Unikt FinnGen-material gör Finland till en attraktiv partner för internationella läkemedelsföretag

Ett jätteprojekt på 150 miljoner euro som leds av Helsingfors universitet har placerat finländsk genforskning på världskartan – och kan framöver göra Finland till en lämplig plats för också klinisk läkemedelsforskning.
Det här handlar det om
  • FinnGen kombinerar arvsmassan och hälsouppgifterna hos 500 000 finländare på ett banbrytande sätt.
  • Målet är att framöver åstadkomma genombrott inom förebyggandet, diagnosticeringen och behandlingen av folksjukdomar.
  • Projektet finansieras av 13 internationella läkemedelsföretag och involverar 15 akademiska partner.
Endast en handfull motsvarande projekt i världen

Projektet FinnGen, som leds av Helsingfors universitet, har snabbt blivit ett av de intressantaste projekten inom genforskning. Det finns bara fem motsvarande projekt i världen, säger Aarno Palotie, vetenskaplig ledare för FinnGen. Finland har nu en mycket bra chans att utnyttja ny forskningsinfrastruktur för att göra landet mer attraktivt för företag.

– Vi har nu en helt exceptionell internationell synlighet, säger Palotie.

Under projektet som inleddes 2017 har universitetet fört samman globala läkemedelsföretag, inhemska universitet, forskningsinstitut och biobanker. Tanken är att öka vår kunskap om genernas roll i sjukdomar och på så sätt effektivisera läkemedelsutvecklingen – och det är ingen liten uppgift.

– Det krävs en enorm mängd provmaterial, säger Palotie.

FinnGen har därför kombinerat 500 000 finländares arvsmassa med uppgifter om deras hälsa. Detta har skapat en unik databank för forskarsamfundet. Med hjälp av den har forskare redan identifierat mer än 1 000 genvarianter som ökar risken för sjukdom eller skyddar mot sjukdom.

Finland har tre trumfkort på handen

Projektet koordineras av Helsingfors universitets institut för livsvetenskaper, HiLIFE. FinnGen fick sin början när kolleger till Palotie och andra forskare började arbeta vid läkemedelsbolagens egna enheter för genetik. Det ledde till en dialog och en idé om ett gemensamt projekt.

– Det var naturligtvis inte helt lätt att övertyga amerikanska bolag varför de borde investera i en avlägsen plats vid Europas östra gräns, minns Palotie.

Det fanns tre skäl till att varför just Finland skulle vara ett bra ställe att samla in genetiska data. Sällsynta genetiska varianter förekommer i isolerade befolkningar, vilket gör det lättare att förstå vad det är som orsakar sjukdomar. Ett annat trumfkort var de för Norden utmärkande hälsoregistren, som innehåller information om människors sjukdomar under hela deras liv. Dessutom har Finland en stark tradition av epidemiologisk forskning, vilket har lett till biobankslagen som möjliggör en omfattande användning av hälsouppgifter.

Det här är en unik datahelhet för befolkningen i Finland, och den utgör är en bra grund för fortsatt riktad forskning. Nästa steg är att kombinera materialet på global nivå.

Tidigare har UK Biobank  och isländska deCODE gått i spetsen för den här forskningen. Motsvarande projekt finns också i till exempel USA och Singapore. När det gäller utvecklingen av läkemedel är det inte ett enskilt projekt som är avgörande, det väsentliga är att den globala kunskapen ökar.

– Vi måste skapa en internationell forskningsvåg, säger Palotie.

Kunskap som stöd för beslutsfattande i läkemedelsbolag

FinnGen kan bidra till att patienterna får tillgång till nya behandlingar för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt autoimmuna sjukdomar. Informationen är också nyttig när det gäller hurdan läkemedelsutveckling som ska prioriteras: om genetiska data visar att en viss läkemedelsbehandling skulle medföra en hög risk för biverkningar är det inte värt att gå vidare med den.

– Projektet här har blivit ett pålitligt datalager för företag.

Dessutom kommer FinnGen att öka vår kunskap om specifika finländska genvarianter som inte kan studeras i andra länder. En del medborgare som deltagit i projektet har via fortsatta undersökningar också fått viktig information om sin hälsa – till exempel om de har en förhöjd risk för bröstcancer.

FinnGen har nyligen fått tilläggsfinansiering på 52 miljoner euro fram till 2027. Med hjälp av pengarna kommer forskarna att ta reda på vilken roll generna spelar i sjukdomsförloppet. Det finns fortfarande knappt med information om ämnet.

– Vi känner inte till de biologiska faktorer som gör att en sjukdom snabbt blir värre.

Globalt ymnighetshorn av genetisk information som mål

Enligt Palotie har FinnGen redan ökat intresset för Finland. Kontakterna från utlandet är dagliga och under de senaste åren har flera unga, internationella forskare velat medverka i HiLIFE.

– Riktningen är positiv. Nu måste vi se till att intresset inte slocknar.

Nästa steg är att kombinera data från FinnGen och motsvarande projekt över hela världen. Den nya infrastrukturen måste också upprätthållas för att Finland ska förbli ett attraktivt investeringsmål för företag. Enligt Palotie skulle man i Finland till exempel kunna genomföra fortsatta kliniska undersökningar där deltagarna bjuds in på genetiska grunder, förutsatt att maskineriet för detta fås i skick.

– Vi borde ha exceptionellt goda förutsättningar för att lyckas med det.

Är du intresserad av samarbete med Helsingfors universitet?

Kontakta oss så planerar vi ett projekt enligt dina individuella behov: business@helsinki.fi

Samarbetet i ett nötskal

Projektet FinnGen, som leds av Helsingfors universitet, kombinerar arvsmassan och hälsouppgifterna hos 500 000 finländare. Syftet är att öka kunskapen om sjukdomar och effektivisera läkemedelsutvecklingen. Projektet har samlat in 150 miljoner euro i finansiering. I projektet medverkar läkemedelsbolagen AbbVie, AstraZeneca, Biogen, Boehringer Ingelheim, Bristol-Myers Squibb, Genentech, GSK, Janssen, Maze Therapeutics, MSD, Novartis, Pfizer och Sanofi. Projektet stöds också av Business Finland och involverar 15 akademiska partner. Läs mer på  FinnGens webbplats!

 

Mer information om samarbetet
 

Aarno Palotie, vetenskaplig ledare för FinnGen-projektet, Institutet för livsvetenskaper HiLIFE