År 2017 blev flera av universitetets stora reformer en konkret del av universitetets vardag. De nya utbildningsprogrammen tog emot sina första studenter, digitaliseringen av undervisningen fortsatte, läsårsavgifterna och stipendierna togs i bruk och reformen av studentantagningen framskred. År 2017 började också Helsingfors universitets nya strategiperiod, som styrs av visionen Globalt inflytande genom samverkan.
Antalet lägre högskoleexamina ökade
År 2017 var antalet studenter i examensinriktad utbildning 31 312 och av dem avlade 6 055 examen. Antalet examina ökade något från det föregående året. Ökningen berodde på att fler studenter avlade kandidatexamen. En magister- eller doktorsavhandling avlades av något färre studenter än det föregående året.
Antalet nya studenter i examensinriktade utbildningar var något under 3 400. Av de nya studenterna var 1 872 från andra länder, vilket var något lägre än det föregående året.
Under 2017 pågick över 3 200 forskningsprojekt vid universitetet. Uppemot 11 500 publikationer författades. Av dem var 63 % vetenskapliga publikationer.
Personalen vid Helsingfors universitet ökade med 3 % under 2017. I slutet av december 2017 hade universitetet 7 783 anställda. Trots denna ökning minskade årsverkena med 1 %. Av personalen var 56 % undervisnings- och forskningspersonal, 2 % undervisningspersonal vid övningsskolorna och 42 % övrig personal. Andelen kvinnor av hela personalen var 57 %.
Konkurrensutsatt forskningsfinansiering allt viktigare
Helsingfors universitet har aktivt ansökt om Finlands Akademis profileringsfinansiering och haft framgång i utlysningarna. I utlysningarna har universitetet fått sammanlagt 34,5 miljoner euro, av dem 15 miljoner under år 2017.
År 2017 hade universitetets forskare framgång i Europeiska forskningsrådets ERC-finansieringsutlysningar. Sammanlagt 12 forskare fick finansiering och därmed har universitetet sammanlagt beviljats ERC-finansiering för över 60 projekt.
Den operativa verksamhetens resultat gick på minus
År 2017 uppgick Helsingfors universitets intäkter till 704 miljoner euro (2016: 692 milj. euro), varav 403 miljoner euro var statens basfinansiering. De totala kostnaderna var 680 miljoner euro (2016: 687 milj. euro). Personalkostnadernas andel var 59 procent och lokalhyrornas andel var 13 procent.
Universitetets egentliga verksamhet hade ett underskott på fyra miljoner euro. Den egentliga verksamheten gick på minus även år 2016. Underskotten beror på den plötsliga minskningen i statens basfinansiering.
Dividender och försäljning av värdepapper samlade in 28 miljoner euro, vilket gav universitetets resultat ett överskott på 24 miljoner euro. De osedvanligt höga placeringsintäkterna består av realisationsvinster och förluster relaterade till ändringar i värdepappersportföljen och ett minskat antal kapitalförvaltare. Medlen återplacerades på marknaden.
Överskottet motsvarar ungefär 4 % av de totala kostnaderna och med det skulle man kunna finansiera universitetets verksamhet i 13 dagar.
Intäkter och kostnader 2017
Universitetets nyckeltal
Mera om universitetets ekonomi
Boksluten på webben (på finska)
Ytterligare information:
Undervisning och studier: Sari Lindblom: prorektor, sari.lindblom@helsinki.fi, tfn 02941 20628
Forskning: Ritva Dammert, utvecklingdirektör, Forskningsservice, ritva.dammert@helsinki.fi, tfn 02941 22292
Ekonomi: kvestor Marjo Berglund, marjo.berglund@helsinki.fi, tfn 0400 812 538