Rek­tor Jari Ni­e­me­läs tal på universitetets årsdagsfest 26.3.2019

Fru president, herr kansler, your excellencies, bästa studenter, anställda och universitetsvänner

Det här är en helig plats. Man kan säga att den här solennitetssalen och dess huvudentréhall, vestibulen, är universitetets värdefullaste lokaler. Universitetsbyggnaden vi befinner oss i ritades av Engel och blev färdig 1832, och då flyttade nästan alla universitetets vetenskapsområden hit.

Den här salen är full av historia och symbolik, bland annat väggmålningen bakom er: Invigningen av Kungliga Akademien i Åbo av Albert Edelfelt. Den nuvarande målningen är dock en senare kopia, eftersom originalmålningen förstördes under bombningen av Helsingfors. Katedern ni ser här, dörrarna och bysten av Alexander I har bevarats ända sedan Kungliga Akademien i Åbo.

I den här salen har man sjungit, spelat och diskuterat olika erors största frågor. Solennitetssalen användes länge för konserter, och många av Sibelius symfonier har haft sina uruppföranden här. I år är det 100 år sedan uruppförandet av Sibelius Promotionsmarsch, på det självständiga Finlands första promotion 1919. Då valdes Svinhufvud och Mannerheim till hedersdoktorer. Vi har även hört andra typer av musik här. Under ockupationen av Gamla studenthuset 1968 chockerade vår hedersdoktor M. A. Numminen publiken när han framförde låten ’Kaukana väijyy ystäviä’ (’långt borta lurar vänner’) med sin syntetisator Sähkökvartetti.

I nästan tvåhundra år har denna sal andats bildning. Man kan till och med säga att solennitetssalen är bildningen själv i all sin mångfald. Bildningsuppgiften har alltid varit och är fortfarande kärnan för universitetens existens. Bildning är kunskap, psykisk mognad och ett öppet sinne. Bildning består delvis av lära, men är samtidigt också en inre utveckling och förmåga att lyssna på andra. En bildad människa är lyhörd också för det hen inte själv förstår. Även empati, en förmåga att främja fred och samförstånd är bildning. Såsom denna J. V. Snellman sade, är bildning att utveckla och utvecklas under hela sitt liv.

Jag vill betona att universitetets bildningskapital är den styrka som hjälper oss bygga upp samhällets framtid och välfärd.

Universiteten kan också ses som fackelbärare för en europeisk värdegrund, individens frihet, demokrati, jämlikhet och yttrandefrihet. Bildningsuppgiften är särskilt viktig i vår tid, eftersom medborgarnas bildningskapital tryggar en stabil samhällsutveckling. Ett bildat Finland arbetar tillsammans för att garantera ett stabilt samhälle med förmåga att förnyas. Detta arbete behövs, eftersom fred inte är en självklarhet i en värld där sociala medier har blivit en megafon för politiska extremgrupper.

Till Helsingfors universitets viktiga bildningsuppgift hör att trygga finskans och svenskans ställning som vetenskapsspråk och högutbildningsspråk. Ett bildat Finland för nationalspråken in i framtiden, samtidigt som våra universitet är mycket internationella och naturligtvis har verksamhet även på engelska.

Ett bildningsuniversitet ska vara autonomt. Endast autonoma universitet kan stärka sin forskning och utbildning till fördel för bildningen och samhället. I lagstiftningen garanteras universiteten självstyre och frihet i forskning och undervisning. Autonomin betonar universitetens oberoende ställning i samhället. Universiteten bestämmer om frågor som faller under deras styre, och inga utomstående parter kan säga vad ett universitet ska forska eller undervisa i.

Individens frihet – hens autonomi – är en förutsättning för demokrati, som i sin tur är en förutsättning för stabilitet och förnyelse. På så vis är bildning, autonomi, demokrati och ett samhälle med förmågan att förnyas tätt sammankopplade. Ett bildat Finland ser till att universiteten även i framtiden är autonoma och därmed fungerar som motorer för samhällelig förnyelse.

Bästa publik

Det bildningskapital universiteten producerar är den styrka som hjälper oss bygga upp samhällets framtid och välfärd. Därför är finansiering av universitetens forskning och undervisning en investering i framtiden. Tyvärr har Finlands ekonomiska satsning på forskning minskat betydligt under de senaste åren – till skillnad från flera andra industriländer.  Detta försämrar universitetens verksamhetsmöjligheter och försätter vår förmåga att vara med och bygga upp framtiden i fara.

När resurserna minskar blir det allt svårare för finländska universitet att bibehålla en hög internationell kvalitet. Jag vill betona att forskning och undervisning måste ha ändamålsenliga resurser. Finlands mål att höja forskningsresurserna till fyra procent av bruttonationalprodukten är utmärkt. Om vi lyckas uppnå den nivån kommer det att förbättra de finländska universitetens konkurrenskraft och förmåga att producera expertis som kan bygga upp vår välfärd. Att satsa på universiteten är att satsa på vetenskapen och på Finlands framtid.

Finlands kapital är vår kompetens, och kompetens kan inte växa utan högklassig forskning och undervisning. När den offentliga finansieringen minskar ökar betydelsen av universitetens egen medelsanskaffning.  Det är positivt att flera aktörer – stiftelser, företag och privatpersoner – är intresserade av att finansiera forskning och undervisning. Staten måste dock garantera en stabil basfinansiering för långsiktig utveckling av universiteten.

Det är mindre än tre veckor till riksdagsvalet. Vårt budskap till beslutsfattarna är mycket tydligt: vetenskapens resurser måste fås i skick. Sedan 2010 har Helsingfors universitets finansiering minskat med närmare 30 procent i förhållande till den nivå finansieringen i dag skulle vara på utan nedskärningarna (frysningarna av universitetsindexet och avskaffandet av apotekskompensationen). Ändå förväntas vi upprätthålla en hög vetenskaplig nivå och producera lika många examina som tidigare. Mängden studenter har inte heller minskat. När man beaktar effekten av invandring kommer de 21 år gamlas åldersgrupp att vara mindre än nu först år 2036, enligt befolkningsprognosen. På grund av huvudstadsregionens dragningskraft kommer det antagligen inte heller efter 2036 att finnas färre unga i Helsingforsregionen.

Nu är målsättningen att mängden unga som avlägger en högskoleexamen ska ökas från den nuvarande andelen fyrtio procent till femtio procent. Den här ekvationen fungerar inte med minskade resurser. Om man inte vill sänka utbildningsnivån eller forskningens kvalitet, måste den offentliga basfinansieringen ökas. Det är det enda sättet vi kan nå utbildningsmålet, vara internationellt konkurrenskraftiga och öka Finlands välfärd. Jag vill betona att satsningar på utbildning och forskning bör lyftas fram i nästa regerings strategiska prioriteringar.

Bästa publik,

med hjälp av forskning och undervisning påverkar vi vid universitetet samhällets utveckling och förnyelse. Jag tar ett par exempel från våra campus.  Forskningsbaserad lärarutbildning är en av grundpelarna i det finländska skolsystemet. Vår medicinska forskning utvecklar metoder för hälso- och sjukvård i vardagen. Våra klimatforskare producerar kunskap för att tygla klimatförändringen. Forskning som sammankopplar naturskydd och klimatförändring uppdagar hur vår natur förändras när klimatet blir varmare. Artificiell intelligens kan lösa många problem, men också leda till nya utmaningar, och därför behöver vi långsiktig forskning och utbildning för medborgarna.

Dessa exempel visar att Helsingfors universitet verkligen följer med sin tid och vill visa vägen in i framtiden. Därför vill vi vara föregångare till exempel i frågor som anknyter till hållbar utveckling och ansvar. Jag anser att det är vår plikt som sakkunnigorganisation att göra vår andel för en ansvarsfull framtid. Våra studenter och vår personal frågar mig ibland vad universitetet gör för att främja hållbar utveckling och ansvar. Mitt svar är att främjandet av hållbar utveckling är en väsentlig del av universitetets verksamhet. I början av fjolåret påbörjade vårt institut för hållbarhetsvetenskap sin verksamhet, och i höstas bildade vi en arbetsgrupp vars uppgift är att främja ansvarsfull verksamhet vid universitetet. Ansvarsarbetet kommer att spridas till hela den finländska universitetsvärlden, eftersom Finlands universitetsrektorers råd UNIFI tar på sig att koordinera universitetens hållbarhetsarbete på förslag av Helsingfors universitet.

Det är ett tecken på universitetets betydelse för vårt samhälles framtid. I själva verket är Finlands framtid i universiteten.  Jag hoppas att ni alla deltar i att utveckla universitetet som en del av gemenskapen, som alumn eller som forskare. Stödet kan vara mentalt eller monetärt – gärna båda. Jag vill ännu påminna om att en satsning på universiteten är en satsning på vetenskapen och på Finlands och mänsklighetens framtid.

Den här solennitetssalen är en symbol för det finländska tänkandets och den finländska vetenskapens identitet. Denna identitet bygger upp Finlands framtid. I dessa tider behöver Finland visdom, bildning och starka universitet. Helsingfors universitet är ett sådant nu och i framtiden.

Från denna heliga plats önskar jag er alla en glad årsdag!