Etiksprövningsnämnden ordnar etisk förhandsprövning av icke-medicinsk forskning inom humanvetenskaperna vid Helsingfors universitet. Etisk förhandsprövning tillämpas på undersökningar som genomförs med människor som forskningsobjekt eller med humanvetenskapliga metoder.
Genom sina utlåtanden och sin verksamhet styr nämnden utvecklingen av forskningsetiken inom humanvetenskaperna. Dessutom ger nämnden råd i forskningsetiska frågor och bistår vid forskningsetiska problem.
Etikprövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper iakttar Forskningsetiska delegationens anvisning om etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning.
Om du har frågor kan du kontakta nämndens sekreterare. Ta kontakt via e-post!
Etiska prövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper ger utlåtande om den planerade forskningens etiska godtagbarhet.
Utlåtandet är inte ett forskningstillstånd och innebär inte att forskarens ansvar för att forskningen är etisk överförs på nämnden. Det egentliga forskningstillståndet beviljas i regel av målorganisationen, dvs. den enhet där forskningsmaterialet samlas in och forskningen genomförs i praktiken.
Samtycke till deltagande i forskning ges av de enskilda forskningspersonerna.
Vid prövningen utgår etikprövningsnämnden från Forskningsetiska delegationens etiska principer inom humanvetenskaperna:
Vid etikprövningen granskas hur forskningen ska förverkligas. Man granskar
Vid prövningen vägs de olägenheter och skador som deltagandet i undersökningen eventuellt orsakar forskningspersonerna i förhållande till det kunskapsvärde som eftersträvas med forskningen.
Vid bedömningen av eventuella olägenheter och risker gäller de etiska frågorna främst mötet mellan forskaren och forskningspersonen, vilket också kan innefatta oförutsedda faktorer.
Oberoende av vetenskapsområde ska utlåtande om forskningens etik begäras av Etikprövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet, om den undersökning som planeras uppfyller något eller några av Forskningsetiska delegationens villkor.
De forskningskonstellationer som ska förhandsprövas etiskt beskrivs i följande del av denna sida ("Dessa slag av forskningskonstellationer ska förhandsprövas").
Dessutom kan en forskare begära utlåtande av en etisk nämnd om
Enligt lagen om medicinsk forskning (488/1999) ska sjukvårdsdistriktens etiska kommittéer ordna etisk förhandsprövning av medicinsk forskning. I Helsingfors har de etiska kommittéerna inom specialupptagningsområdet för HNS ansvaret för prövningen.
Etiksprövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper kan dock bedöma sådan forskning inom humanvetenskaperna som genomförs vid en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården och inte omfattas av medicinsk forskning enligt forskningslagen, eller inte ska behandlas av den forskningsetiska kommittén vid Medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Nämnden gör i regel inte etisk förhandsprövning av pro gradu-avhandlingar. Enligt Forskningsetiska delegationens förslag till etisk förhandsprövning (2009) är etikprövningen avsedd för forskningsarbete som utförs efter grundexamen. De som handleder lärdomsprov som ingår i grundexamen ansvarar för att etiska principer iakttas.
Om ett lärdomsprov som ingår i grundexamen enligt planerna ska genomföras på ett sätt som faller inom kategorin för förhandsprövning, ska studeranden söka förhandsprövning av en etisk nämnd tillsammans med sin handledare.
Ansökan ska innehålla handledarens utlåtande om undersökningen. Detta undantag har införts främst med tanke på situationer där en pro graduavhandling utgör en del av forskningshandledares egen vetenskapliga forskning.
Delresultat av forskning kan också publiceras i form av en pro gradu-avhandling och detta utgör inget hinder för att söka förhandsprövning, men sökanden ska då i första hand vara forskningshandledaren.
Om ansökan endast motiveras med avsikten att publicera en pro gradu-avhandling och med publicerarens krav på etisk godtagbarhet, ska handledaren på förhand bedöma vilket vitsord avhandlingen kan förväntas få och hur sannolikt det är att den kan publiceras.
I fråga om forskning som avviker från principen om informerat samtycke bedömer den etiska nämnden om forskningen är etiskt godtagbar. Forskningen kan anses vara etiskt godtagbar om följande villkor uppfylls:
Ingrepp i den fysiska integriteten i forskningssyfte kan vara till exempel mätning av fysisk kondition, fysiologisk provtagning, intagning av ett näringspreparat eller begränsning av den fysiska friheten till exempel med hjälp av teknologi så att den medverkande inte har möjlighet att inom skälig tid självständigt avbryta sitt deltagande.
När man i forskningen ingriper i den fysiska integriteten måste man kontrollera om det är fråga om forskning som ska bedömas enligt lagen om medicinsk forskning eller forskning som hör till etikprövningsnämnden för humanvetenskaper. Lagstadgade medicinska undersökningar ska styras till sjukvårdsdistriktens etiska kommittéer.
Nämnden bedömer de förväntade olägenheterna (risker, skador och deras sannolikhet) i förhållande till det kunskapsvärde som eftersträvas.
Undersökningarna bör genomföras så att de olägenheter och risker som undersökningen eventuellt orsakar forskningsdeltagarna minimeras. Prövningen av fysiska olägenheter kräver sakkunskap och bakgrundsinformation som baserar sig på empirisk forskning.
Den etiska nämnden kan vid behov begära utlåtande av en utomstående expert, om nämndens egen sakkunskap inte räcker till för att bedöma riskerna.
Om personer under 15 år undersöks utan vårdnadshavarens särskilda samtycke eller utan att vårdnadshavaren informerats, gäller det att säkerställa att undersökningen inte orsakar olägenheter för den medverkande och att de minderåriga som ombeds delta kan förstå forskningstemat och vad deltagandet konkret förutsätter av dem.
Dessutom ska minst det ena av följande villkor uppfyllas:
Exceptionellt kraftiga stimuli kan orsakas av material som innehåller våld eller pornografi och som visas för forskningsdeltagarna som en del av forskningskonstellationen.
Exceptionellt kraftiga stimuli kan även orsakas av forskningskonstellationer där de medverkande avsiktligt utsätts för tankar eller material som är helt olämpliga för deras värderingar.
En sådan risk kan uppkomma till exempel om forskningen gäller traumatiska upplevelser som de medverkande och deras närstående varit med om.
Forskningssituationerna får trots allt innehålla liknande känslor som i det normala vardagslivet.
Forskningen kan innebära ett hot mot säkerheten till exempel när undersökningarna gäller familjevåld eller genomförs i krissituationer eller på krisområden.
Nämnden kräver följande dokument som grund för sitt utlåtande:
Dokumenten ska lämnas in till nämnden som en enda pdf-fil. Separata bilagor behandlas inte.
Nämnden iakttar offentlighetsprincipen enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), som föreskriver att myndighetshandlingar är offentliga. Med stöd av lagen och i enlighet med nämndens beslut är alla handlingar, med undantag för forskningsplanen och bilagorna till den, offentliga handlingar.
Forskningens eventuella olägenheter och risker ska beskrivas för den etiska nämnden så att den kan bedöma om forskningen är etisk genom att väga de eventuella risker som orsakas forskningsdeltagarna i förhållande till det kunskapsvärde som eftersträvas med forskningen.
Undersökningarna ska genomföras så att de olägenheter och risker som undersökningen eventuellt orsakar forskningsdeltagarna minimeras.
Vid prövningen jämförs det eftersträvade kunskapsvärdet med de eventuella olägenheterna och de sätt på vilka man försöker mildra de olägenheter som orsakas forskningsdeltagarna medan undersökningen pågår eller därefter (fysiska och psykiska olägenheter) eller helt och hållet försöker förhindra dem. Vid prövningen gäller det att beakta forskningsdeltagarnas fria vilja och självbestämmanderätt. De som deltar i forskningen kan också alltid i någon mån själva bedöma riskerna med att delta.
Vid prövning av experimentell forskning kan man i kompletterande syfte tillämpa vetenskapsområdets egna etiska anvisningar. Dessutom kan en forskare begära utlåtande av den etiska nämnden, om forskningsobjektet, finansiären eller en samarbetspartner förutsätter det eller om man planerar att publicera forskningsresultaten i en vetenskaplig tidskrift som förutsätter etikprövning.
Forskaren ska beakta dataskyddet och datasäkerheten i samband med forskningen. Preliminär konsekvensbedömning om dataskydd och vid behov konsekvensbedömning måste utföras innan begäran om utlåtande skickas. Deras resultat måste beskrivas i begäran. Helsingfors universitets forskare hittar anvisningarna för dataskydd och datasäkerhet i forskning i Flamma-intranätet (kräver inloggning).
Denna checklista är avsedd att underlätta forskarnas samarbete med företag. Tanken är att den ska hjälpa forskarna att se till att forskningens etiska aspekter beaktas i tillräcklig utsträckning.
Forskaren ansvarar för att forskningen iakttar forskningsetiska principer.
I företagen finns det nödvändigtvis inte kompetens i etiska frågor, vilket betyder att forskaren måste se till att forskningens etiska aspekter tas upp i diskussionerna.
Dessutom är det bra om forskaren kan förbereda sig för att det kan vara nödvändigt att förklara de tankar och principer som beslut om etiskt genomförande av forskningen baserar sig på.
Helsingfors universitets etikprövningsnämnd för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper och Forskningsservicens jurister har tillsammans utarbetat anvisningarna.
Förutsätter forskningen etisk förhandsprövning? Forskaren ansvarar för att man vid behov ber om ett utlåtande av etikprövningsnämnden.
Har forskningsgruppen gått igenom följande anvisningar och principer med företaget, och har både företaget och forskningsgruppen förbundit sig att följa dem?
Vi rekommenderar också följande anvisningar som innehållet direktiv om samarbete med företag:
Har man utrett om det finns bindningar mellan forskarna och företaget som kan ge upphov till intressekonflikter? Helsingfors universitets forskare kan bekanta sig med anvisningar om jäv och opartiskhet i Flamma-intranätet (kräver inloggning).
Har samarbetet samband med produktutveckling eller vetenskaplig forskning eller både och?
Utgångspunkten är att i ett samarbete ingår en vetenskaplig insats, om man inte kommit överens om med företaget att det inte ingår forskning i samarbetet.
Har man fastställt vad som är resultatet av forskningen, hur parterna får utnyttja resultaten och vem som äger resultaten?
I de etiska principerna för Helsingfors universitets medelsanskaffning och företagssamarbete konstateras: ”När det gäller forskning som bedrivs i samarbete och som även endast delvis finansieras med offentliga medel, beaktar man att universitetet inte får använda statens budgetfinansiering eller andra offentliga medel till att understödja företag. Därför får företaget inte ensamrätt till forskningsresultaten i sådan forskning, utan resultaten publiceras och utnyttjas i enlighet med finansieringsvillkoren och universitetets principer.”
Också i Montreal-dokumentet (på engelska) konstateras: ”Agreements that unduly or unnecessarily restrict dissemination of data, findings or other research products should be avoided”.
Har man kommit överens om hur resultaten publiceras?
I regel ska universitet (forskningsgruppen) behålla beslutanderätten när det gäller vetenskaplig publicering. Det rekommenderas att man i början av skrivprocessen kommer överens om vilka som medverkar i den vetenskapliga publikationen och vad deras insats består av. (se Monteral-dokumentet (på engelska).
I ALLEAs The European Code of Conduct for Research Integrity konstateras: “Authors and publishers consider negative results to be as valid as positive findings for publication and dissemination”.
Har det gjorts upp en datahanteringsplan?
Om det överförs material till företaget, måste man komma överens om hur materialet ska överföras och hanteras så att datasekretessen garanteras och forskningspersonernas integritet inte äventyras.
Oanonymiserat material får inte utan separat överenskommelse överföras till någon utanför universitetet/forskningsgruppen. I så fall måste man säkerställa att personuppgifter inte överförs till företaget utan forskningspersonernas samtycke.
Det finns också skäl att komma överens om vad man gör om en forskningsperson vill avbryta sitt deltagande i forskningen. I vilket skede kan redan insamlat material avlägsnas med en rimlig arbetsinsats, och i vilket skede av undersökningen är det inte längre möjligt?
Läs mer om god praxis i datahantering och om tjänster i datahantering.
Helsingfors universitets forskare kan bekanta sig med anvisningar i dataskydds- och datasekretessfrågor i Flamma-intranätet (kräver inloggning).
Har man fastställt en ersättning som betalas till forskningspersonerna, och möjliggör ersättningen frivillighet eller innebär den press att delta?
Forskningspersonernas kostnader kan alltid ersättas, likaså besvär och tid (med pengar eller en motsvarande produkt eller tjänst).
Forskningsprojektens utformning och den insats som krävs av forskningspersonerna varierar, men vanligen orsakar en ersättning på flera hundra euro en press att delta.
Forskarens uppgift är att se till att ersättningen inte orsakar någon form av press. T.ex. när det gäller att fastställa ersättning till grupper, måste man överväga om ersättningen skapar ett grupptryck att delta i forskningen.
Sponsring av en grupp och ersättning till en grupp för deltagande i forskning måste skiljas från varandra, så att det inte förekommer påtryckningar.
Är valet av deltagargrupper som rekryteras till forskningen etiskt motiverat? Vem har nytta av forskningen?
Valet av deltagargrupp och gruppens storlek kan påverka forskningens resultat. När man t.ex. undersöker nya produkter eller tjänster kan genomförandet av studien styras av ett intresse att åstadkomma så positiva resultat som möjligt. Detta kan snedvrida valet av deltagargrupper.
Samtidigt borde man också överväga hur nyttan av forskningen ska fördelas. Nyttan ska fördelas så rättvist som möjligt. Forskaren ska överväga om det är mer motiverat att genomföra en studie bland redan prioriterade grupper, eller om det är möjligt att rekrytera personer/grupper vars deltagande kan främja jämställdhet.
Har riskerna bedömts utifrån forskningspersonernas synvinkel, kan en studie medföra men eller skada för forskningspersonerna, har risker minimerats?
Forskaren ansvarar för bedömningen av forskningens verkningar ur forskningspersonens synvinkel, medan företaget känner till produkten och tjänsten, vilket innebär att man måste bedöma risker och eventuella skador tillsammans.
Montreal-dokumentet (på engelska) påminner om att det är viktigt att diskutera i och med att aktörerna kan ha olika åsikter, processer, kompetensområden och standarder och antaganden:
“Diversity of perspectives, expertise and methods, and differences in customary practices, standards and assumptions that could compromise the integrity of the research should be addressed openly”.
Är forskaren som ansvarar för studien anställd vid Helsingfors universitet?
Alla avtal som gäller samarbete med företag görs skriftligt. Helsingfors universitets jurister har färdiga avtalsmallar som man kan använda.
Avtalsmallarna är riktgivande och ger en generell bild av universitetets linje. Avtalsmallen ska alltid anpassas till varje enskilt projekt. För en bedömning av avtalsmallarnas lämplighet och hur de kan ändras och kompletteras måste man också alltid kontakta en jurist vid Helsingfors universitet som sköter forskningsärenden.
Forskningsplanen måste vara färdig innan förhandlingarna om avtalet börjar.
Har man tydligt kommit överens om vad universitetet ansvarar för (uppgifter, risker och skador, finansiering osv.), och vad företaget å sin sida ansvarar för?
Helsingfors universitets ansvar ska anges i avtalet på ett sätt som universitetets jurist godkänner.
Med uppgifter avses den egentliga forskningen som man i regel kommer överens om i forskningsplanen som forskaren ansvarar för. Uppmärksamma i synnerhet hur texten utformas.
Det kan uppstå problem med finskans passiv när man skriver forskningsavtalens forskningsplaner (tehdään, tukitaan osv.) och parternas ansvarsfördelning inte anges entydigt.
Forskningsservicens jurister granskar risker och skador i ett juridiskt perspektiv (t.ex. ansvarens avgränsning, fastställande av ansvarstak inom lagenliga gränser). Vilka risker och skador som forskningen kan föra med sig måste granskas av forskarna.
Beroende på typ av projekt kan antingen projektets bokförare eller controller hjälpa forskarna med budgeteringen. Juristerna ingriper endast om det finns uppenbara problem (tex. om universitetet täcker 80 procent av kostnaderna i ett 100 000 euros projekt, men resultaten fördelas 50/50).
Anges det i avtalet när forskningen/uppdraget börjar, och har forskningens/projektets slut fastställts entydigt (datum, måluppnåelse mm.)?
Ofta anges de i forskningsplanen som forskaren ansvarar för.
Om det överförs pengar mellan företaget och universitetet, har tidtabellen för betalningarna och de summor ska betalas till universitetet fastställts? Forskningsservicens jurister ingriper endast om det finns uppenbara problem (t.ex. en beställningsforskning betalas först i efterskott).
Forskningsservicens jurister har en avtalsmall för beställningsforskning med ett färdigt förslag till betalningstidtabell.
Har avtalsparternas officiella kontaktuppgifter kontrollerats i företags- och organisationsdatasystemet?
Har den ansvariga forskaren varit i kontakt med alla viktiga kontaktpersoner och ansvariga vid universitetet (controller, projektets bokförare, jurister, prefekten, dekanus)?
Har alla som deltar i projektet för Helsingfors universitets räkning skrivit under Helsingfors universitets avtal om överföring av rättigheter?
Ett avtal om överföring av rättigheter måste alltid ingås om det utöver universitetet medverkar minst en annan part, eller om universitetet får extern finansiering för genomförandet av projektet.
Med ett avtal om överföring av rättigheter överför forskaren rätten till alla forskningsresultat till Helsingfors universitet. Avtalet behövs för att universitetet ska kunna uppfylla alla sina skyldigheter i projektet både gentemot sina samarbetspartner och sina externa finansiärer.
Helsingfors universitets forskare hittar anvisningar för ingående av avtal i Flamma-intranätet (kräver inloggning).
Studien som ska bedömas ska ingå i Helsingfors universitets forskningsverksamhet. Den huvudforskare eller ansvarige forskare för en delstudie som begär utlåtandet ska vara anställd vid Helsingfors universitet. Också projektfinansiering eller stipendier som beviljats Helsingfors universitet för studien i fråga eller ett gästforskaravtal för projektets längd med den ansvarige forskaren betraktas som tillräcklig affiliering.
Nämnden behandlar inte redan påbörjade studier.
Läs noggrant igenom anvisningarna för begäran om utlåtande och kontrollera att du lagt till alla bilagor som krävs.
Om din studie inte hör till de upplägg som enligt Forskningsetiska delegationens riktlinjer ska förhandsprövas men du ändå begär ett utlåtande för publikationer, ber vi dig utreda huruvida det räcker för utgivaren med en utredning inom det finska systemet. Nämndens sekreterare ger utredningen på begäran.
Om din studie inte omfattas av Forskningsetiska delegationens riktlinjer för förhandsprövning men du ändå begär ett utlåtande, är det bra om du kontaktar nämndens sekreterare innan du skriver din begäran.
Doktorander bör diskutera behovet av förhandsprövning med sin handledare. Om prövning är nödvändigt ska den begäras tillsammans med handledaren.
Nämnden behandlar i regel inte pro gradu-arbeten. Om du överväger att begära ett utlåtande om din pro gradu ska du kontakta nämndens sekreterare.
Forskare ombes läsa Forskningsetiska delegationens etiska principer för de humanvetenskapliga forskningsområdena.
Om du har frågor kan du kontakta nämndens sekreterare per e-post.
Begäran om utlåtande ska skickas som ett enda PDF-dokument senast två veckor före mötet i fråga.
Etiksprövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper begränsar antalet begäranden om utlåtanden som behandlas vid ett möte till tolv. Detta säkerställer att varje begäran om utlåtande behandlas på ett kvalitativt sätt. Om fler än 12 begäranden om utlåtande har lämnats in för behandling vid ett möte, kommer de senaste att överföras till nästa möte. Kom ihåg att se till att du har tillräckligt med tid för att förbereda och behandla din begäran!
Våren 2024 sammanträder Etikprövningsnämnden för humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper vid Helsingfors universitet enligt följande:
Paus i juli.
Begäran om utlåtande som man vill att ska behandlas vid ett sammanträde ska skickas som ett enda PDF-dokument senast två veckor före mötet i fråga (samma veckodag som sammanträdet hålls, senast kl. 24:00). Skicka din begäran om utlåtande via e-blanketten!
Försenade ansökningar skjuts fram till följande sammanträde.
Om nämnden konstaterar att studien uppfyller de etiska principerna för forskning inom humaniora och samhälls- och beteendevetenskaper, skickas nämndens utlåtande per e-post till sökanden inom två veckor från det möte där begäran om utlåtande behandlades.
Universitetslektor Karoliina Snell
Heikki J. Koskinen, FD, Specialist (Forskningsservice)
Heidi Haggren, Specialist (Forskningsservice)
Ta kontakt via e-post! Observera att alla meddelanden bör skickas till nämdens serviceadress.
En dataskyddsspecialist deltar i nämndens sammanträden.