Fem saker som är värda att veta om hållbarhetsomställningen

1. Övergripande förändring

För att bevara jordens bärkraft måste vi genom hållbarhetsomställningen åstadkomma betydande förändringar i bland annat matproduktionen, boendet, energiproduktionen och trafiken – och göra det på ett rättvist sätt.

Förändringen kan inte åstadkommas av enbart politiska beslutsfattarare eller vanliga människor, utan den får tillräckligt stort genomslag endast om vi vidtar åtgärder på många olika nivåer samtidigt: i lagstiftningen, i företagen och i enskilda människors liv. De övergripande målen för hållbarhetsomställningen blir mer påtagliga när man delar upp förändringen i delar.

I den ekonomiska omställningen ingår till exempel att staten använder sina styrmedel för att styra företagsverksamheten mot mer hållbara verksamhetsformer och mer långlivade produkter. Reparationen av en produkt kan bland annat göras förmånligare jämfört med nyförvärv genom att ändra momsbeskattningen.

Hållbarhetsfrågorna har också en klar koppling till stadsplanering. Till exempel kan en förtätning av stadsstrukturen minska beroendet av biltrafik, främja utvecklingen av kollektivtrafik och bidra till att minska användningen av fossila bränslen.

En tätare struktur kan å andra sidan också ge upphov till frågor som inte är i linje med hållbarhetsomställningen. En av de här frågorna handlar om hur man samtidigt kan reservera tillräckligt med utrymme för stadsnaturen, för att på så sätt ge möjlighet till avkoppling och rekreation.

2. Fri från fossila bränslen

Fossila bränslen är en betydande orsak till växthusutsläpp och global uppvärmning. Energiomställningen (länk på finska) har en avgörande roll i hållbarhetsomställningen, eftersom vi fortfarande är mycket beroende av fossila bränslen både inom energiproduktion, boende och trafik. Det här beroendet borde brytas så snart som möjligt.

Omställningen kan främjas till exempel genom att bygga ut vind- och solkraften, samt genom att öka användningen av biobränslen och elbilar.

Statlig reglering, olika stöd samt ändringar i prissättningen behövs för att det ska bli lockande och möjligt att frigöra sig från fossila bränslen samt att tillvarata energi bättre än nu. Detsamma gäller även för företagsverksamhet (länk på finska).

Finlands stödpolitik stöder fortfarande rätt starkt fossila energiformer (länk på finska), och energiomställningen är inte lätt vare sig på samhällelig eller personlig nivå.

– Undersökningar visar att det inte räcker med att uppmuntra och informera och stödja goda initiativ. För att kunna genomföra hållbarhetsomställningen måste man samtidigt förbjuda oönskade handlingar och främja önskade. Det här är mycket svårt ur politisk synpunkt, medger Janne Hukkinen, professor i miljöpolitik.

En annan svår fråga är att hållbarhetsomställningen trots befintliga eller planerade stödåtgärder inte behandlar alla jämlikt. Näringsverksamheten blir lidande för en del, och andra måste helt eller delvis förnya ramarna för sitt boende, sin rörlighet och sin fritid.

Å andra sidan finns det i viss mån rum för val i frågor som gäller energi och energiförbrukning. Vi måste värma vår bostad på ett sätt eller annat, men många av oss kan till exempel själva besluta om huruvida vi reser med flyg.

3. Mer vegetarisk kost

Vårt sätt att producera och äta mat driver på klimatförändringen, och samtidigt påverkar klimatförändringen hur vi kan producera mat. Klimatavtrycket för nötkött är mångdubbelt i förhållande till vegetabiliskt protein, och det är nödvändigt att minska användningen av kött i den västerländska kosten. Odlingsarealen för bondböna och andra proteinrika grönsaker (länk på finska och engelska) måste utökas i stället för att arealen används för att producera foder för köttdjur.

Varje livsmedel som slängs i soporna betyder bortkastat arbete och bortkastad energi. Matkedjans resurser och den egna plånboken tackar oss när vi planerar våra inköp och måltider med omsorg.

Inom livsmedelsproduktionen och livsmedelsindustrin innebär hållbarhetsomställningen till exempel minskad energiförbrukning och fler hållbara energikällor. Verksamheten anpassas så att naturen och den biologiska mångfalden inte skadas.

Svinnet från livsmedelsproduktionen minskar när sidoströmmarna från produktionen utnyttjas effektivare än tidigare. Här kan man i sin tur få hjälp av forskningsbaserade innovationer, som till och med kan skapa nya livsmedel av tidigare bortslängda råvaror (länk på engelska).

Innovationer kan också skapa helt nya slags livsmedel. Ska jag i framtiden ta en tugga svampprotein (länk på finska och engelska) eller en bit bröd med vitamin B12 som förekommer naturligt i tillverkningsprocessen? (länk på finska och engelska)

4. Det gamla normala kommer inte tillbaka

Under pågående energikris finns det kanske många som hyser tankar om att lägga hållbarheten på is så länge som det finns problem i produktionen av el och tillgången på el, och om att återkomma till hållbarhetstänket i ett senare skede.

Enligt Hukkinen finns det dock inget hopp om att situationen ska bli bättre eftersom många slags kroniska och smygande kriser är här för att stanna.

– Vi står nu inför en ny situation och en ny tid där olika miljö- och energikriser och andra kriser följer på varandra. Man kan inte heller främja hållbarhetsomställningen till exempel så, att man i Finland nu i denna situation och av nödtvång startar kolkraftverk, och sedan återgår till hållbarhetsomställningen när situationen normaliseras, konstaterar Hukkinen.

5. Forskning ger information och verktyg för hållbarhetsomställningen

Det finns rikligt med forskningsbaserad kunskap om hållbarhetsomställningen samt om dess bakgrund, genomförande och effekter. Mer information produceras fortlöpande genom högklassig, mångvetenskaplig och verkningsfull grundforskning och tillämpad forskning.

Helsingfors universitet och dess samarbetspartner tar sig an hållbarhetsomställningen bland annat via Institutet för hållbarhetsvetenskap vid Helsingfors universitet (HELSUS) (länk på finska och engelska), fakulteternas och de övriga enheternas forskningsgrupper samt via Hållbarhetspanelen.

Tiedekulman Suunnanmuutos-ohjelmasarjassa 22.11.–1.12.2022 pohditaan, miten talous, eläminen ja energian- ja ruuantuotanto uudistetaan niin, että hyvinvointi silti säilyy – ja paranee. Tervetuloa tapahtumiin tai striimin äärelle!