Den 4 oktober 1943 hölls den första inskriptionen och samma dag påbörjade 40 studerande sina studier vid högskolan. Högskolan hade då två linjer, förvaltningslinjen och vårdlinjen.
Innan Samfundet för samhällsforskning och medborgarbildning grundade högskolan fördes omfattande diskussioner om högskolans namn, inriktning och ställning. Det fanns de, som talade för att högskolan skulle ha en akademisk karaktär och heta Svenska socialhögskolan och de, som ville att högskolan skulle vara mer praktiskt orienterad och inte konkurrera med statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Som ett resultat av de här diskussionerna gavs högskolan namnet Svenska medborgarhögskolan.
Svenska medborgarhögskolan hade inget eget hus utan hyrde lokaler av Laguska skolan 1943–1953, Svenska handelshögskolan 1953–1958 och Helsingfors svenska arbetarinstitut 1958–1964.
Under åren som hyresgäst 1943–1963 utvecklades högskolan så att den fick en allt mer akademisk prägel och den 1 januari 1964 ändrades högskolans namn till Svenska social- och kommunalhögskolan. Samma år fick högskolan sin första egna byggnad vid Topeliusgatan 16 i Tölö. I början av september 1964 kunde högskolan flytta in i den nya, av professor Erik Kråkström planerade fastigheten. Byggnaden var planerad enkom för Soc&kom och för högskolans dåtida behov.
Under 1960- och speciellt under 1970-talet var högskolan föremål för en hel del högskolepolitiska diskussioner. Högskolan fick på undervisningsministeriets uppdrag utreda förutsättningarna för en förflyttning till Ekenäs som en följd av en regionalpolitisk diskussion. I samband med ett utvecklingsarbete av landets universitets- och högskoleväsen utreddes också examinas framtida karaktär och nivå vid högskolan. År 1978 beslutade statsrådet att utbildningsprogram som leder till samhällsvetenskapliga grundexamina ska planeras vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Detta förutsatte ett samarbete med Åbo Akademi och Helsingfors universitet.
I budgetförhandlingarna 1982 slog ändå undervisningsministeriet in på en ny linje. I budgeten för 1983 angavs att regeringen skulle utreda under vilka förutsättningar Svenska social- och kommunalhögskolan, som en särskild svenskspråkig enhet, kunde införlivas med Helsingfors universitet. Utredningen bar frukt och högskolan blev ansluten till Helsingfors universitet från och med 1.8.1984.
Som en del av Helsingfors universitet tog utvecklingen speciellt inom forskningen fart. Högskolan kunde knyta allt fler forskare till sig och snart rymdes inte alla in i fastigheten vid Topeliusgatan. Högskolan såg sig tvingad till att på nytt börja hyra lokaler. Forskningsverksamheten växte och i slutet av 90-talet satt ett fyrtiotal forskare i sina rum på forskningsinstitutet FISS vid Norra Hesperiagatan.
Drömmen om ett större hus där både undervisningen och forskningen skulle rymmas föddes i början av 2000-talet. Högskolans ledning inspekterade olika alternativ och olika byggnader som universitetet kunde tänkas lämna till högskolans bruk. Men när universitetet erbjöd Svenska social- och kommunalhögskolan en möjlighet att få ett eget nytt hos mitt i Kronohagen, granne till statsvetenskapliga fakulteten, var den ingen som tvekade. Efter avslutad arkitekturtävling, som akademiker Juha Leiviskä vann med förslaget ”Trio”, kunde huset börja byggas 2008 och i augusti 2009 flyttade Svenska social- och kommunalhögskolan in i den nya fastigheten vid Snellmansgatan 12.
År 2016 innebar omvälvningar inom organiseringen av både forskningen och utbildningen vid Svenska social- och kommunalhögskolan. För att vässa högskolans vetenskapliga profil förnyades forskningsorganisationen. Den tidigare splittrade sammansättningen med ett forskningsinstitut och flera enheter och program ersattes med fem tematiska forskningsnätverk. Målet med den klarare strukturen var att öka det mångvetenskapliga samarbetet och forskningsfinansieringen. Centret för forskning om etniska relationer och nationalism CEREN kvarstår och upprätthåller ett av nätverken. CEREN grundades 1998 och är idag det ledande forskningssamfundet på sitt område i Norden.
År 2016 inledde Helsingfors universitet en omfattande utbildningsreform, Stora hjulet. I och med reformen organiserades utbildningen vid högskolan i ett kandidatprogram i samhällsvetenskaper med två sökmål; socialt arbete och samhällsvetenskaper. Samtidigt grundades också ett helt svenskspråkigt magisterprogram i samhällsvetenskaper i samarbete med statsvetenskapliga fakulteten.
Idag är högskolan ett framstående svenskspråkigt centrum för samhällsvetenskaplig utbildning och forskning i Finland. Soc&kom är också en samlande enhet för olika svenskspråkiga aktiviteter inom universitetet och förstärker universitetets tvåspråkighet.
Läs också nyheten "Från satellit i Tölö till gracil nykompling i Kronohagen"