Nedskärningarna i finansieringen under de senaste åren försämrar universitetens verksamhetsmöjligheter och försätter deras förmåga att skapa bildning och välfärd i fara.
– Finlands mål att höja forskningsresurserna till fyra procent av bruttonationalprodukten är utmärkt. Om vi lyckas uppnå den nivån kommer det att förbättra de finländska universitetens konkurrenskraft och förmåga att producera expertis som kan bygga upp vår välfärd, konstaterade Helsingfors universitets rektor Jari Niemelä i sitt tal på universitetets 379:e årsdag.
Inom universitetet undrar man vad som kommer att hända med finansieringen efter valet.
– Vårt budskap till beslutsfattarna är mycket tydligt: vetenskapens resurser måste fås i skick. Sedan 2010 har Helsingfors universitets finansiering minskat med närmare 30 procent i förhållande till den nivå finansieringen i dag skulle vara på utan nedskärningarna (frysningarna av universitetsindexet och avskaffandet av apotekskompensationen).
– Den sjunkande nativiteten är inte ett hållbart argument för att minska högskoleutbildningen eller dess resurser under de kommande åren. Enligt befolkningsprognosen kommer det att finnas färre 21-åringar än nu först 2036, om effekten av invandring beaktas. På grund av huvudstadsregionens dragningskraft kommer det antagligen inte heller efter detta årtal att finnas färre unga i Helsingforsregionen, påpekade Niemelä.
– Nu är målsättningen att mängden unga som avlägger en högskoleexamen ska ökas från den nuvarande andelen fyrtio procent till femtio procent. Den här ekvationen fungerar inte med minskade resurser. Om man inte vill sänka utbildningsnivån eller forskningens kvalitet, måste den offentliga basfinansieringen ökas. Det är det enda sättet vi kan vara internationellt konkurrenskraftiga och öka Finlands välfärd. Jag vill betona att satsningar på utbildning och forskning bör lyftas fram i nästa regerings strategiska prioriteringar, sade Niemelä.
Rektor Niemeläs tal i sin helhet
Årsdagstal av Susanna Pettersson, överintendent på Nationalmuseum i Stockholm