Pedagogiska universitetslektorn Viivi Virtanen och universitetslektorn Riitta Savolainen uppmanar särskilt dem som utexaminerats från Bio- och miljövetenskapliga fakulteten att besvara karriäruppföljningar.

Få biologistuderande förstår hur långt de kommer på arbetsmarknaden med sin expertis. Informationen som samlas in via karriäruppföljning erbjuder en möjlighet att råda bot på det här.

Pedagogiska universitetslektorn Viivi Virtanen och universitetslektorn Riitta Savolainen vet att arbetslivet hela tiden utvecklas, och att det i sin tur ständigt skapar nya utmaningar för utvecklandet av universitetsutbildningen. Både Virtanen och Savolainen arbetar vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten, där resultaten från höstens karriäruppföljning tas emot med öppna armar. Karriäruppföljningar har gjorts i närmare tio år och i fråga om utbildningen i biologi har resultaten under tidigare år bland annat utmynnat i en konkret arbetslivskurs.

– Man har redan i flera år utvecklat undervisningen och övergått från fokus på biologikunskaper och akademiskt kunnande till att också tala om arbetslivsfärdigheter. Fakultetens kurs om studenternas blivande roll i arbetslivet är ett exempel på det, berättar Virtanen som har arbetat vid fakulteten i tio år.

– Efter examensreformen har arbetslivsstudierna fått samma omfattning på fem studiepoäng i alla utbildningar. Nu får redan första och andra årets studerande samla in material för sin akademiska portfolio på den kursen, tillägger Savolainen som leder kandidatprogrammet i biologi.

Savolainen och Virtanen, som båda arbetar med att utveckla undervisningen, anser att de som utexamineras från fakulteten har mycket goda färdigheter att tillämpa sina kunskaper i många slags arbetsuppgifter. Trots detta söker många studenter endast sådana anställningar där man i platsannonsen uttryckligen efterlyser expertis i biologi.

– Samtidigt utesluter de en stor och brokig grupp arbetsplatser, t.ex. anställningar som planerare och andra tillämpande uppgifter. Avsaknaden av en enhetlig yrkesidentitet gör det svårt att beskriva sitt kunnande i en arbetsansökan, konstaterar Virtanen.

Karriäruppföljning verktyg för att utveckla utbildningen

I tidigare karriäruppföljningar har man uppdagat brister i studenternas färdigheter i kommunikation, grupparbete och förhandlingsteknik. Bristerna syns också vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten.

– Av dessa kan situationen förbättras rätt enkelt åtminstone för kommunikationens del. Likaså kan färdigheterna i grupparbete enkelt utvecklas på många kurser, säger Savolainen.
Antalet informanter är naturligtvis av central betydelse i karriärenkäterna. Både Virtanen och Savolainen hoppas på en ökning.

– Det skulle glädja oss väldigt mycket om fler deltog i uppföljningarna, säger Virtanen.

Utexaminerades erfarenheter hjälper utveckla ändamålsenlig examen

Informationen om arbetslivet har utnyttjats när man utarbetat de kurser som ingår i kandidatprogrammen, särskilt de nya expertstudierna. Informationen kan också användas på ett mycket konkret plan.

– Jag har till exempel visat kandidatstuderande diagram över vad våra tidigare studenter har tagit upp om arbetslivet. Det är ett sätt att öppna studenternas ögon för fler möjligheter då de planerar sina studier, berättar Virtanen.

Redan fakultetens namn berättar hur otroligt omfattande verksamheten är. En biolog kan tack vare sin utbildning arbeta med uppgifter som har att göra med t.ex. miljö, hälsa, nutrition eller hållbar utveckling.

– Studenterna har kanske inte helt uppfattat sina möjligheter att t.ex. arbeta som miljöexpert vid privata företag, begrundar Virtanen.

Också det hur ofta karriäruppföljningar behandlas spelar en roll för hur arbetslivskunskaperna utvecklas. Många gånger handlar det helt enkelt om att förmedla informationen tydligt:

– Det är viktigt att resultaten presenteras och rapporterna är öppet tillgängliga, understryker Savolainen.

Universitetens karriäruppföljning

Universiteten använder enkäter för att samla information om hur deras studenter placerar sig i arbetslivet efter examen och om arbetslivets kompetensbehov.

Karriäruppföljningen genomförs av universitetens karriär- och rekryteringstjänsters nätverk Aarresaari.

Den aktuella karriäruppföljningen riktar sig till dem som tagit högre högskoleexamen, barnträdgårdslärarexamen eller farmaceutexamen 2012 och dem som tagit doktorsexamen 2014.

Informationen används bl.a. inom studievägledningen, i utvecklingen av utbildningen och undervisningen och i forskningen om universitetsutbildades yrkeskarriärer.

Svaren behandlas konfidentiellt och resultaten rapporteras så att enskilda respondenter inte kan identifieras. Materialet från uppföljningarna förvaras anonymiserat och i elektronisk form i Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv.

Läs mer om tidigare karriäruppföljningar
    •    Helsingfors universitets karriäruppföljningsrapporter
    •    Riksomfattande karriäruppföljningsrapporter
    •    Karriäruppföljningsdata används av webbtjänsten Töissä.fi
    •    Webbtjänsten Urapolulla.fi som utnyttjar material från Töissä.fi till stöd för karriärplaneringen

Varje svar på karriärenkäten är viktigt