Vad är det som gör lärarutbildningen i Finland så bra? Övningsskolorna är en förklaring

För att arbeta som behörig lärare i Finland, gör universitetsstudenterna praktik i övningsskolor under studietiden. I magisterexamen ingår 20 studiepoäng lärarpraktik för både klass- och ämneslärarna.

När Sirkku Myllyntausta inledde sin lärarkarriär för 41 år sedan hade hon ingen aning om att hon en dag skulle ansvara för lärarpraktiken vid Helsingfors universitet.

Idag arbetar Sirkku Myllyntausta som lektor och koordinator för lärarpraktik på Viks övningskola vid Helsingfors universitet

Hon är ansvarig för alla klasslärarstudenter som gör sina obligatoriska praktikperioder på skolan.

– Vi lär lärarpraktikanterna att göra professionella bedömningar och pedagogiska val, säger Sirkku Myllyntausta.

Övningsskolorna i Finland kan jämföras med universitetssjukhus för medicine studerande. Läraryrket värderas högt i Finland. En lärare är en expert som kan jämföras med en ingenjör, jurist eller läkare.

Meningsfullt lärande och jämlikhet i skolan

Att bidra till elevernas lust att lära sig, främja en känsla av jämlikhet i skolan samt hur man når positiva inlärningsresultat är några ämnen som Sirkku Myllyntausta diskuterar med Karoliina Salonen, en ung klasslärarstudent som ska undervisa en klass om några minuter.

I många länder skulle lärarstudenten sitta bak i klassrummet och observera lärarens arbete. Inte i Finland.

– Lärarpraktikanterna är mycket engagerade och arbetar självständigt från första dagen. Karoliina har verkligen koll på läget, säger Sirkku Myllyntausta. Yrket är krävande, och ibland kan det bli mycket intensivt. Det behövs en stor portion empati. Man måste ha förmågan att dra gränsen någonstans och veta när man ska hänvisa en elev till andra yrkespersoner, som talterapeuter eller psykologer, förklarar hon.

Även om lärarpraktikperioden för både klass- och ämneslärarna endast utgör 20 studiepoäng av en magisterexamen på sammanlagt 300 studiepoäng, är den verkligen meningsfull och viktig för studenterna. Handledda lärarpraktikperioder ger studenterna möjlighet att pröva på allt de lärt sig under sina studier i praktiken. Det viktigaste med lärarpraktiken är kombinationen av teori och praktik.

– Den handledande läraren på övningsskolan har en mycket viktig uppgift med att hjälpa studenten att reflektera över sin egen utveckling. Den grundläggande tanken bakom lärarpraktikmetoderna är att hjälpa studenterna utvecklas som lärare på många olika sätt, förklarar Karoliina Salonen.

Högkvalificerade lärare

Finland drar fördel av att klyftan mellan de skolor som presterar högst respektive lägst är bland den smalaste i världen. Läs- och skrivsvårigheter upptäcks i ett tidigt stadium och eleverna erbjuds specialundervisning. Det faktum att såväl lärare inom småbarnspedagogik som andra lärare i Finland utbildas vid forskningsuniversitet ger yrkena en större prestige.

Det finländska skolsystemet ger lika möjligheter för alla elever eftersom den grundläggande utbildningen är avgiftsfri. Lärarna åtnjuter långtgående autonomi och får organisera sin undervisning på ett flexibelt sätt. Eleverna drar fördel av en nationell läroplan, högkvalificerade och akademiskt utbildade lärare samt forskningsbaserad undervisning. Både klass- och ämneslärare ska ha magisterexamen. Daghemspersonal som arbetar med fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter har i regel kandidatexamen.

Ansikte mot ansikte, sida vid sida

Karoliina Salonen har planerat lektionen för sin mångvetenskapliga lärarpraktikperiod omsorgsfullt. Hon har skrivit en plan och skapat konkreta uppgifter för femteklassarna. Hon varierar sittplaceringen i klassrummet, till exempel så att eleverna sitter nära varandra i en ring medan de koncentrerar sig på att lyssna och prata. Denna metod är bara ett exempel på sådant som hjälper eleverna att interagera och kommunicera med varandra. Färdigheter som dessa ingår i den nya läroplanen.

– Syftet med lektionen är också att lära eleverna hur de kan identifiera sitt eget lärande. De lär sig att prata med och lyssna på varandra. Eleverna kommer att kunna använda samma tekniker på den efterföljande historielektionen.
Jag har lagt ungefär dubbelt så mycket tid på att planera lektionen som de 45 minuter den faktiskt varar. Men så är det tills jag får verklig rutin på det och mer erfarenhet, förklarar Karoliina Salonen.

Det här kan också intressera dig

Kirsti Lonka: Utbildning hjälpte Finland ur fattigdomen, och endast med hjälp av ständig utveckling kan landet hålla sig på toppen

Not just crocheting and wood turning – Finnish craft education advances project management skills and a sense of competence (artikel på finska/engelska)

Jari Lavonen: Finland har en skyldighet att exportera sin utbildningskompetens till utvecklingsländer