Den somaliska diasporans samhörighet påverkar barnen

Exilsomaliska föräldrars nära kontakter till sin ursprungskultur och till andra länder kan utgöra ett hinder för barnens välbefinnande, säger Abdirashid Ismail vid Institutionen för socialvetenskap. Ismail forskar i den somaliska diasporan i Finland.

Den somaliska diasporan runtom i världen har exceptionellt mycket kontakter till både Somalia och somaliska gemenskaper i andra länder. Under de senaste åren har forskningen i somaliernas transnationalitet ökat.

Abdirashid Ismail undersöker hur somaliska föräldrars transnationella band påverkar barnens välmående i Finland.

– Forskningen hittills har vad barnen beträffar mest fokuserat på hur barnen påverkas av att den ena eller båda föräldrarna bor i ett annat land. Men i min undersökning bor alla familjer i Finland. Även då är transnationella band av betydelse.

Föräldrarnas band till utlandet medför många positiva effekter för barnen.

I sin forskning fokuserar Ismail enbart på de negativa effekterna, men han understryker att föräldrarnas band till utlandet också har konstaterats medföra många positiva effekter för barnen.

PAPPAS TID GÅR TILL POLITIK OCH KHAT

– Somalier älskar att prata politik, säger Ismail.

Förutom det direkta politiska deltagandet samlas männen på kaféer där de ägnar sig åt passionerade debatter om samhällsfrågor med anknytning till Somalia. Det går en hel del tid till det.

Och till khat går det både tid och pengar.

– Khat följer somalierna vart de än flyttar. Det är en nostalgigrej. Det kostar cirka 30 euro per gång. Khat används ett par gånger i veckan i ungefär fyra, fem timmar.

Det är ett milt rusmedel som är olagligt i Finland.

– När pappas tid går till diskussioner och khat, går det ut över barnen, säger Ismail.

FAMILJEN FÖRPLIKTAR

Somalierna känner ett ansvar för sina familjemedlemmar och släktingar i utlandet. Samtidigt är många familjer i ett svårt läge ekonomiskt eftersom arbetslösheten är hög bland de finska somalierna och familjerna är stora. I det sammanhanget är det viktigt att noggrant planera sin ekonomi och placera sina utgifter i prioritetsordning. I vissa familjer går ekvationen inte ihop, och då kan bristen på pengar ha en negativ inverkan på barnens välbefinnande.

Bristen på pengar kan ha en negativ inverkan på barnens välbefinnande.

Som exempel ur forskningsunderlaget nämner Ismail mannen som förutom sin egen kärnfamilj också stödde sina i Etiopien bosatta släktingar, eftersom de enligt den somaliska kulturens bredare definition på begreppet familj också ansågs höra till familjen. Släktingarna levde i mycket svåra förhållanden och hade ingen annan som livnärde dem. Mannens eget äktenskap kraschade.

– Den intervjuade motiverade sitt val med att hans barn klarar sig i Finland utan honom medan familjen i Etiopien inte gör det.

STÖRRE ANDEL ENSAMFÖRSÖRJANDE MÖDRAR

Transnationell aktivitet kan öka de interna konflikterna i familjen. I värsta fall kan de leda till skilsmässa. En kvinnlig intervjuad angav att hennes mans politiska kafédiskussioner och hans bruk av khat bidrog till skilsmässan.

I värsta fall kan transnationell aktivitet leda till skilsmässa.

Av de finsksomaliska familjerna är 38 procent hushåll med en ensamstående mamma. Andelen är betydligt högre än i de övriga minoriteterna eller den finska majoriteten.

Eftersom forskningsprojektet fortfarande pågår, känner man ännu inte till orsakerna bakom de höga siffrorna. Ismails undersökning ingår i ett forskningsprojekt om transnationella muslimska äktenskap. Forskningsgruppen leds av Marja Tiilikainen och medverkande är Institutionen för socialvetenskap, ämnet sociologi, Teologiska fakulteten och Juridiska fakulteten.

– Somalierna har en mer accepterande inställning till skilsmässa jämfört med många andra muslimska kulturer. Skilsmässa anses inte vara bra, men kvinnan kan leva fritt efter att hon skilt sig, säger Ismail.

 

Läs mer om: Språk & kultur