Helsingfors universitets senaste karriäruppföljningsenkät redogör för sysselsättningen och tillfredsställelsen med universitetsexamen bland dem som avlagt högre högskoleexamen, farmaceutexamen eller lärarexamen inom småbarnspedagogik år 2016.
Enkätresultaten är utmärkta: de flesta av respondenterna är nöjda med den utbildning de fått med tanke på arbetskarriären. Andelen nöjda ökade rentav med två procentenheter jämfört med föregående enkät. Förändringen är statistiskt signifikant.
Mest nöjda med sin examen är alumnerna vid Medicinska, Juridiska, Matematisk-naturvetenskapliga och Veterinärmedicinska fakulteten.
Läs resultaten från karriäruppföljningsenkäten i slutet av 2021.
Endast en procent arbetslösa, avbrott i arbetslivet
Också när det gäller sysselsättningen bland alumnerna är nyheterna goda: nästan alla som besvarade enkäten arbetar och bara en procent är arbetslösa.
Som den viktigaste faktorn i fråga om sysselsättningen anser respondenterna från alla fakulteter vara förmågan att beskriva den egna kompetensen. Förmågan är alltså väsentlig – den har också tidigare år ansetts vara den viktigaste med tanke på sysselsättningen.
I den senaste karriäruppföljningsenkäten ändrades formuleringen av frågan om arbetslöshet efter utexaminering. Det är möjligt att den tidigare formuleringen av frågan ledde till att mycket kortvariga perioder av arbetslöshet, till exempel under en månad, inte rapporterades.
Av de tillfrågade i karriäruppföljningsenkäten hade 42 % varit arbetslösa någon gång under de fem åren efter examen. För 29 % av de tillfrågade hade arbetslösheten varat mindre än sex månader. Långtidsarbetslöshet är sällsynt.
– Andelen personer som varit arbetslösa i mindre än sex månader har ökat jämfört med föregående enkät. De goda nyheterna är att andelen personer som har varit arbetslösa i mer än sex månader har minskat, säger Eric Carver, specialist vid enheten Strategiskt stöd för undervisningen.
– Det är också möjligt att ökningen av kortvarig arbetslöshet efter examen är ett faktiskt förekommande fenomen och inte bara kan förklaras av att frågan ändrats. Ökningen av kortvarig arbetslöshet skulle bland annat kunna förklaras av coronaviruspandemin som ledde till att många, även utexaminerade från Helsingfors universitet, var permitterade en tid, främst våren 2020, säger Carver.
Satsningar krävs på färdigheter som är viktiga för alla
Karriäruppföljningsenkäten visar att vissa färdigheter är viktiga för praktiskt taget alla utexaminerade från Helsingfors universitet i deras arbete. Exempel på dessa är förmågan att lära sig och tillägna sig nytt, självstyrning, samarbetsfärdigheter, problemlösningsförmåga och stresstolerans.
I enkäten ställdes för första gången också frågor om de viktigaste kompetensbehoven för framtiden. Nästan alla respondenter fäste stor vikt vid självregleringsförmåga, såsom förmågan att lära sig nya färdigheter, stresstolerans och initiativförmåga.
Även tankeförmågor, såsom problemlösning, beslutsfattande, kritiskt tänkande och kreativitet samt förmåga till kunskapsintegration ansågs vara allt viktigare.
– Det här är färdigheter som är viktiga oavsett bransch, säger Carver.
– Respondenterna bedömer att i praktiken kommer alla nämnda färdigheter att få större betydelse i framtiden. Därför är det värt för oss att satsa på dem.
Resultaten av karriäruppföljningsenkäten används för att utveckla undervisningen vid universitetet, och därför är responsen värdefull.
Också doktorer nöjda med sin examen
Den senaste karriäruppföljningsenkäten utreder också sysselsättningen för dem som utexaminerats till doktor 2018 och deras nöjdhet med examen. Liksom för magistrarna är också doktorernas resultat bra, eftersom hela 98 % av de doktorer som besvarade enkäten arbetar och endast 1 % är arbetslösa.
Över 85 % av de doktorer som besvarade enkäten kan dra nytta av de kunskaper och färdigheter de lärt sig vid universitetet i sitt arbete och är nöjda med sin examen med tanke på arbetskarriären. Fyra av fem av dem som besvarat enkäten arbetar i arbetsuppgifter som väl motsvarar deras utbildningsnivå.
Enligt de doktorer som besvarat enkäten är en högre högskoleexamen och en förmåga att beskriva sin egen kompetens de viktigaste frågorna som påverkar sysselsättningen. Också doktorsexamen, arbetserfarenhet och nätverk anses vara viktiga.
De doktorer som besvarat enkäten betraktar metakognitiva färdigheter, till exempel förmågan att lära sig nytt och självstyrning, som de viktigaste färdigheterna i sitt arbete. Också kognitiva färdigheter på hög nivå, såsom analytiskt och systematiskt tänkande och problemlösningsfärdigheter, är viktiga enligt de tillfrågade. Dessa färdigheter anses vara viktiga också i framtiden.
Svaren i karriäruppföljningsenkäten påverkar universitetets finansiering
Magistrarnas karriäruppföljningsenkät påverkar universitetens finansieringsmodell. Till indikatorerna hör både antalet sysselsatta och utbildningens kvalitet, som utvärderas på basis av enkätsvaren.
Nästa karriäruppföljningsenkät öppnas måndagen den 3 oktober. Denna gång riktar sig enkäten till dem som avlagt magisterexamen 2017 och dem som avlagt doktorsexamen 2019. De kontaktas personligen om enkäten.
Axplock ur resultaten i 2021 års karriäruppföljningsenkät, magistrar
- Sysselsättningen är god bland de som avlagt högre högskoleexamen, farmaceutexamen eller lärarexamen inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. Fem år efter utexaminering var 95 % sysselsatta, 1 % var arbetslösa och 4 % utanför arbetskraften. Som utanför arbetskraften räknas till exempel heltidsstuderande.
- Av dem som besvarade karriäruppföljningsenkäten var ca 85 % nöjda med sin examen med tanke på arbetskarriären, arbetade med uppgifter som motsvarade sin utbildningsnivå och kunde dra nytta av sina kunskaper och färdigheter från universitetet i sitt arbete.
- De som utexaminerats från Helsingfors universitets 11 fakulteter arbetar med mångsidiga expertuppgifter. Fem år efter utexamineringen var 17 % verksamma i kund- och patientarbete. Av respondenterna arbetade 15 % med undervisning och fostran, likaså 15 % med förvaltning, planering och utveckling och 11 % med forskning.
- En tredjedel av dem som besvarade karriäruppföljningsenkäten arbetar för företag och en knapp tredjedel för kommunerna. Även staten, universiteten och tredje sektorn är betydande arbetsgivare. En knapp fjärdedel av respondenterna har varit företagare, frilansare eller yrkesutövare efter utexamineringen.
- Av de tillfrågade i karriäruppföljningsenkäten hade 42 % varit arbetslösa någon gång under de fem åren efter examen. För 29 % av respondenterna hade arbetslösheten varat mindre än sex månader. Långtidsarbetslöshet är sällsynt.
- De utexaminerade är mest kritiska när det kommer till frågan huruvida utbildningen gett tillräckliga färdigheter för arbetslivet. Drygt två tredjedelar (69 %) av respondenterna är åtminstone delvis av samma åsikt med påståendet. Bedömningen är positivare än den som de utexaminerade 2015 lämnat (65 %). Förändringen är statistiskt signifikant.
- Skillnaderna mellan fakulteter är delvis markanta vid bedömningen av förhållandet mellan utbildning och arbete.
- Andelen personer som är nöjda med sin examen varierar från 97 % vid Medicinska fakulteten till 73 % vid Teologiska fakulteten. I svarsspridningen sticker de så kallade professionsområdena ut, dvs. områden där en examen ger direkt behörighet för ett yrke och rätt att utöva det, och de så kallade generalistområdena där en examen ger färdigheter för många slags expertuppgifter. Inom professionsområden bedömer respondenterna förhållandet mellan arbete och utbildning i genomsnitt positivare än inom generalistområden. Det är dock viktigt att notera att uppfattningarna skiljer sig markant även inom fakulteter och utbildningsområden.
Axplock ur resultaten i 2021 års karriäruppföljningsenkät, doktorer
- Sysselsättningen bland dem som avlagt doktorsexamen vid Helsingfors universitet är god. Tre år efter utexamineringen var 98 % sysselsatta, 1 % arbetslösa och 1 % utanför arbetskraften.
- Fyra av fem av dem som besvarat karriäruppföljningsenkäten arbetar i arbetsuppgifter som väl motsvarar deras utbildningsnivå. Över 85 % av respondenterna kan dra nytta av de kunskaper och färdigheter de lärt sig vid universitetet i sitt arbete och är nöjda med sin examen med tanke på arbetslivet.
- Nästan hälften av doktorerna har forskning som huvudsyssla. Doktorerna arbetar med varierande uppgifter beroende på utbildnings- och vetenskapsområde. Av dem arbetar 37 % inom universitetssektorn, 22 % på företag och 13 % hos staten.