
  • infektionssjukdomar hos barn
  • intensivvårdsmedicin
  • invärtes medicin

K

  • kardiologi
  • kariologi och endodonti
  • kirurgi
  • klinisk bakteriologi
  • klinisk barnfarmakologi
  • klinisk farmakologi
  • klinisk farmakologi och farmakoterapi
  • klinisk fysiologi
  • klinisk hematologi
  • klinisk immunologi
  • klinisk kariologi och endodonti
  • klinisk kemi
  • klinisk kemi och nukleärmedicin
  • klinisk mikrobiologi
  • klinisk neurofysiologi
  • klinisk neuropsykologi
  • klinisk onkologi
  • klinisk prövning
  • klinisk psykologi
  • klinisk psykologi och psykoterapi
  • klinisk vaccinvetenskap
  • klinisk virologi
  • kognitiv neurovetenskap
  • kognitiv psykologi
  • kvantitativ genetik
  • käkkirurgi
  • kärlkirurgi

L

  • logopedi
  • lungmedicin
  • lungsjukdomar och allergologi

M

  • medicinhistoria
  • medicinsk biokemi
  • medicinsk digital tillverkning och design
  • medicinsk etik
  • medicinsk genetik
  • medicinsk genetik
  • medicinsk kemi
  • medicinsk mikrobiologi
  • medicinsk mikrobiologi och immunologi
  • medicinsk molekylärbiologi
  • medicinsk molekylärgenetik
  • medicinsk mykologi
  • medicinsk sosiologi
  • mikroskopisk anatomi
  • molekylär medicin
  • molekylär- och cancerbiologi
  • molekylär- och cellbiologi
  • molekylärgenetik
  • mun- och käkkirurgi
  • munhälsa

N

  • nefrologi
  • neonatologi
  • neuripsykologi
  • neurobiologi
  • neurofysiologi
  • neurokirurgi
  • neurologi
  • neuropatologi
  • neuropsykiatrik epidemiologi
  • neuroradiologi
  • neurotraumatologi
  • nutrition och folkhälsovetenskap

O

  • odontologisk biomaterialveteskap
  • odontologisk epidemiologi
  • odontologisk folkhälsovetenskap
  • odontologisk genetik
  • oftalmologi
  • onkologi
  • oral cellbiologi
  • oral mikrobiologi
  • oral mikrobiologi
  • oral mikrobiologi och infektionssjukdomar
  • oral patologi
  • oral patologi
  • oral protetik och gerodontologi
  • ortodonti
  • ortodonti
  • ortopedi och traumatologi

P

  • parasitologi
  • parodontologi
  • parodontologi
  • patologi
  • pediatrik
  • personlighets- och neuropsykologi
  • personlighets- och socialpsykologi
  • personlighets, arbets- och hälsopsykologi
  • plastikkirurgi
  • primärvård
  • psykiatri
  • psykiatrik epidemiologi
  • psykisk hälsa forskning
  • Psykologi i människa-teknologi interaktion

R

  • radiologi
  • rehabilitering
  • reumatologi
  • rättsgenetik
  • rättsmedicin
  • rättspsykologi

S

  • smärtmedicin
  • socialpsykiatri
  • socialtandvård
  • stamcellbiologi
  • stomatognatisk fysiologi
  • stöd- och rörelseorgan forskning

T

  • tand- och munkirurgi
  • tandgård utveckling och ortodonti
  • teoretisk pediatrik
  • thorax- och kärlkirurgi
  • tillämpad neuropatologi
  • toxikologi
  • trafikpsykologi
  • transfusionsmedicin
  • translationell gynekologisk onkologi
  • transplantationsimmunologi

U

  • ungdomsmedicin
  • ungdomspsykiatri
  • urologi
  • utvecklings- och klinisk psykologi
  • utvecklings-, pedagogisk och klinisk psykologi
  • utvecklingsbiologi

V

  • venereologi
  • virologi
  • vårdvetenskap

Y

  • yrkesbetingade hudsjukdomar 
  • yrkesmedicin

Ö

  • ögonallergologi
  • öron-, näs- och halssjukdomar

Anvisningar från och med 1.6.2022 för undervisningsprovet för en docentur vid Helsingfors universitets medicinska fakultet (godkända av fakultetsrådet 17.5.2022)

*kommer att uppdateras snart*

Övergångsperiod 1.6.-31.8.2022 för tillämpning av de nya instruktionerna (godkända av fakultetsrådet 17.5.2022)

De undervisningsproven som överenskommits om att hållas före 31.8.2022 kan anordnas enligt tidigare instruktioner.

Anvisningar för undervisningsprovet för en docentur vid Helsingfors universitets medicinska fakultet (godkända av fakultetsrådet 16.4.2019)

  1. Den som ansöker om en docentur ska ge ett offentligt undervisningsprov som en del av bedömningen av undervisningsförmågan som helhet, om det inte av särskilda skäl anses onödigt (t.ex. den sökande har gett ett undervisningsprov för en närliggande docentur).
  2. Undervisningsprovet ordnas av den professor vid Medicinska fakulteten som har föreslagit docenturen. 
  3. Den sökande kommer överens med den ansvariga professorn om undervisningsprovets ämne, längd och plats. Man kommer också gemensamt överens om undervisningsprovets primära målgrupp (grundexamensstuderande, påbyggnadsstuderande), och den sökande ska informera om målgruppen i början av undervisningsprovet.
  4. Undervisningsprovets längd ska vara 20–45 minuter. Man kommer överens om den exakta längden på förhand. 
  5. Professorn som ordnar undervisningsprovet sammanställer en bedömningsgrupp som består av studenter, docenter (kliniska lärare/universitetslektorer) och professorer. Antalet medlemmar i bedömningsgruppen bestäms från fall till fall, men gruppen ska ha minst två studenter, två docenter/lärare/lektorer och en professor. Docenterna i bedömningsgruppen ska företräda såväl området för docenturen eller närliggande områden som andra ämnesområden.
  6. Bedömningen av undervisningsprovet baserar sig på Helsingfors universitets medicinska fakultets bedömningskriterier. I bedömningen används en bedömningsblankett som alla som närvarar vid undervisningsprovet fyller i. Den ansvariga professorn gör den slutliga bedömningen utgående från bedömningsgruppens bedömningar.
  7. Professorn som ansvarar för undervisningsprovet lämnar in ett sammandrag över det godkända undervisningsprovet på undervisningsprovets bedömningsblankett till e-post dosenttiasiat-ltdk(a) helsinki.fi. Blanketten för bedömning av undervisningsprovet finns på fakultetens webbplats  (https://www.helsinki.fi/sv/medicinska-fakulteten/om-oss/ansok-om-titeln-docent). Den ansvariga professorns sammandrag ska ange undervisningsprovets ämne, datum och vitsord och medlemmarna i bedömningsgruppen. En underkänd docenturföreläsning kan förnyas. 
  8. Undervisningsprovet är en del av undervisningsförmågan. Docentens undervisningsförmåga bedöms som en helhet utgående från Helsingfors universitets medicinska fakultets bedömningskriterier.
  9. Fakultetens docentnämnd ger ett utlåtande om helhetsbedömningen av undervisningsförmågan. Docentnämnden fungerar som pedagogisk nämnd i samband med ansökningar om titeln docent.

Bedömningen av undervisningsprovet gäller följande delområden

  1. Kunskapsmål, målgrupp och kontext
  2. Sakinnehåll
  3. Undervisningsmetoder och hjälpmedel
  4. Sammanfattning och bedömning av undervisningssituationen
  5. Framträdande och interaktion
Docentnämnd

Docentnämnden bereder ärenden för fakultetsrådet som gäller behörighetsvillkor för docentur och granskar docenturansökningar och förslag till sakkunniga innan fakultetsrådets behandling. Docentnämnden fungerar som fakultetens pedagogiska nämnd och ger ett utlåtande om undervisningsförmågan hos den som ansöker om docentur.

Docentnämndens möten våren 2022

 

  • .6.2022; lämna in ansökning 20.5.2022 (klo 23:59)
  • 6.9.2022; lämna in ansökning 19.8.2022 (klo 23:59)
  • 22.11.2022; lämna in ansökning 4.11.2022 (klo 23:59)

Ordförande, biträdande professor Pipsa Saharinen, pipsa.saharinen(a)helsinki.fi

Sekreterare, personalspecialist Minna Arekhau, dosenttiasiat-ltdk(a)helsinki.fi

Behandling av ansökan

Ansökningar om titeln docent ska behandlas raskt.

Om docentnämnden förordar ansökan, går ärendet med dekanus beslut vidare till de sakkunniga.  Docentnämnden kan också avstå från att förorda en ansökan. Meddelande om detta och motiveringen till beslutet sänds till den sökande. Samtidigt ger nämnden anvisningar om hur ansökan kan kompletteras. Om den sökande önskar, kan hen meddela att ärendet ska föredras trots att docentnämndens förordande saknas, varefter föredraganden för ärendet till fakultetsrådet för beslutsfattande. Om den sökande inte vill att ärendet ska föredras i fakultetsrådet, förfaller det tills den sökande har lämnat in en kompletterad ansökan till docentnämnden för behandling.

Efter att ha fått de sakkunnigas utlåtanden, utlåtandet över de pedagogiska meriterna och motiveringar för ett eventuellt nytt ämnesområde för docentur gör fakultetsrådet en framställning till kanslern om beviljande av titeln docent.