Ansvarsfull utvärdering av forskning och forskare

Helsingfors universitets riktlinje för ansvarsfull utvärdering av forskning och forskare fastställer gemensamma principer för högkvalitativ, transparent och jämlik utvärdering.

Helsingfors universitets riktlinjer för ansvarsfull utvärdering av forskning och forskare har utarbetats utifrån behovet av att utveckla utvärderingspraxis på ett sätt som beaktar både universitetets egna mål och de internationella och nationella principer för ansvarsfull utvärdering som universitetet har förbundit sig till. Riktlinjerna utgår från de principer som fastställs i  och som betonar en kvalitativ, kontextbunden utvärdering och identifieringen av forskarnas varierande insatser. Universitetet efterlever principen om ansvarsfullhet genom att utveckla en öppen, transparent och lokalt tillämpad utvärderingspraxis som stöder forskningens kvalitet och hållbarhet och forskarkarriärens mångfald.

Målet med riktlinjerna är att säkerställa att all utvärdering av forskning och forskare vid Helsingfors universitet är konsekvent ansvarsfull och rättvis. Målet är också att föra idealen för ansvarsfull utvärdering och verkligheten i det praktiska utvärderingsarbetet närmare varandra. Den systematiska tillämpningen av de principer som fastställs i riktlinjerna ökar universitetsgemenskapens förtroende för utvärderingsarbetet. I en övergripande utvärdering av forskningen genomförs uppföljningen av dessa mål som en integrerad del av den regelbundet återkommande utvärderingsprocessen. Ansvarsfull utvärdering av forskare främjas genom praktiska anvisningar om olika utvärderingssituationer och utveckling av processerna.  

Riktlinjerna ger en struktur för tillämpningen av principerna för ansvarsfull utvärdering i olika utvärderingssituationer och preciserar i vilka sammanhang principerna ska tillämpas. Riktlinjerna kompletteras med praktiska anvisningar om och processer för utvärdering av forskare samt en referensram för övergripande utvärdering av forskningen vid Helsingfors universitet (RAUH). Genom att stärka medvetenheten hos alla vid universitetet blir principerna för ansvarsfull utvärdering en del av den vardagliga praxisen.

I riktlinjerna beskrivs vad som avses med utvärdering av forskning och forskare samt vilka principer som krävs för en ansvarsfull utvärdering. Inledningsvis presenteras de gemensamma principer som utgör grunden för all utvärderingsverksamhet vid universitetet. Därefter behandlas olika utvärderingssituationer där principerna för ansvarsfull utvärdering tillämpas i praktiken. I det här avsnittet preciseras praxis och specialfrågor inom utvärdering av forskare och övergripande utvärdering av forskning. En ansvarsfull utvärdering av forskare omsätts i handling genom det förberedande arbetet och själva utvärderingsarbetet. De beskrivna principerna tillämpas också på interna finansieringsutlysningar. 
Principer för utvärdering

Utvärderingspraxis utvecklas och uppdateras kontinuerligt så att den hålls uppdaterad och svarar på forskningens och samhällets behov.
Olika typer av utvärderingssituationer: Utvärdering av forskare

Principerna för ansvarsfull utvärdering följs till exempel i följande situationer: 

  • Rekrytering av undervisnings- och forskningspersonal, öppna utlysningar och kallelseförfaranden
  • Utvärdering av avancemang i karriären
  • Ansökan om titeln docent
  • Utvärdering av prestationsnivån (YPJ)
  • Interna finansieringsutlysningar och preliminära ansökningar om extern finansiering 

I dessa situationer stöds utvärderingen av tillämpningsanvisningarna som konkretiserar principerna och riktlinjerna för ansvarsfull utvärdering till praktisk verksamhet. 

Vid utvärdering av forskare följer Helsingfors universitet principerna för . Rekommendationen tillämpas enligt följande:
Mångfald
  • I utvärderingen beaktas brett forskarens arbete för vetenskapens, forskarsamhällets och samhällets bästa, i enlighet med forskningens behov och karaktär.
  • Forskaren utvärderas som representant för sitt eget forskningsområde i förhållande till utvärderingsmålen.
  • Vid utvärderingen av publikationer betonas det vetenskapliga innehållet och kvaliteten. Bibliometri (publikationsmetrik) används endast som stöd för kvalitativ utvärdering.
  • Som en del av den övergripande utvärderingen av forskare beaktas undervisningsmeriter och forskningens genomslag i samhället.
  • Därutöver beaktas andra forskningsoutput såsom forskningsmaterial och metoder, erfarenhet och kompetens i att handleda och leda forskning samt annan kompetens såsom samarbetsfärdigheter.
  • I utvärderingen identifieras forskarkarriärernas mångfald, karriärskedet och olika sätt att öka forskningskompetensen.
Integritet
  • Utvärderingen av forskare bygger på att alla som deltar i utvärderingen förbinder sig till att följa de etiska principerna och handla ärligt, rättvist och ansvarsfullt samt iaktta konfidentialitet.
  • I utvärderingarna ska jäv beaktas för att bevara opartiskheten och förtroendet. Samtidigt ska det ses till att det i den grupp som deltar i utvärderingen, till exempel beredningsgruppen, finns tillräckligt med sakkunskap om forskarens område för att utvärderingens kvalitet inte ska äventyras.
  • De personer som deltar i beredningen och beslutsfattandet får anvisningar om jävsfrågor och principerna för ansvarsfull utvärdering.
Transparens
  • De allmänna principerna för utvärdering, utvärderingskriterierna och utvärderingsprocessen har fastställts, beskrivits tydligt och öppet och delgetts alla parter.
  • Den övergripande utvärderingen och resultatet av urvalsprocessen/utvärderingen är motiverade och dokumenterade på ett tillförlitligt sätt. 
Opartiskhet
  • Utvärderingen grundar sig på kriterier som bestämts på förhand.
  • De som utvärderas ska ombes att ge uppgifter som är relevanta för utvärderingen och kommensurabla. Vid rekrytering och utvärdering av avancemang i karriären rekommenderas .
  • För att säkerställa en opartisk och flerstämmig utvärdering fästs vikt vid mångfalden hos utvärderarna och de grupper som genomför utvärderingen.
  • Utvärderarna sätter sig in i omedvetna fördomar och strävar aktivt efter att identifiera och förebygga deras inverkan på utvärderingsprocessen.
  • Utvärderingen baserar sig på utvärderingmaterialet. Utvärderingen ska inte påverkas av annan information som utvärderaren har tillgång till.
  • Vid utvärderingen beaktas också eventuella avbrott i karriären.
  • Utvärderingen påverkas inte av omständigheter som är irrelevanta med tanke på utvärderingens syfte och som gäller personen i fråga eller hens närstående.
Utvärderarnas kompetens
  • När utvärderare väljs ska det ses till att de har den innehållsmässiga kompetens som utvärderingen förutsätter. De ska känna till utvärderingsprocessens mål och metoder.
  • Utvärderarna sätter sig in i principerna och praxisen för ansvarsfull utvärdering av forskare.
  • Utvärderarna sätter sig in i principerna för bibliometriska indikatorer och en ansvarsfull användning av dem. 
Övergripande utvärdering av forskningen

Universitetslagen (87 §, 558/2009) förutsätter regelbunden utvärdering av forskningen och dess genomslag. Vid Helsingfors universitet genomförs utvärderingen av forskningen som en  som syftar till att utveckla och förbättra verksamheterna och arbetsmetoderna. I en utvecklande utvärdering utvärderas objektet ur många olika synvinklar, och även styrkor och utvecklingsobjekt identifieras. Vi sätter upp utvecklingsmål, kommer överens om åtgärder och följer hur målen uppnås.

Utgångspunkterna för en övergripande utvärdering av forskningen vid Helsingfors universitet:

  • Övergripande utvärdering av forskning baserar sig på en reflekterande självvärdering som fungerar som verktyg för att förbättra forskningsförutsättningarna.
  • Syftet med utvärderingen är att ta fram meningsfulla och slagkraftiga insikter samt gemensamma diskussioner där alla deltagares åsikter respekteras.
  • Utvärderingarna planeras så att de ska underlätta informationsspridningen och skapa en starkare och mer enhetlig förståelse bland alla inblandade. Det väsentliga är en inlärningsprocess där gemensamma diskussioner, utvärderingsdata och den externa utvärderingspanelens expertis stöder beslutsfattandet och utvecklingen av lösningar vid universitetet och i dess enheters forskningsverksamhet.
  • Utvärderingsprocessen bygger på förtroende, vilket garanterar att alla parter får uppleva att de har blivit uppskattade och respekterade.

Vid Helsingfors universitet genomförs en övergripande utvärdering av forskningen med jämna mellanrum. I enlighet med principerna för utvecklande utvärdering uppdateras utvärderingsramen för varje utvärdering, och hur bra utvärderingen lyckas bedöms i efterhand. De aktörer som är föremål för forskningsutvärderingen har en avgörande roll både i planeringen av utvärderingen och i tolkningen och användningen av utvärderingsresultaten. Att universitetsgemenskapen engagerar sig i planeringen och tolkningen av utvärderingarna säkerställer utvärderingens relevans och genomslag.

Utvärderingsrapporten publiceras på Helsingfors universitets webbplats och dess resultat används i den strategiska och operativa utvecklingen av universitetets och dess enheters forskningsverksamhet.
Åtagandena och rekommendationerna utgör grunden för riktlinjerna
CoARA-avtalet

Helsingfors universitet anslöt sig 2022 till (Coalition for Advancing Research Assessment). CoARA är en europeisk koalition med syfte att förnya utvärderingen av forskning. Helsingfors universitets åtaganden, åtgärder, ansvarsområden och tidsplaner finns i universitetets handlingsplan (, 2024).
DORA-deklarationen

Helsingfors universitet undertecknade 2020 den internationella DORA-deklarationen.  centrala innehåll är kravet på att utvärderingar av forskning främst ska gälla kvaliteten. Kravet gäller både forskningsoutput (utöver publikationer t.ex. forskningsdata och källkod) och forskningens genomslag. Utvärderingar av vetenskapliga publikationer ska i första hand fokusera på deras vetenskapliga meriter. Ett annat genomgående tema är att forskningsoutputen och genomslaget av forskarens verksamhet borde utvärderas ur ett helhetsperspektiv. På ett allmänt plan krävs öppenhet i alla utvärderingsprocesser samt tydliga metoder och kriterier. Genom att underteckna DORA-deklarationen vill Helsingfors universitet visa sitt engagemang i utvecklingen av utvärdering av forskning,  och främjande av öppen vetenskap.
Europeiska stadgan för forskare

Den uppdaterade  (2023) förenar den tidigare stadgan och rekryteringsregelverket, och inför en tydligare struktur med 20 principer inom fyra teman: etik och öppenhet, utvärdering av forskare och karriärvägar, arbetsvillkor och utveckling av forskarkarriären. Det nya är att betoningen flyttas mot ansvarsfull utvärdering, principerna för öppen vetenskap och respekt för olika karriärvägar. Stadgan betonar också stödet för forskarnas rörlighet och säkerställer att karriärutveckling, handledning och kontinuerligt lärande är centrala delar av arbetsmiljön. Organisationerna styrs i att utveckla sin praxis systematiskt och på ett sätt som involverar forskarna.
Deklarationen för öppen vetenskap och forskning

2025–2030 definierar öppenhet som forskarsamhällets gemensamma värdegrund och utgångspunkten för utveckling. Den ställer upp fyra mål: en öppen verksamhetskultur, öppna vetenskapliga publikationer, öppna forskningsmaterial och forskningsmetoder samt öppet lärande. Deklarationen betonar ansvar, etik och forskarens självbestämmanderätt samt främjandet av öppenhet genom strukturer och incitament. Målet är att göra öppenhet till en del av forskningens kvalitet och genomslag samt stärka Finlands ställning som en internationell föregångare.
Leidenmanifestet

publicerades i december 2016. Den presenterar tio principer som ska följas vid utvärdering av forskning. Trots att principerna i Leidenmanifestet inte var nya för experter inom bibliometri, sammanställdes de för första gången i manifestet. Målet var att skapa en koncis presentation av bästa praxis så att forskarna på ett praktiskt sätt ska kunna granska hur de utvärderas, och utvärderarna på ett ansvarsfullt sätt ska kunna motivera de mått och indikatorer som de använder.
Den nationella rekommendationen om utvärdering av forskare (TSV 2020)

som utarbetats under ledning av Forskningsetiska delegationen (TENK) betonar öppenhet, rättvisa och identifiering av mångsidiga meriter i utvärderingsprocesserna. Enligt rekommendationen ska utvärderingen stödja högklassig forskning samt forskarkarriärens mångfald och hållbarhet. I utvecklingen av utvärderingspraxis betonas öppna kriterier, kollegial utvärdering och forskarnas möjlighet att delta och få respons. 

Den nationella rekommendationen om utvärdering av forskare innehåller en rekommendation om ansvarsfull användning av bibliometri. Den baserar sig på internationella rekommendationer med beaktande av den nationella verksamhetsmiljön. I rekommendationen konstateras att kvantitativa bibliometriska indikatorer kan användas som stöd för kvalitativa utvärderingar. Bibliometrin ska basera sig på relevanta och transparenta data och analysmetoder. I analyserna beaktas skillnaderna mellan vetenskapsområdena och målen för utvärderingen. Organisationerna ska reservera tillräckligt med resurser för expertis inom bibliometri och erbjuda utbildning för att bibliometrin ska kunna användas på ett ansvarsfullt sätt.