Universitetet har och har haft en viktig roll i uppkomsten av den finländska identiteten, kulturen och nationen från och med grundandet av Åbo akademi 1640. Universitetet med studenter och professorer har varit med i skapandet av den nationella identiteten, bildningen och innovationer. Universiteten har utgjort en synlig del av stadskulturen och både påverkat stadsbilden och skapat traditioner i staden. 

Under sitt jubileumsår lyfter Helsingfors universitet fram universitetets betydelse och historia under 375 år både i Åbo och Helsingfors. I en serie föreläsningar behandlas samspelet mellan universitetet och staden, traditioner och brytningspunkter under fyra århundraden. Temat granskas ur olika forskningssynvinklar som rum och plats, vardag och fest, internationella kontakter, språk och litteratur.

Ämnesgruppen Historia och kulturarvsstudiers föreläsningsserie Studia Universitaria ordnas delvis i Åbo och delvis i Helsingfors och sänds på webben. Föreläsningarna är öppna för alla intresserade, examensstuderande universitetens alumner och anställda, åbobor och helsingforsare.  

I Åbo kan man följa med föreläsningarna i Janus-salen (Sirkkala campus, Brunnsgatan 12) och i Helsingfors i Huvudbyggnaden, auditorium XII (Unionsgatan 34).

Studia Universitaria - Universiteten bygger nationen 1640–2015

Onsdag 7.10.2015 kl. 16−18, Åbo, ordförande doktoranden Topi Artukka

  • Docent Riitta Laitinen: Turun akatemia ja sen ylioppilaat 1600-luvun kaupunkikuvassa
  • Professor emeritus Timo Soikkanen: Turun akatemian huippukausi

Onsdag 14.10.2015 kl. 16−18, Helsingfors, ordförande professor Laura Kolbe

  • Professor Henrik Meinander: Yliopiston paikka Unioninkadulla
  • Professor Laura Kolbe: Senaatintori akateemisena aukiona

Onsdag 28.10.2015 kl. 16−18, Åbo, ordförande doktoranden Topi Artukka

  • Fil.mag., arkitekt Panu Savolainen: Turun akatemia 1700-luvun kaupungin arjessa
  • Professor emeritus Matti Klinge: Turku eurooppalaisena yliopistokaupunkina

Onsdag 4.11.2015 kl. 16−18, Helsingfors, ordförande kansler Thomas Wilhelmsson

  • Docent Anja Kervanto Nevanlinna: Yliopisto Helsingin kaupunkikuvassa
  • Docent Mikko-Olavi Seppälä: Yliopisto kaupunkikulttuuria tuottamassa

Onsdag 11.11.2015 kl. 16−18, Åbo, ordförande doktoranden Topi Artukka

  • Professor emeritus Kari Immonen: Unelma kaupunkiyliopistosta elää!
  • Docent Henry Nygård: Åbo Akademi och staden Åbo

Onsdag 18.11.2015 kl. 16−18, Helsingfors, ordförande fil.dr Paula Arvas

  • Docent Terhi Ainiala & professor Pirkko Nuolijärvi: Yliopisto ja kaupungin kielimaisemat
  • Fil.dr Lieven Ameel: Yliopisto kirjallisuudessa

Onsdag 25.11.2015 kl. 16−18, Åbo, Tauno Nurmela-salen, Universitetets huvudbyggnad

Paneldiskussion: Ett lysande förflutet – byggandet av universitet och nationen under kommande århundraden

Universitetet med studenter och lärare har varit en viktig nationsbyggare under 375 år. Arvet förpliktar, hur kan ett universitet i förändring och samhället mötas i fortsättningen? Vem ska slå vakt om arvet från drottning Kristina och Alexander I?

 I diskussionen deltar

  • Jukka Kola, rektor, Helsingfors universitet
  • Timo Soikkanen, professor emeritus, Åbo universitet
  • Mari Kyllönen, styrelseordförande för Studentkåren vid Helsingfors universitet
  •  Jukka Vornanen, fil.mag., doktorand i kulturhistoria och medlem i stadsstyrelsen i Åbo
  • Ordförande är fil.mag. Katri Korolainen

Ytterligare information om föreläsningsserien: Paula Arvas (paula.arvas@helsinki) eller Topi Artukka (topi.artukka@utu.fi).

____

Helsingfors universitet grundades i drottning Kristinas namn som Kungliga Akademin i Åbo 26.3.1640. Enligt fundationsbrevet skulle akademin vara en plats där ”allgemene Studium i alle oförbudne Faculteter, såsom den Heliga Skrifft, lagh och rätt, läkare och andre frije boklige konster, skola må lärde och dreffne bliffua”.

Universitetet flyttade till Helsingfors 1828 och fick namnet Kejserliga Alexanders Universitetet. Redan före det, höstterminen 1822, inledde tre unga män sina studier vid universitetet: Elias Lönnrot, Johan Vilhelm Runeberg och J.V. Snellman. De arbetade alla vid någon tidpunkt som lärare vid universitetet och gjorde tillsammans med många andra lärare en betydande insats för utvecklingen av vår nationella identitet och kultur och för Finland som en civiliserad stat.

Studenterna har alltid varit en viktig resurs för universitetet, och nationerna har en lång historia som tvärvetenskapliga studentgemenskaper som förenar studenter från olika vetenskapsområden. För att finansiera bygget av Gamla studenthuset ordnades landsomfattande penninginsamlingar, vilket inskriptionen ovanför dörren påminner om: Spei suae Patria dedit, av fosterlandet till dess hopp.

Efter Finlands självständighet 1917 spelade universitetet en viktig roll när den finländska nationalstaten och det finländska välfärdssamhället byggdes upp. Universitetet bytte namn till Helsingfors universitet. Många akademiska ledare vid universitetet hade också ledande positioner inom staten och näringslivet. Som tack för de universitetsutbildade officerarnas insats i vinterkriget fick Helsingfors universitet som enda civila inrättning ta emot frihetskorset på sitt 300-årsjubileum. Utvidgningen av det finländska högskolenätverket som började i mitten av 1900-talet har inte minskat Helsingfors universitets dragkraft.  

Nu på 2000-talet är Helsingfors universitet med och söker lösningar på globala problem, i och med den toppforskning som bedrivs vid universitetet. Universitetet har kallats till medlem i LERU (League of European Research Universities), en sammanslutning som består av de 21 bästa universiteten i Europa. Vid universitetet bedrivs forskning av världsklass, som bland annat söker botemedel mot cancer och sätt att anpassa sig till miljöförändringen.

Ett av huvudevenemangen under universitetets jubileumsår är den vetenskapliga idétävlingen Helsinki Challenge, där olika aktörer inom forskning och samhälle tillsammans söker lösningar på mänsklighetens stora problem.