Det började med Gunilla Holms egna erfarenheter i barndomen och i skolan. Flickor och pojkar behandlades olika. Social klass, hemförhållanden och bostadsort påverkade hur man uppfattades och bemöttes. På 1970-talet reste Holm till Australien för att studera. På den tiden var diskrimineringen och rasismen uppenbar i Australien, både gällande hur aboriginerna behandlades och vem som tilläts resa in i landet. Holm blev starkt medveten om orättvisor som rasism orsakar. Hem till Finland reste hon med buss genom Asien i sju veckors tid. Resan öppnade Holms ögon för den globala fattigdomen och ojämlikheten. Ett antal år senare flyttade Holm till USA där rasismen var påtaglig och hon började forska kring det.
– De här ämnena, olika sorter av orättvisor och bekämpning av dem, har varit en riktlinje genom hela mitt liv. De har präglat mina studier, min undervisning, min forskning, det är nog egentligen hela mitt liv, säger Holm, vars målsättning hela tiden är att minska på sociala orättvisor.
Att jobba för att minska på sociala orättvisor inom pedagogiken är ett sätt att jobba för ett rättvist och demokratiskt samhälle på gräsrotsnivå.
– Det är jätteviktigt för mig att vi har ett rättvist och demokratiskt samhälle. Men det kan vi inte ha om det finns en massa människor som upplever diskriminering, som utsetts för stereotypa uppfattningar och förväntningar, mobbning och hatprat. Då har vi inte ett tryggt demokratiskt och rättvist samhälle.
– Det är ju så att som individ kan man inte påverka direkt på alla områden. För mig har det mesta handlat om forskning och undervisning i sociala orättvisor, säger Holm.
Forskningen jobbar för rättvisare skola
Det är sällan som forskningsresultat direkt implementeras i skolor. Men genom forskning i pedagogik på olika nivåer vet man vad problemen är, och kanske också vad lösningarna är. De tydligaste avtrycken som Holm lämnat i samhället under sin karriär är den nordiska spetsforskningsenheten JustEd (Justice in Education in Nordic countries, 2013–2018), ett samnordiskt projekt som Holm ledde, samt de svenskspråkiga lärarutbildningarna vid Helsingfors universitet som Holm varit aktiv i att dra i gång.
Inom JustEd studerade nordiska forskare hur system, kulturer och aktörer inom utbildningen främjar och hindrar rättvisa i de allt globalare nordiska välfärdssamhällena. Forskningen visade att marginalisering, diskriminering och segregering förekommer i överraskande hög grad i de nordiska skolorna. Resultaten sammanfattades i tre rekommendationer och en vädjan till de nordiska beslutsfattarna att omforma utbildningspolitiken och läroplanerna i en mer jämlik och rättvis riktning.
Rekommendationerna publicerades på alla nordiska språk samt engelska och skickades till alla nordiska ministerier, utbildningsstyrelser, skolverk i de största städerna, Nordiska rådet och politiker och riksdagsledamöter som jobbar med utbildningsfrågor.
– Jag skulle nog ändå säga att den mest konkreta samhällspåverkan har den svenskspråkiga lärarutbildningen haft. Det pratades i många år om att det inte finns behöriga lärare i södra Finland. Det blev en rättvisefråga, eftersom svenskspråkiga barn i södra Finland inte hade behöriga lärare.
Genom ihärdigt arbete och lyckat samarbete med externa donatorer kunde Helsingfors universitet starta klasslärarutbildningen år 2016. De första lärarna utexaminerades till arbetslivet våren 2021.
– Det är ju inte så att den här lärarutbildningen har löst behovet av behöriga lärare, men den hjälper hela tiden med att minska på behovet, säger Holm.
Läs också: Utbildningen gav behörighet och verktyg för lärarvardagen
Ringar på vattnet av rättvisefrågor
Alla de svenskspråkiga pedagogikutbildningarna och den relaterade forskningen vid Helsingfors universitet har profilen mångfald, flerspråkighet och social rättvisa.
– Den är ett rättesnöre i alla utbildningar och kurser, den genomsyrar allting. Vill vi föra vår passion och vår verksamhet för social rättvisa till följande nivå. Att våra studenter lär sig dessa teman hoppas vi att i sin tur gör dem medvetna om orättvisor i skolor och att de kan undervisa på ett rättvist sätt. Vi hoppas de blir lyhörda för elevernas erfarenheter, som mobbning på grund av till exempel språk, social klass eller rasifiering, och att de faktiskt tar tag i problemen, säger Holm.
När Gunilla Holm började som professor i pedagogik vid Helsingfors universitet år 2006 fanns det förutom henne två svenskspråkiga universitetslektorer. I och med Holms arbete för lärarutbildningen inom småbarnspedagogik som startade år 2011 och klasslärarutbildningen 2016 har den svenskspråkiga forskningsgemenskapen kring mångfald, flerspråkighet och social rättvisa vuxit till tre professorer, en biträdande professor och närmare 20 universitetslektorer.
– Det är väldigt uppmuntrande att det har börjat komma en helt ny generation av forskare som bland annat tog del i JustEds sommarskolor för unga forskare. De är så inkorporerade i det här så de inkluderar rättvisefrågorna automatiskt i sin forskning. Och det är ju det bästa om man ser orättvisor fastän rättvisefrågorna inte är i fokus i forskningen. Man ser dem och tar dem i beaktande ändå. Rättvisetänkandet blir integrerat i allt man gör.
Fastän Holm pensionerar sig från sin professur i pedagogik fortsätter hon ännu med forskning i social rättvisa. Bland annat leder hon två projekt om rasism i både finsk- och svenskspråkiga skolor i Finland. I ett tredje projekt forskar hon om exkludering och inkludering inom småbarnspedagogik, och ett fjärde projekt handlar om vetenskapsfostran för barn på svenska.