Läs mer om ett urval av höjdpunkterna i forskningen vid avdelningen.
Avdelningen för geovetenskaper och geografi består av sektion för geovetenskaper, sektion för geografi och
Vi studerar terrestra och akvatiska miljöer från arktiska till tropiska regioner, och undersöker hur biologisk mångfald, markanvändning och klimat varierar över tid och rum. Vårt arbete omfattar både moderna och tidigare miljöer och baserar sig på fysikaliska, kemiska och biologiska data från fossilt material till observationer i realtid. Vi undersöker jordens klimathistoria och hur arter (inklusive människor) har spridit sig, utvecklats och interagerat med miljön, nu och i det förflutna, för att förstå och minska belastningen på ekosystem och naturresurser över och under jordens yta.
Livet är beroende av grundämnen som kol, kväve, fosfor och syre. Eftersom tillgången på dessa grundämnen vid jordytan varierar över tid och rum, varierar också livets utbredning. Samtidigt har människan kraftigt förändrat grundämnenas kretslopp, ofta med skadliga konsekvenser för miljön. Forskningsgruppen Environmental Geochemistry studerar kretsloppen av viktiga grundämnen i jordens ytsystem och biosfären, särskilt i akvatiska miljöer såsom sjöar och kusthav. Vi är specialiserade på nutida sediment, vilka spelar en viktig roll för omsättningen och lagringen av bioaktiva grundämnen.
ECHOLAB utvecklar fjärranalysmetoder för att observera förändringar i markanvändningen och marktäcket och modellerar hur de påverkar klimatet, ekosystemtjänsterna och försörjningsformerna. Vi arbetar med optiska, hyperspektrala och fjärranalysdata från laserskanning och radarmätning som förvärvats med hjälp av satelliter samt drönare och andra luftburna plattformar och använder miljöanalysinstrument för att samla in referensdata för att upptäcka förändringar.
Vi kombinerar utvecklingsgeografi och hållbarhetsaspekter med fjärranalys för att forska i orsakerna till förändringar i markanvändningen och konsekvenserna av det. Därutöver utvecklar vi sätt att bromsa klimatförändringen genom klimatsmart regenerativt jordbruk och skogsjordbruk i Afrika. ECHOLAB har sina rötter i Taita Taveta i Kenya med omfattande geospatiala data och fältdata, men fokus sträcker sig över hela världen, och särskilt till Lesotho, Namibia och höga breddgrader i Finland i samarbete med Meteorologiska institutet.
TreeD Lab tillämpar geospatial teknik för att undersöka hur terrestra ekosystem reagerar på miljöförändringar på olika skalor, från tropiska skogar till boreala och urbana miljöer. Gruppen kombinerar fjärranalys, terrester laserskanning, fältobservationer och modellering för att studera ekosystemens struktur, mikroklimat, förändrad markanvändning och klimatpåverkan. Genom detta arbete syftar gruppen till att förbättra förståelsen av ekosystemens dynamik samt stödja miljöförvaltning, naturvård och strategier för klimatanpassning.
BioGeoClimate Modelling Lab studerar inbördes växelverkan mellan klimatet, markytan och ekosystemen över tid och rum. Med hjälp av fältobservationer, geoinformatik och modellering undersöker vi mönster och processer i naturen, särskilt i arktiska och boreala regioner. Vår forskning fokuserar på nyckelkomponenter i områden på höga latituder och deras relationer, inklusive mikroklimat, vegetation, marktyper, landformer, biologisk mångfald och utbyte av växthusgaser. Genom att kombinera fältmätningar, experiment och simuleringar strävar vi efter att förstå hur ekosystemen fungerar och hur landskap på höga latituder reagerar på globala förändringar, vilket stöder vetenskaplig förståelse och hållbara beslut.
Vi studerar samhällsekologi, biogeografi och makroekologi med ett särskilt intresse för de storskaliga biodiversitetsmönstren och drivkrafterna bakom akvatiska organismer. Vi använder en kombination av fältundersökningar och experiment, metaanalyser och avancerade statistiska metoder för att testa allmänna ekologiska teorier som anknyter till orsakerna till och konsekvenserna av förändringar i den biologiska mångfalden. Vi strävar efter att bättre förstå samspelet mellan akvatiska och terrestra ekosystem samt att vägleda bevarandet av biologisk mångfald och den biologiska övervakningen av sötvatten.
P&P-gruppen sammanför forskare och studenter som ägnar sig åt att undersöka tidigare klimatförändringar och den ekologiska dynamiken. Vår forskning använder sig av ett brett spektrum av metoder, bland annat sedimentkärnor i insjöar, isotopiska studier av droppsten i grottor och modellsimuleringar av paleoklimat. Vi tillämpar innovativa angreppssätt och metoder över ett brett spektrum av geografiska och miljörelaterade sammanhang. Våra forskningsområden är därför mångskiftande, med särskild tonvikt på klimatkänsliga regioner som förändras snabbt såsom Arktis, Nordafrika, Medelhavsområdet och det östra Monsunasien.
Att förstå världen som vi ser den omkring oss i dag kräver förståelse av hur geosfären, klimatet och biosfären har samverkat och utvecklats tillsammans under jordens historia. Utifrån fossiler studerar vi utvecklingen, paleoekologin och miljöerna hos stora landlevande ryggradsdjur, särskilt däggdjur, under miljoner år. Vi undersöker hur långsiktiga klimatförändringar har påverkat kroppsstorlek, kost och tänder i ryggradsdjurssamhällen och hur vi kan rekonstruera tidigare miljöförhållanden utifrån sådana egenskaper. Vi bedriver ett brett internationellt samarbete med fokus på fossiler av ryggradsdjur från alla kontinenter.
I gruppen Hominin Ecology utforskar vi interaktioner mellan människan och miljön på stora temporala och spatiala skalor för att bättre förstå hur människan har antagit sin dominerande roll i den globala förändringen. Vårt intresse sträcker sig från människor från tidig pleistocen till moderna etnografiskt dokumenterade jägar-samlare. I ett nära samarbete med ett antal forskningsgrupper inom och utanför avdelningen studerar vi hur biotiska och abiotiska miljöer har påverkat människans evolution och socioekologiska system och hur människan i sin tur har påverkat andra arter.
Forskningsgruppen arbetar i skärningspunkten mellan evolutionsbiologi, makroekologi och datavetenskap. Vi utvecklar beräkningsmetoder för att forska i långsiktiga förändringsprocesser, inklusive makroevolutionär dynamik, ekologiska omvandlingar och samhälleliga förändringar. En väsentlig del av vårt arbete fokuserar på att formalisera AI för vetenskap, behandla tillförlitlighet, snedvridningar och ansvar när AI används i sammanhang som kan ha betydande konsekvenser.
Gruppen Long Terrestrial Archives forskningsintressen sträcker sig över ett brett spektrum av geologiska och paleontologiska frågor som till stor del anknyter till klimatet och miljöförändringarna under den kenozoiska eran (kenozoikum). Vi arbetar med ett antal terrestra arkiv, inklusive avlagringar från den neogena epoken i kinesiska lössplatån och nordvästra Iran samt sekvenser från eocen och oligocen i inre Mongoliet.
Forskningsgruppen Evodevo använder fossila och nutida däggdjurständer av allt från elefanter till möss för att studera organens evolution och utveckling. Gruppens forskning är fenotypbaserad och kombinerar 3D-analys, beräkningsmodellering, våtlabbmetoder och bioinformatik.
Forskargruppen Conservation and Sustainability bedriver mångvetenskaplig forskning inom naturvårdsvetenskap. Vi är brett intresserade av frågor som gäller utvärdering av effektiviteten av bevarandeåtgärder och hur bevarandebeslut kan utformas för att resultera i mer hållbara resultat för både människor och natur. Med en forskningsfilosofi som bygger på att integrera olika discipliner med varandra och använda tvärvetenskapliga metoder strävar vi efter att producera ny kunskap som är användbar som underlag för beslutsfattare.
Helsinki Lab of Interdisciplinary Conservation Science bedriver forskning med fokus på att stävja förlusten av biologisk mångfald genom innovativa, interdisciplinära angreppssätt. Gruppen kombinerar naturvårdsvetenskap, geografi, ekonomi, samhällsvetenskap och datavetenskap för att studera interaktionen mellan människan och naturen och hur den påverkar förlusten av biologisk mångfald. Forskningen fokuserar på hållbar planering av markanvändningen, handel med vilda djur och växter, användning av digitala data och AI-metoder samt hållbarhetspolicyer. HELICS utvecklar evidensbaserade lösningar som stöder både bevarandet av den biologiska mångfalden och människans välbefinnande över hela världen.
Forskningen inom temat ”Den dynamiska jorden” omfattar jordens utveckling från urtid (miljarder år sedan) till framtid, vilket inkluderar forskning om magmatiska och metamorfa processer, plattektonik, geokemi, strukturgeologi och geofysik. Vår forskning omfattar fältarbete, avancerade geokemiska och geofysiska analyser och numerisk modellering. Detta ger en grund för att förstå mineral, bergarter och sediment på jorden samt klimatet och de komplexa geologiska processer som påverkar dem.
Forskningsgruppen fokuserar på de fysikaliska och kemiska processer som formar jordens inre, från den djupa manteln till den övre jordskorpan. Vi kombinerar fält- och mikroskopobservationer med kemiska och isotopanalyser för att undersöka de magmatiska, metamorfa och strukturella processerna, inklusive hur magmor bildas, utvecklas och interagerar med jordskorpan, samt hur värme, tryck, deformation och vätskor påverkar jordskorpan. Detta processbaserade perspektiv avslöjar hur vulkanism, tektoniska krafter och grundämnenas kretslopp driver jordens långsiktiga geologiska utveckling och bildandet av naturresurser.
Forskningsgruppen undersöker utvecklingen av jordens processer, inklusive plattektonik, geodynamik och superkontinentcykler. Vår forskning omfattar jordens utveckling ur ett geologiskt tidsperspektiv, uppkomsten av plattektonik, uppkomsten av liv och innovativ identifiering av kritiska naturresurser med hjälp av globala kontinentrekonstruktioner och petrofysik. Forskningen i vår grupp behandlar också tvärvetenskapliga tillämpade teman såsom utveckling av magnetiska metoder för att bestämma geologiska tidsramar, användningen av magnetiska mineraler som miljöindikatorer på olika tidsskalor, antropogena aktiviteters inverkan på miljön och magnetiska partiklars roll i frågan om människans hälsa (geohälsa).
Vi analyserar mätdata från seismiska vågor genom att tillämpa principer för elastisk vågutbredning för att modellera och studera seismiska källor, jordens struktur och egenskaper hos föränderliga underjordiska system och miljösystem. För detta använder vi data från små seismiska nätverk och tätt placerade seismiska mätstationer med en skala från tiotals meter till hela kontinenter. Dessutom använder vi tekniker som liknar medicinsk avbildning för att undersöka anatomin hos tektoniska enheter såsom förkastningar, avlagringar av råmaterial och konstgjorda reservoarer.
Forskningsgruppen undersöker hur jordens fasta yttre berglager deformeras och interagerar med ytliga erosionsprocesser, klimat, metamorfism och magmatism. Vårt primära forskningsverktyg är numerisk modellering som vi använder för att tolka fältobservationer, laboratoriemätningar och underjordsdata. Vi strävar efter att förstå hur olika processer interagerar och formar jorden under miljoner till miljarder år, från uppkomsten av berg till långsam erosion av inre delar av kontinenterna, samt hurdana samhälleliga konsekvenser dessa processer har för naturresurser och geologiska faror.
Gruppen Long Terrestrial Archives forskningsintressen sträcker sig över ett brett spektrum av geologiska och paleontologiska frågor som till stor del anknyter till klimatet och miljöförändringarna under den kenozoiska eran (kenozoikum). Vi arbetar med ett antal terrestra arkiv, inklusive avlagringar från den neogena epoken i kinesiska lössplatån och nordvästra Iran samt sekvenser från eocen och oligocen i inre Mongoliet.
Att förstå världen som vi ser den omkring oss i dag kräver förståelse av hur geosfären, klimatet och biosfären har samverkat och utvecklats tillsammans under jordens historia. Utifrån fossiler studerar vi utvecklingen, paleoekologin och miljöerna hos stora landlevande ryggradsdjur, särskilt däggdjur, under miljoner år. Vi undersöker hur långsiktiga klimatförändringar har påverkat kroppsstorlek, kost och tänder i ryggradsdjurssamhällen och hur vi kan rekonstruera tidigare miljöförhållanden utifrån sådana egenskaper. Vi bedriver ett brett internationellt samarbete med fokus på fossiler av ryggradsdjur från alla kontinenter.
BioGeoClimate Modelling Lab studerar inbördes växelverkan mellan klimatet, markytan och ekosystemen över tid och rum. Med hjälp av fältobservationer, geoinformatik och modellering undersöker vi mönster och processer i naturen, särskilt i arktiska och boreala regioner. Vår forskning fokuserar på nyckelkomponenter i områden på höga latituder och deras relationer, inklusive mikroklimat, vegetation, marktyper, landformer, biologisk mångfald och utbyte av växthusgaser. Genom att kombinera fältmätningar, experiment och simuleringar strävar vi efter att förstå hur ekosystemen fungerar och hur landskap på höga latituder reagerar på globala förändringar, vilket stöder vetenskaplig förståelse och hållbara beslut.
HelLabs är en laboratoriehelhet inom geofysik, miljöforskning och mineralogi. HelLabs erbjuder analystjänster samt omfattande möjligheter till fysikaliska och kemiska analyser.
FluxBEATS är ett doktorandnätverk som studerar globala elementflöden vid plattektoniska spridningszoner som driver biogeokemiska cykler och bildandet av mineralfyndigheter. Projektet är utformat för att erbjuda doktorander en högklassig professionell och personlig utbildning inom miljö- och analytisk geovetenskap. FluxBEATS-nätverket (2024–2028) finansieras av Horizon Europe Marie Sklodowska-Curie Actions.
Vi forskar i samspelet mellan människor och platser och i människans påverkan på ekosystemen. Inom detta temaområde bedrivs forskning om urbana, regionala och geopolitiska förändringar samt om ojämlikhet och segregation. Vi forskar också i mobilitet och tillgänglighet, förändringar i markanvändningen och bevarande av biologisk mångfald samt i olika sätt att producera och ta till sig geografisk kunskap. Vår expertis omfattar ett brett spektrum av forskningsmetoder, från rumsliga och tidsmässiga analyser och användning av AI till kvalitativa och deltagande metoder och olika kombinationer av dessa.
Digital Geography Lab studerar samhället genom interaktion mellan människor och deras miljöer, med tillgänglighet och mobilitet som centrala forskningsteman. Vi är experter inom rumslig datavetenskap, mobil big data-analys, maskininlärning och involverande tillvägagångssätt. Vi utvecklar innovativa metoder samtidigt som vi prioriterar etik och integritetsskydd. Som en öppen och samverkande forskningsgemenskap främjar vi aktivt öppen vetenskap, undervisning och samhällssamverkan.
Helsinki Lab of Interdisciplinary Conservation Science bedriver forskning med fokus på att stävja förlusten av biologisk mångfald genom innovativa, interdisciplinära angreppssätt. Gruppen kombinerar naturvårdsvetenskap, geografi, ekonomi, samhällsvetenskap och datavetenskap för att studera interaktionen mellan människan och naturen och hur den påverkar förlusten av biologisk mångfald. Forskningen fokuserar på hållbar planering av markanvändningen, handel med vilda djur och växter, användning av digitala data och AI-metoder samt hållbarhetspolicyer. HELICS utvecklar evidensbaserade lösningar som stöder både bevarandet av den biologiska mångfalden och människans välbefinnande över hela världen.
Forskargruppen Conservation and Sustainability bedriver mångvetenskaplig forskning inom naturvårdsvetenskap. Vi är brett intresserade av frågor som gäller utvärdering av effektiviteten av bevarandeåtgärder och hur bevarandebeslut kan utformas för att resultera i mer hållbara resultat för både människor och natur. Med en forskningsfilosofi som bygger på att integrera olika discipliner med varandra och använda tvärvetenskapliga metoder strävar vi efter att producera ny kunskap som är användbar som underlag för beslutsfattare.
Forskargruppen undersöker de (geo)politiska och administrativa praktiker genom vilka det samhälleliga rummet produceras. Utgångspunkten är att produktionen av rum aldrig är politiskt neutral eller enbart en teknisk process. Gruppens forskning fokuserar på den politiska ekonomin i människoskapade politiska gemenskaper, kunskapsuppfattningar och kunskapsproduktion, framväxten av urbana strukturer, statens rumsliga konstruktion och förändring samt geopolitik. Målet är att bedriva högkvalitativ forskning med såväl akademisk som tillämpad relevans. Forskningens tyngdpunkter är: 1) förändringar i den globala geopolitiska ekonomin, 2) statens rumsliga omvandling, regional utveckling och statens ”urbanisering”, 3) planering av regioner och städer som ett styrningsverktyg samt 4) relationerna mellan principer och praktiker för hållbarhet och samhällelig ojämlikhet.
Forskningsgruppen undersöker hur förutsättningarna för geografiundervisning och lärande förändras i en tid då utbildning alltmer planeras med teknisk och ekonomisk konkurrenskraft som utgångspunkt. Forskningen bygger på posthumanistisk feministisk teori och bedrivs bland annat som deltagande forskning tillsammans med unga. Gruppen undersöker vad lärande innebär om vi utgår från de relationer där kunskap skapas, snarare än från representationer av lärande såsom betyg och internationella jämförelser. Forskningen har tre fokusområden: 1) ungas geografier, 2) lärande som en geografisk process och 3) geografiundervisning. Målet är att verkligen lyssna på unga i frågor som berör dem och deras utbildning. Forskningen leds av frågor om lärandets rumslighet och de förhållanden där lärandet sker: Vad innebär det att lärande är en rumslig process? Vem lär sig, och var sker lärandet? Vilka följder får dagens utbildningspolitiska val?
Vi forskar om stadsförändring, segregation och ojämlikhet samt deras samband med boende och invånarnas vardag. Vår forskning omfattar allt från boende- och skolsegregation till det sociala livet i förorter, invandring, gäng och städernas framtid. Vi förenar perspektiv från stadsgeografi och samhällsvetenskap och använder både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi samarbetar nära med forskare i Finland och internationellt samt med städer.
Vi studerar effekterna av naturliga och mänskligt framkallade faror och utvecklar metoder för att minska relaterade risker. Vi använder innovativa metoder för att göra observationer och följa olika fenomen. Våra forskningsobjekt omfattar bland annat hot mot grundvattnet, tillgången på viktiga råvaror och energikällor, seismiska händelser samt effekterna av den gröna omställningen på regional utveckling. Vi undersöker den politiska styrningen på nationell och lokal nivå och tillhandahåller forskningsbaserad information som stöd för beslutsfattandet. Vår forskning strävar efter att bygga upp tryggare, mer motståndskraftiga lokalsamhällen och arbeta för en grön och hållbar framtid.
Forskningsgruppen Hållbara geologiska resurser fokuserar på grundvatten, växelverkan mellan vatten, berg och mikrob och gaser i berggrunden. Vår forskning stöder framsteg inom säker hantering av kärnavfall, produktion och lagring av geologiskt väte, geoenergi och utvinningsindustrier för hållbar användning av geologiska resurser.
Seismiska vågor genereras inte bara av naturliga processer, utan också av människans aktivitet. Forskningsgruppen utvecklar avancerade seismoakustiska metoder för att observera Finland och landets närområden. Utöver traditionella seismologiska metoder innefattar detta Distributed Acoustic Sensing (DAS), som förvandlar fiberoptiska kablar till seismiska sensorer. Vi stöder också fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) genom att driva FINES seismiska mätstation i Sysmä, och bidrar därigenom till globala insatser för att upptäcka och övervaka underjordiska kärnexplosioner.
Jordbävningar förekommer också i Finland, även om landet ligger på den fennoskandiska skölden. Seismologiska institutet studerar jordbävningsmekanismer samt förekomsten och påverkan av jordbävningar både lokalt och globalt.
Vi tillhandahåller expertbedömningar av stora jordbävningar över hela världen till Finlands varningssystem för naturkatastrofer (LUOVA). Vi upprätthåller en fennoskandisk jordbävningsdatabas och undersöker historiska jordbävningar. Vår forskning omfattar också förbättring av metoderna för att bedöma seismiska faror och risker, vilket stöder säkerhetsbedömningen av kritisk infrastruktur och andra viktiga projekt.
Seismiska vågor bär på information om sin källa och materialet de rört sig igenom, och vår forskningsgrupp använder registreringar av dessa vågor för att studera jordskorpan på olika skalor. Vi utnyttjar seismiska metoder för att undersöka litosfärens strukturer och tektoniska utveckling, uppskatta mineralpotentialen inom malmletning, studera grundvattenmagasin och kartlägga svaghetszoner i berggrunden.
Digital Geography Lab studerar samhället genom interaktion mellan människor och deras miljöer, med tillgänglighet och mobilitet som centrala forskningsteman. Vi är experter inom rumslig datavetenskap, mobil big data-analys, maskininlärning och involverande tillvägagångssätt. Vi utvecklar innovativa metoder samtidigt som vi prioriterar etik och integritetsskydd. Som en öppen och samverkande forskningsgemenskap främjar vi aktivt öppen vetenskap, undervisning och samhällssamverkan.
Avdelningen för geovetenskaper och geografi har moderna forskningslaboratorier, materialdatabaser och ett riksomfattande nätverk av seismiska mätstationer. Laboratorierna betjänar forskningsgrupper och tillhandahåller analystjänster för olika ändamål. Vissa av laboratorierna producerar också datamaterial och tidsserier som används för forsknings- och undervisningsändamål vid avdelningen.
Vi leder och koordinerar verksamheten vid Helsingfors universitets mångvetenskapliga forskningstation Taita (Taita Research Station), som ligger vid Taitabergen i Kenya.
Avdelningen deltar också aktivt tillsammans med de finländska universiteten och forskningsinstituten i europeiska forskningsinfrastrukturen EPOS (European Plate Observing System). Den finska delen av EPOS (FIN-EPOS) upprätthåller geofysiska observatorier och laboratorier i Finland.