Forskningsetik

Den vetenskapliga forskningens tillförlitlighet och forskningsresultatens trovärdighet förutsätter att god forskningssed följs. Ansvaret för att god vetenskaplig praxis iakttas ligger på hela forskarsamhället och varje enskild forskare. Helsingfors universitet har förbundit sig att följa Forskningsetiska delegationens anvisningar om god vetenskaplig praxis och handläggningen av avvikelser från principerna.

Helsingfors universitet följer Forskningsetiska delegationens anvisningar om god vetenskaplig praxis och handläggningen av misstankar om avvikelser samt delegationens anvisningar om etisk förhandsprövning inom humanvetenskaperna. Ansvaret för att god forskningssed följs ligger på hela forskarsamhället och varje enskild forskare.

Utgångspunkterna för god vetenskaplig praxis är följande:

  • De verksamhetssätt som forskarsamhället har accepterat iakttas, dvs. hederlighet, allmän omsorgsfullhet och noggrannhet i forskningen och i dokumenteringen och presentationen av resultaten samt i bedömningen av undersökningar och undersökningsresultat.
  • Hänsyn tas till andra forskares arbete och resultat och det hänvisas till dem på ett korrekt sätt.
  • Forskningen planeras, genomförs och rapporteras på det sätt som kraven på vetenskapliga fakta förutsätter.
  • Forskningstillstånd anskaffas och den etiska förhandsprövningen utförs (områdesspecifika och beroende av forskningsupplägget).
  • Forskningsgruppens medlemmars ställning, rättigheter, ansvar och skyldigheter samt upphovsrätten till resultaten och frågor om förvaring av materialet definieras och dokumenteras.
  • Finansieringskällor och bindningar meddelas dem som deltar i forskningen och rapporteras när forskningsresultaten publiceras.
  • Etiskt hållbara dataanskaffnings-, undersöknings- och bedömningsmetoder och öppenhet och ansvar i publiceringsverksamheten tillämpas.
  • God personal- och ekonomiförvaltning tillämpas och hänsyn tas till jävs- och datasäkerhetsbestämmelserna.

Den etiska förhandsprövningen av forskningen har två mål: att skydda deltagarna i undersökningar och säkerställa forskarnas rättskydd. Många forskningsfinansiärer och utgivare förutsätter etisk prövning av forskningen.

Etisk prövning av icke-medicinsk forskning görs av universitetets egna forskningsetiska organ. Vid Helsingfors universitet finns det två: Etikprövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper och den etiska kommittén för forskningsverksamheten på Campus Vik. Utöver förhandsbedömningen ger de råd i forskningsetiska frågor och hjälper att lösa forskningsetiska problemsituationer.

Den medicinska forskningens etik prövas av sjukvårdsdistriktens etiska kommittéer. Den etiska nämndens eller kommitténs förordande utlåtande är en förutsättning för att forskningen ska kunna inledas. Utlåtandet begärs av den etiska nämnden eller kommittén på vars område den ansvariga personen för forskningen är verksam och inom vilket forskningen i huvudsak kommer att bedrivas. På Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) specialupptagningsområde finns fyra regionala etiska kommittéer.

Med avvikelser från god vetenskaplig praxis avses likgiltighet och vårdslöshet i genomförandet av forskningen och dokumenteringen av forskningsresultaten samt fusk i den vetenskapliga verksamheten. Fusk i forskningen innebär fabricering, förvrängning, plagiering och stöld av forskningsresultat.

Helsingfors universitets kansler leder utredningar av misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis. Vid sådana misstankar ska en skriftlig anmälan göras till kansler. I anmälan ska det preciseras hurudan avvikelse från god vetenskaplig praxis det är fråga om och misstankarna ska motiveras. Anmälan kan inte göras anonymt. Kanslern kan också ta till behandling misstankar som kommit till hans eller hennes kännedom på annan väg. I behandlingen av anmälan ska handläggningsprocessen för misstankar om avvikelse från god vetenskaplig praxis följas. Processen finns närmare beskriven i Forskningsetiska delegationens anvisning.

På riksnivå finns ett flertal delegationer och nämnder eller kommittéer, som har till uppgift att samordna och främja forskningsetiken, förenhetliga praxis och följa forskningens utveckling. Expertorganen som befattar sig med forskningsetik hör i huvudsak till undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden.

Systemet med forskningsetiska stödpersoner grundades 2017 på initiativ av Forskningsetiska delegationen. Systemet med stödpersoner har som mål att främja god vetenskaplig praxis, identifiera fusk i forskningen och förbättra förebyggandet av fusk samt sänka tröskeln för anmälningar i samband med misstankar om avvikelser från god forskningspraxis (GVP-anmälningar).

Stödpersonerna vid universitetet erbjuder samtalshjälp samt lättillgänglig och konfidentiell rådgivning i fråga om hur man kan gå till väga för att utreda forskningsetiska problem och eventuella misstankar om avvikelser från god vetenskaplig praxis (GVP). Alla kan kontakta stödpersonerna vid HU, även om de företräder olika campus och vetenskapsområden.

Stödpersonerna har inga befogenheter i eventuella GVP-utredningar som initieras och de får inte heller delta i dem.

Koordinering av forskningsetiska frågor: experten på forskningsadministration Riikka Palonkorpi (riikka.palonkorpi@helsinki.fi)