Kompensering av näringsämnesutsläpp ger fart åt Östersjöskyddet

Sommaren 2018 visade att Östersjön är i akut behov av skydd. Den mycket varma sommaren medförde en exceptionellt stor algblomning i havsområdena, och i nyheterna förfasade man sig över den giftiga alggröten. Den blågröna algblomningen i Finska viken var .

Algblomningen påverkas av många fenomen, men en viktig orsak är den mängd näringsämnen som rinner ut i havet från land. Algerna använder näringsämnena som näring, och näringsämnena hamnar i havet med avloppsvattnet och med gödselmedel som rinner från åkrarna ner i vattendragen. Det är främst näringsämnena kväve och fosfor som orsakar övergödning.

Nu föreslår en expertpanel med fokus på skyddet av Östersjön att övergödningen av Östersjön ska bekämpas genom ett mer omfattande system för kompensation av näringsämnesutsläpp. Detta som ett tillägg till de nuvarande metoderna.

Kompensation av näringsämnesutsläpp innebär att till exempel ett avloppsreningsverk kompenserar för de näringsämnen som eventuellt finns kvar i det rengjorda vattnet – och som riskerar att hamna i vattendragen – genom att finansiera projekt som minskar mängden näringsämnen på annat håll. Ett sådant projekt skulle kunna bestå i att man exempelvis överför resurser till ett annat reningsverk för att det ska kunna skaffa teknik och kemikalier för att minska sina egna utsläpp av näringsämnen. Ett annat sätt är att finansiera gipsbehandling av åkrar.

– Ett avloppsreningsverk kan kompensera den belastning som återstår i det rengjorda vattnet delvis eller helt och hållet genom att minska belastningen på annat håll. Detta är ekonomiskt förnuftigt, eftersom många avloppsreningsverk som släpper ut avloppsvatten i Östersjön redan har en så hög reningsgrad att en ytterligare höjning av reningseffekten inte är kostnadseffektiv, säger , professor i miljöekonomi vid  vid Helsingfors universitet.

Ollikainen är expert på utsläppshandel och ordförande för , som ligger bakom förslaget. Från Helsingfors universitet deltar även professor  från  vid Helsingfors universitet.

Miljöministeriet måste skapa en kompensationsmodell

Många aktörer skulle kunna minska sin belastning, om de bara kunde hitta samarbetspartner för att finansiera den nödvändiga reningstekniken och andra åtgärder som krävs. Frivillig kompensation av näringsämnesutsläpp är ett sätt att sammanföra dessa två grupper av aktörer.

Därför rekommenderar panelen att arbetet ska ledas av miljöministeriet, som skulle utforma principerna för hur kompensationerna ska beräknas, bygga en modell där utbud och efterfrågan av kompensationer möts samt ta fram ett certifikat där belastningsminskningen verifieras av en oberoende instans. Kompensationsprogrammet skulle grunda sig på frivillighet, men det skulle behöva ha välfungerande ramar.

Idén skulle vara densamma som med den kompensering av utsläpp från flyget som många känner till. Där kan resenären frivilligt kompensera för de utsläpp av växthusgaser som flygresan orsakar genom att finansiera projekt som minskar utsläppen på annat håll.

Helsingforsregionens vattenförsörjning redan fosforneutral med hjälp av kompensering

Vattenförsörjningen inom Helsingforsregionens miljötjänster HRM utgör ett exempel på framgångsrik kompensering. HRM är en samkommun som producerar tjänster inom vattenförsörjning och avfallshantering. HRM och Helsingfors stad har genomfört ett lyckat försök där rester av fosfor i rengjort avloppsvatten kompenserades så att Helsingfors stads avloppsvattenbelastning blev fosforneutral.

 kompenserades Helsingfors stads andel av fosforutsläppen från Viksbacka avloppsreningsverk i ett års tid av Helsingfors stad och HRM genom att utsläppen av näringsämnen i avloppsvattnet från Vitebsk i Vitryssland och Sosnovyj Bor i Ryssland minskades med en motsvarande mängd. Staden och HRM gav avloppsreningsverket i Vitebsk resurser till anskaffningen av fosforborttagningskemikalier så att reningsverket kunde uppnå Östersjöns skyddskommission HELCOMs rekommenderade nivå för fosforhalten i avloppsvattnet. 

Nu följer många andra aktörer detta exempel. Östersjöpanelen hoppas att kompenseringen av utsläpp av näringsämnen kommer att utvidgas i Östersjöområdet och konstaterar att den frivilliga kompenseringen skulle vara ett lysande bevis på socialt ansvar hos avloppsreningsverk och andra aktörer.

Flera sätt att skydda Östersjön identifierats i studier

Forskare vid Helsingfors universitet och deras samarbetspartner har  flera metoder för skyddet av Östersjön. Det kan bland annat handla om att sprida gips på åkrar, lämna åkrar oplöjda över vintern och stödja anläggningen av våtmarker.

Ett av de effektivaste sätten att minska fosforbelastningen är  på åkrar. Därför föreslår Östersjöpanelen att gipsbehandling av åkrar ska utföras omgående på de åkrar i Skärgårdshavets avrinningsområde där detta är lämpligt. Modellen med kompensering av näringsämnesutsläpp skulle kunna främja även detta arbete, eftersom aktörer som kompenserar för sin egen näringsbelastning skulle kunna styra medel till gipsbehandling.

– De erfarenheter som man samlat in genom omfattande pilotprojekt under de senaste tio åren, liksom de senaste forskningsrönen, underbygger användningen av gips i större omfattning för att minska på den diffusa belastningen av fosfor, säger professor  vid panelens sekretariat.

Professor Alf Norkko betonar dessutom vikten av att fortsätta med forskning i andra lovande metoder för att minska näringsbelastningen på åkrarna. Alla praktiska åtgärder bygger på vetenskaplig grundforskning, men de senaste åren har den tilldelats allt mindre resurser.

 – Det är av yttersta vikt för skyddet av Östersjön att man utöver konkreta åtgärder anslår tillräckligt med medel för grundforskningen och utbildningen, konstaterar Norkko.

Finansieringen av Östersjöskyddet ska gynna forskning och lokala aktörer 

Finlands regering beslutade i september 2018 om en ram för skyddet av Östersjön, från vilken det varje år fördelas medel till olika miljöskyddsåtgärder. Budgetramen för åren 2019–2021 uppgår till totalt 45 miljoner euro. För år 2019 föreslog regeringen 15 miljoner euro i tilläggsfinansiering för effektivering av skyddet av Östersjön och insjöarna. Medlen ska bland annat kanaliseras till att minska jordbrukets vattendragsbelastning, öka användningen av Finlands miljöcentral SYKEs  och främja hållbar behandling av stadsvatten.

Östersjöpanelen anser att finansieringen ska stödja såväl de lokala aktörerna i deras vattenskyddsarbete som högskolor och forskningsinstitut i arbetet med forskning och undervisning om marina teman och uppföljning av det marina ekosystemets tillstånd.

Östersjöpanelens ställningstaganden: