De kraftigt stigande energipriserna innebär att det blir allt viktigare att spara energi också vid Helsingfors universitet. Prisstegringen syns i universitetets el- och fjärrvärmefakturor. Det finns också en oro för att energin inte ska räcka till i samhället överlag.
Prorektor Tom Böhling säger att Helsingfors universitet självfallet vill ta sitt ansvar i energikrisen och delta i det nationella energispartalkot.
– Vår roll är betydande eftersom vår gemenskap omfattar över 40 000 personer och vi äger tiotals fastigheter, resonerar han.
Böhling berättar att universitetet har lanserat ett eget energispartalko, där man också betonar gemenskapens styrka. Studenterna och personalen uppmuntras till att spara energi, vidta konkreta åtgärder samt dela energispartips med varandra.
– Vårt budskap är att även små dagliga handlingar har stor inverkan om de utförs av tusen personer både hemma och i universitetets lokaler, säger Böhling.
Alla sparmetoder i användning
Att spara energi är inget nytt för universitetet, men i och med energikrisen har man ändå blivit tvungen att fundera på ytterligare, omedelbara sparåtgärder.
– Nu går vi vidare vi på tre fronter: vi ökar de dagliga sparåtgärderna, förbereder oss för eventuella elavbrott och investerar i lösningar som stöder den gröna omställningen. Vi kommer också att påskynda genomförandet av vissa åtgärder som slagits fast tidigare. Bland annat kommer inomhustemperaturerna att sänkas redan i höst, och blackout-tester förbereds, berättar Teppo Salmikivi, direktör för Lokal- och fastighetscentret.
När det gäller vissa energisparåtgärder blir man tvungen att hitta en balans mellan lokalernas
värmeförhållanden och energisparandet. Universitetet har anmält sig som partner i den riksomfattande energisparkampanjen Snäppet svalare, och det kommer att innebära att universitetets lokaler blir svalare än tidigare.
– Den eftersträvade temperaturen i universitetets lokaler är +20 grader under den kommande uppvärmningssäsongen då den tidigare varit +21 grader, säger Salmikivi.
Utöver att temperaturen sänks, kommer den automatiska belysningen att vara på under kortare tider än tidigare och likaså ventilationen, dock utan att äventyra kvaliteten på inomhusluften. Värmeläckage i byggnaderna undersöks med värmekameror och åtgärdas. Led-lamporna ska bli ännu fler och man kommer att ge handledning i energieffektiv användning av AV-utrustning.
Energisparåtgärderna får ökad synlighet på campusen med bland annat kampanjer och tips på hur man kan spara energi.
Mot koldioxidneutralitet med energisparåtgärder
Energibesparande åtgärder har genomförts i universitetsfastigheterna redan i flera års tid. Bakom åtgärderna ligger såväl klimatkrisen som målet Ett koldioxidneutralt universitet 2030, som förbinder universitetet till energisnål verksamhet. Färdplanen Ett koldioxidneutralt universitet 2030 bereds för närvarande.
Syftet är att förbättra universitetsfastigheternas energieffektivitet med tio procent till 2025 och att minst fem procent av den energi som används ska produceras med förnybara metoder, till exempel med egna solpaneler och egen jordvärme på ort och ställe. Energieffektiviteten prioriteras i universitetets alla renoveringsprojekt och när byggnadstekniska system förnyas.
Universitetet har ökat produktionen av förnybar energi, till exempel genom att installera solpaneler på taket i 16 universitetsbyggnader. Campus Vik har ett solkraftverk av betydande storlek i finsk jämförelse.
Läs även:
Helsingfors universitets program för hållbarhet och ansvar 2022–2024