En uppenbar fördel med poddar och vloggar är att de inte är bundna av tid och rum – studenten kan ta till sig innehållet när det passar hen bäst. Harry Lunabba som är universitetslektor i socialt arbete har varit i framkant med att digitalisera undervisningen och hans studenter uppskattar den frihet som podcastföreläsningarna möjliggör.
– Jag har ganska lång väg till studierna och lyssnar på poddarna i bilen. Jag kör först bil i en timme och sedan åker jag tåg i ungefär en timme. Så det är ganska perfekt att utnyttja tiden till att lyssna på föreläsningen – jag lär mig tillika som jag förflyttar mig, säger magisterstudenten Sofia Lindgren som bor i Bromarv.
Hennes studiekamrat Malin Sandberg har tagit som vana att lyssna på poddarna i bussen på väg till och från jobbet. För hennes del har inlärningsmetoden medfört en konkret och mätbar nytta.
– Jag jobbar och den här kursen har gett mig en möjlighet att få en högre inkomst den här månaden än normalt eftersom jag bara behöver vara närvarande under en dag.
I motsats till sina studiekamrater har Hannah Dang-Kivilompolo kommit fram till att hon hellre lyssnar på poddarna på en lugn plats där hon kan fokusera.
– Jag lyssnade på den första podden i spårvagnen men sedan började jag lyssna på platser där jag fysiskt kunde sitta ner och anteckna. I podden uppmanar han oss att anteckna om vi har en penna i närheten och det blev ett måste för mig att kunna sitta ner och anteckna.
Sofia Lindgren, Malin Sandberg och Hannah Dang-Kivilompolo sitter samlade i en föreläsningssal för att presentera sina forskningsidéer för slutseminariet i samband med kursen ”Modern barndomsforskning och systematiskt barnskyddsarbete”, som är en kurs för magisterstudenter i socialt arbete. Det är första gången som kursdeltagarna sitter samlade – i övrigt har de skött kursen per distans och en stor del av undervisningen har bestått av podcastföreläsningar som spelats in av Harry Lunabba. Vid sidan om poddarna ska deltagarna bland annat också läsa kurslitteratur och avlägga skriftliga uppgifter.
Plus och minus
I praktiken går poddundervisningen till som så att Lunabba laddar upp nya poddavsnitt på kursens Moodle-sida, en inlärningsplattform, varje måndag. Studenterna behöver bara logga in på sidan och ta sig tiden att gå igenom materialet när det passar dem bäst. Därefter ska de tillämpa det de lärt sig.
För studenterna har upplägget med poddar fungerat bra.
– För mig är det viktigt att kunna reflektera och då har det varit bra att jag kan pausa podden och tänka en stund på vad han sagt. När jag reflekterat färdigt så trycker jag på play igen – man kan ju inte pausa honom på riktigt!, säger Dang-Kivilompolo med ett skratt.
Möjligheten att gå tillbaka och lyssna på podden om och om igen är något som alla tre nämner som en stor fördel.
Men det finns också nackdelar med upplägget och en av dem är att den spontana interaktionen uteblir. Deltagarna kan visserligen ställa frågor via kursens diskussionsforum, men tröskeln har visat sig vara lite högre.
– Det är inte lika lätt att ställa frågor. Åtminstone för mig blir det lätt så att om jag har en kommentar om en liten detalj så faller den nog bort. Ribban för att ställa en fråga höjs när jag måste logga in på ett forum för att ställa den, säger Sandberg.
Den här kritiken undertecknar Lunabba som själv funderat en hel del kring hur man kunde göra läroverktygen mer interaktiva.
– Den stora utmaningen med undervisning i digitala miljöer är att skapa närvaron. I sociala medier uppstår ibland diskussioner som har en väldig dragningskraft och du kan nästan inte låta bli att läsa alla inlägg i en diskussionstråd. Men de interaktiva verktygen i Moodle är tyvärr inte lika attraktiva som exempelvis de i Facebook. Så utmaningen är att utveckla lärplattformarna så att studenterna spontant dras till dem och aktivt deltar.
Vloggen perfekt för undervisning
Förutom poddar har Harry Lunabba också gjort vloggar i undervisningssyfte. Han anser att vloggen som format lämpar sig väldigt bra för undervisning: vloggarna är ett avslappnat och vardagligt format, och produktionsbiten är inte alltför tungrodd utan man kommer ganska långt bara genom att filma sig själv. Samtidigt går det att få in mycket information i vloggarna, vilket naturligtvis är något man vill uppnå i undervisningen.
För den unga generationen är video ett naturligt undervisningsredskap. De ser mycket på video i sin vardag och är vana vid att titta på till exempel tutorials på Youtube.
– Men det är också tydligt att inlärningssätten varierar mellan studenterna – vissa upplever att de har svårt att koncentrera sig på videomaterial, medan andra tycker det är jättebra då du kan se videon om och om igen, säger Lunabba.
– Det digitala är främst ett komplement och vi måste acceptera att det inte är ”one size fits all” i den digitala undervisningen. Människor lär sig på olika sätt och det är viktigt att det finns alternativ.
Vill ge studenterna fler möjligheter
För Soc&koms del har den digitala undervisningen varit en medveten strategisk satsning.
– Vi vill gärna utnyttja nya tekniska lösningar och göra det möjligt för våra studenter att göra vissa saker på distans. Vi har inte haft de här möjligheterna tidigare och utvecklar gärna vår verksamhet i den här riktningen, säger Anna Henning-Lindblom som är prorektor med ansvar för undervisningsfrågor på Soc&kom.
– Samtidigt har vi hela tiden betonat att vi erbjuder närstudier alltid när det behövs. Vi försöker alltså så gott som möjligt kombinera möjligheterna med att studera på distans med möjligheten att mötas och föra personliga diskussioner.
Anna Henning-Lindblom lyfter också upp det faktum att pilotprojekten som hittills gjorts har varit viktiga i den pedagogiska utvecklingen för lärarna.
– Alla som deltagit i projekten har samtidigt fått en inblick i hur det är att skapa den här typen av läromaterial och har fått träna sig i att stå framför kameran. Många har varit involverade och på det viset har det varit lyckat.
I framtiden öppnas möjligheten att lära sig genom vloggar också för studerande utanför Soc&kom. Hösten 2020 presenteras en så kallad titta in-kurs med namnet ”Samhällsvetenskapernas förunderliga värld” som främst riktar sig till gymnasieelever men också andra som är intresserade. Kursen har utvecklats i samråd med svenskspråkiga gymnasier.
– Målet med kursen är att försöka ge svar på frågan om hur det är att studera på Soc&kom och samtidigt fungera som en introduktionskurs för social- och samhällsvetenskaper, säger Lunabba.
En morot för deltagarna är att en avklarad kurs är värd 2 studiepoäng som registreras vid Helsingfors universitet. Studiepoängen fås till godo om kursdeltagaren senare börjar studera vid Soc&kom.
Läs mer om studierna vid Soc&kom och sök om en studieplats i gemensam ansökan 16-30.3.2022.