Lekande laxar har fördel på hemmaplan

Laxar som förökar sig på hemmaplan avlar mångfalt fler yngel än de som chansar på obekanta lekställen.

Laxar som leker i vattendraget där de själv kläcktes har överhanden då de tävlar mot rivaler från andra åar och bäckar. Det visar en ny undersökning som fördjupade sig i laxars parning i norra Finland.

– Ju bättre vi förstår hur laxar förökar sig, desto bättre förutsättningar har vi att klokt förvalta naturliga laxstammar, förklarar docent Kenyon Mobley, forskare vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet och en av studiens huvudforskare.

Studien utfördes av forskare från Helsingfors universitet i samarbete med Naturresursinstitutet LUKE och Åbo universitet och har nyligen publicerats i tidskriften Science Advances.

Genprover förenar föräldrar med avkommor

Laxar är kända för sin lojalitet gentemot sin födelseort – de har förmågan att hitta hem till precis samma ställe i precis samma vattendrag där de kläcktes, dit de flera år senare färdas många hundratals kilometer för att föröka sig. En liten del av laxarna väljer något annat vattendrag för att leka.

– Vi upptäckte att laxar från samma vattendrag får över tre gånger fler yngel än de som leker någon annanstans, fastän de andra också kan lyckas nu och då, säger docent Hanna Granroth-Wilding, studiens andra huvudforskare.

Forskningsteamet samlade under fyra år in tusentals genetiska prover på laxar i Tana älv vid Utsjoki i finska Lappland och analyserade hur många avkommor de lekande laxarna fick.

Dessa genetiska profiler berättade också vilka av de vuxna fiskarna hade kläckts på samma ställe och vilka som hade flyttat från sin egen kläckningsplats. Med den här informationen kunde man räkna hur förökningsframgången skiljde sig mellan infödda och inflyttade fiskar.

Orsaken till hemmaplansfördel okänd

I många sporter har de som spelar på hemmaplan en fördel över motståndarna. Hemmalaget är bekant med alla små skiftningar i spelplanen, som gör det lättare att vinna i hemma- än i bortamatcher.

– Det fungerar bra att jämföra laxarna med sporten, säger professor Craig Primmer vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

– Fördelar på hemmaplan kan bero på att spelarna känner till planen, på deras interaktion med åskådarna, eller en blandning av dessa eller andra orsaker, men oftast vet man inte precis varför. Samma gäller för de lekande laxarna.

– I vår undersökning hittade vi inga tydliga orsaker till de infödda laxarnas fördel. De var lika stora och i lika bra skick som de som hade flyttat, men hur bra en lax känner till sin lekmiljö kanske spelar en roll, förklarar Primmer.

Fördel på hemmaplan kan hjälpa vildlaxen

Slutsatserna från den här studien kan bidra till att säkra och förbättra beståndet av vildlax. En förståelse av skillnaderna mellan de unika populationerna i olika vattendrag kan hjälpa fiskodlare och -förvaltare att göra upp mer ändamålsenliga planer för hur mångfalden i populationerna borde upprätthållas.

– Våra forskningsresultat stöder tidigare undersökningar som har rekommenderat att endast den infödda stammen borde användas i de fall där man överväger komplettering av det vilda laxbeståndet. Dessutom kan den hemmaplansfördel som vår studie visat gynna laxen i naturen genom att öka populationernas motståndskraft mot intrång av rymlingar från fiskodlingar, säger Mobley.

Ursprungliga artikel: "Home ground advantage: Local Atlantic salmon have higher reproductive fitness than dispersers in the wild," Nature Advances 

Forskarna från Helsingfors universitet hör till forskningsenheten Organismal & Evolutionary Biology Research Program. Du kan följa gruppen på Twitter.

Professor Craig Primmer har beviljats den femåriga finansieringen ERC Advanced Grant för projektet “Age at maturity in Atlantic salmon: molecular and ecological dissection of an adaptive trait.” (“Mognadsålder i atlantlaxen: molekylär och ekologisk dissekering av en adaptiv egenskap”

Läs mera:

Sal­mon are shrink­ing and it shows in their genes

Craig Prim­mer – The mys­ter­ies of sal­mon pu­berty